Källa: Svensk Byggtjänst Som medlem i Samhällsbyggarna får du 10 % rabatt på litteratur (böcker och e-böcker) som Svensk Byggtjänst säljer via sin digitala bokhandel . Rabattkoden hittar du på Medlemssidorna . Rabatten gäller ej i kombination med andra erbjudanden eller avtal hos Svensk Byggtjänst.

När Samhällsbyggnadsdagarna gick av stapeln tidigare i år genomsyrades konferensen av högaktuella teman som beredskap och digitalisering. I våra nya samtalsarenor fick deltagarna diskutera specifika sakfrågor bland annat cybersäkerhet. Men kanske borde vi i stället tala om digital säkerhet, något som lyftes i samtalet.   För det handlar inte bara om tekniska system och skydd mot intrång, utan om människors beteenden och medvetenhet. Vi kan bygga hur höga murar som helst och sätta hur starka lås som helst, men det spelar ingen roll om någon sedan lämnar dörren öppen. Den enskilde individens agerande är ofta den svagaste länken men också vår största möjlighet till förändring. Men det pratas inte så mycket om det.   Digital säkerhet diskuteras ofta först när något har hänt, snarare än som en naturlig del av det förebyggande arbetet. Vi i samhällsbyggnadsbranschen behöver därför en beteendeförändring och ett nytt sätt att tänka kring hur vi hanterar och delar information och vi behöver skapa en medvetenhet kring dessa frågor. "Transparens är en styrka, men total öppenhet skapar risker. Vi måste börja fråga oss vilken information vi delar, med vem och varför."   Under Samhällsbyggnadsdagarna fick vi lyssna till Anton Kindlund, som i sitt examensarbete om järnvägens betydelse för totalförsvaret visade hur öppet tillgänglig information kunde användas för att kartlägga våra sårbarheter. Rapporten kunde uppfattas som så känslig att det fördes diskussioner om att den skulle behöva hemligstämplas. Det väcker en viktig fråga:  Behöver verkligen all information vara tillgänglig för alla?   I våra projekt delas stora mängder data, ritningar, modeller och uppgifter mellan beställare, konsulter, entreprenörer och leverantörer. Ofta vet vi inte ens var informationen tar vägen. Transparens är en styrka, men total öppenhet skapar risker. Vi måste börja fråga oss vilken information vi delar, med vem och varför. I synnerhet när det handlar om kritisk infrastruktur.   Samhällsbyggnadsbranschen är van att arbeta systematiskt med frågor som kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Där har vi rutiner, uppföljning och ett tydligt ansvar. Samma tänk behöver genomsyra även vårt arbete med digital säkerhet. Skillnaden är att digitala skador inte känns omedelbart som en fysisk skada kan göra utan att man snarare upptäcker de först när det är för sent.   I slutändan handlar det inte om teknik, utan om människor. Om hur vi beter oss, hur medvetna vi är och hur vi tar ansvar i vardagen. För oavsett hur höga murar vi bygger kommer de aldrig vara starkare än den som står bakom dörren. När året nu går mot sitt slut finns all anledning att stanna upp och reflektera över hur vi arbetar, vad vi delar och vilket ansvar vi tar, både som bransch och som individer. Digital säkerhet är inte en fråga vi kan lämna bakom oss när klockan slår tolv och vi går in i 2026, utan något som behöver följa med oss in i vardagen även framöver. Jag vill därför passa på att tacka alla er som varje dag bidrar till ett robust, hållbart och tryggt samhällsbyggande. Med det önskar jag er en god jul och ett gott nytt år med tid för återhämtning, eftertanke och nya perspektiv inför det som väntar 2026. Joanna Messmer Vd, Samhällsbyggarna

Samhällsbyggaren nr 4/2025  är ute och årets sista nummer bjuder på fördjupningar, inspiration och röster från branschen. Tidningen skickas till alla medlemmar i Samhällsbyggarna. Inte medlem ännu? Prenumerera eller bli medlem . Porträtt: Elin Blume Hon är en engagerad samhällsplanerare som tror på kraften i tillsammans, och som brinner för allas rätt till ett tryggt boende. Bostadsförsörjning, segregation och social hållbarhet är hennes hjärtefrågor och hon ägnar sina dagar åt att hitta nya vägar för hur fler ska kunna bo bra, oavsett livssituation. Möt Årets samhällsbyggare 2025 – Elin Blume.    Trygg gestaltning i mörker Under stora delar av året präglas Sverige av mörker under stora delar av dygnet. Det påverkar hur vi rör oss, vistas i offentliga miljöer och upplever trygghet. Genom att analysera och utveckla befintliga platser med fokus på mörkertid, i kombination med boendes erfarenheter och expertkunskap, kan vi skapa trygga och levande miljöer – även när solen gått ner.   Kommunikation för hållbara samhällen Idag möts vi av upp till 10 000 budskap per dag. Telefoner som plingar, reklamannonser på bussar, och TV-inslag som pockar på vår uppmärksamhet. Att lyckas tränga igenom det bruset är svårt. Särskilt med information om komplexa projekt med höga hållbarhetsmål. Och där mottagaren snarare ser en byggarbetsplats som stökar till, och inte den förbättring som arbetet ska leda till. Samhällsbyggarens långhelg När året ska summeras gör samhällsbyggarna som de brukar – blandar visioner med verklighet, kryddar med överklagan­den och låter det hela puttra i tolv månader. Resultatet? En meny med byggaranti, en spellista och sällskapslekar som håller både byggledare och planarkitekter på gott humör ända till slutbesiktningen. Hitta menyn, spellistan och lekar här Dessutom: Gruvligt utvecklande Från teori till stad Där kunskap och nätverk kan växa Tio år av öppna dörrar Bästa examensarbeten 2025 Clarence Morberg-priset går till engagerad historiker Excellence in Civil Engineering tilldelas passionerad expert Debatt: Avtal och medgivanden vid fastighetsbildning Debatt: Bättre begrepp för bra betong Debatt: Nya Slussen – vad får vi? Aktuell juridik: Byte av huvudman för enskild väg Här växer både industrin och livet Kostnadsökningar i stora infrastrukturprojekt Att ha ansvar och ta ansvar är nödvändigtvis inte samma sak Från KTH till FN Foto: Rosie Alm

Vid enskilt huvudmannaskap är huvudregeln att det bildas en gemensamhetsanläggning (ga) för utförande och drift av den allmänna platsen enligt PBL 6:1. I många fall torde detaljplanens utformning gjorts så att villkoren vid bildande av ga uppfylls. Dessutom är man ofta överens när ga bildas vilket innebär att flera villkor inte behöver prövas, däribland väsentlighetsvillkoret. I det nu aktuella rättsfallet från Kiruna gällde det allmän plats inom en detaljplan med befintliga fritidshusfastigheter. Den allmänna platsen var utlagd som NATUR men del av naturmarken var också angiven som stråk för rennäringen (flyttning av renar). Det två berörda samebyarna hade invändningar mot att det bildades en ga. Lantmäterimyndigheten (LM) ställde in förrättningen då det kunde ifrågasättas om villkoret om stadigvarande betydelse uppfylls enligt AL 1 §. LM ansåg även att väsentlighetsvilloret inte var uppfyllt enligt AL 5 §. MMD höll med LM. MÖD höll med om att förrättningen skulle ställas in men gjorde två tillägg, ett gällande väsentlighetsvillkoret och ett gällande påverkan på rennäringens intressen. Presumtionen är att den allmänna platsen som lagts ut i en detaljplan uppfyller väsentlighetsvillkoret men  presumtionen bryts om det inte finns tydliga överväganden som pekar på behovet av ga. Det saknades tydliga överväganden i den nu aktuella detaljplanen, presumtionen var därmed bruten. MÖD konstaterar vidare att det inte är tydligt vilken nyttighet som egentligen avses med den sökta ga:n. Fritidshusfastigheterna inom detaljplanen har inte ett påtagligt behov (väsentlig betydelse) av naturområdet. Ett bra och klargörande ställningstagande av MÖD enligt mig. Rennäringens intressen var en viktig del i detaljplanen. Renflyttleden var den enda kvarvarande passagen för att ta sig mellan sommarbetesmarken och vissa av vinterbetesmarkerna. MÖD konstaterar att passagen är av stor betydelse för rennäringens bedrivande samtidigt som det inte kan uteslutas att en ga skulle komma att påverka nyttjandet av flyttleden och därmed rennäringen negativt. Just allmän plats NATUR är ett särskilt klurigt ändamål vid enskilt huvudmannaskap. Även utan rennäringens intresse är det inte självklart att det går att bilda ga för NATUR, särskilt om man inte är överens. Det bör noteras att kommunen i den aktuella detaljplanen hade lagt ut lilla ”g” på allmän plats, det är ”kaka på kaka”. Kommunen hade kunnat lägga till så kallade fastighetsindelningsbestämmelser (FIB) vilket hade satt både väsentlighetsvillkor och båtnadsvillkoret ur spel vid bildande av ga enligt AL 6 a § under genomförandetiden (villkoren hade i stället prövats vid framtagandet av detaljplanen).  Lilla ”g” är inte FIB och omfattas inte av AL 6 a §. FIB är i praktiken ovanliga och de fanns inte i den nu aktuella detaljplanen. Genomförandetiden hade oavsett detta passerat i den nu aktuella detaljplanen. MÖD F 7815-24, fick inte överklagas.   Fredrik Warnquist Universitetsadjunkt Fastighetsvetenskap Lunds Tekniska Högskola, LTH

Marwa Dabaieh, professor & arkitekt, och Johan Jönsson, hållbarhetsexpert. Foto: Marwa Dabaieh & Anders Bobert Tack vare sin tillgänglighet och funktionalitet är det inte förvånande att en fjärdedel av jordens befolkning fortfarande bor i ler- eller jordhus. Trots det har materialet inte fått något storskaligt genomslag i den svenska byggindustrin. Detta är något som man på flera olika håll i branschen arbetar för att ändra på. I ett världsläge med ökade byggkostnader och ökad aktualisering av begrepp som klimatneutralitet kan lera komma att bli ett mer aktuellt material. HSB har under en längre tid, tillsammans med PEAB, drivit projekt i sitt Living Lab. Målet är att öka kompetensen och undersöka möjligheten att tillverka lermaterial från jord vid byggen. Genom tester i ett Living Lab kan man se hur materialet fungerar i en riktig boendemiljö. – Lera är ett byggmaterial som använts i tusentals år över hela världen. Ändå utmanar den dagens byggbransch till att tänka om, inte bara när det gäller material utan byggkulturen i sin helhet. Att aktualisera lera innebär ett steg mot ett mer lokalt förankrat, resurssnålt och människocentrerat byggande. Vi hoppas att våra projekt kan bidra till den förändringen genom att visa vad som faktiskt är möjligt, säger Marwa Dabaieh, professor på Malmö universitet och arkitekt, som för två år sedan var med vid HSB Living Lab som huvudansvarig projektledare. Lerans egenskaper Dabaieh förklarar att de under projektets gång uppmärksammade ett flertal olika egenskaper som kan vara avgörande för om leran får en mer omfattande användning i den svenska byggindustrin. Lera är ett material som det finns överflöd av i Sverige, vilket gör det lättillgängligt. Det är även ett material som har ett lågt koldioxidutsläpp i förhållande till betong och stål. Vidare är leran cirkulär eftersom materialet kan återanvändas eller återgå till jorden helt utan avfall. ”Vi hoppas att våra projekt kan bidra till den förändringen genom att visa vad som faktiskt är möjligt.” Dessutom besitter leran en hel del positiva hälsoeffekter, den absorberar och ger ifrån sig fukt naturligt, vilket skapar en mer behaglig och balanserad luftkvalitet. Leran har även en hög värmelagringsförmåga. Det hjälper till att reglera inomhustemperaturen, vilket bidrar till att minska energianvändningen för uppvärmning och nedkylning. – En av lerans stora styrkor är att den möjliggör användningen av biobaserade material utan användningen av petrokemiska tillsatser. Detta är något som ytterligare minskar klimatpåverkan och förbättrar inomhusmiljön, säger Johan Jönsson, hållbarhetsexpert, som i många år arbetat för att leran ska få en mer central position i den svenska byggindustrin. Utmaningar med lera Även om det är ett mångsidigt material finns det utmaningar som förhindrat en mer omfattande användning av lera som byggmaterial. Lera är känslig för rinnande vatten om den inte skyddas ordentligt. Vidare finns det strukturella begränsningar för lera eftersom den inte alltid är tillräckligt stark för att bära tunga eller flervåningsstrukturer, om den inte stabiliseras. Dessutom är inte Sveriges regelverk anpassade för naturmaterial, vilket kan förlänga bygglovsprocesser. Slutligen finns det en brist på modern kunskap och yrkeskompetens inom lerbyggen, vilket resulterar i en tveksamhet för många aktörer. Jönsson anser att den största utmaningen egentligen är vår egen inställning. Han förklarar att vi har vant oss vid snabba och enkla systemlösningar. Leran, med längre torktider och mer hantverk, passar i många fall inte in i det arbetssätt man i dagens byggindustri använder. Han pekar även på en mindre känd miljöaspekt. Den sand vi ofta blandar in i modern produktion. Sandutvinning påverkar miljön kraftigt globalt. Vi arbetar nu med att ersätta sand med spill från återbrukade tegelstenar, vilket kan minska påverkan ytterligare. Lerans framtid och roll i branschen I takt med att efterfrågan på hållbara och cirkulära konstruktioner växer, ökad forskning, uppdaterade regleringar och spridning av kunskap är det troligt att lera kommer bli alltmer framträdande i svensk byggindustri. Speciellt för låghusbebyggelse, renovering och ekologiska projekt. I Sverige har vi sedan februari 2025 en standard för lerputs som underlättar för användningen även i storskaliga projekt. ”Lera handlar inte bara om material, utan också om hur vi vill att våra byggda miljöer ska kännas. Den inbjuder till långsammare och mer eftertänksamt byggande, där människor kan delta och känna sig delaktiga. Det tror jag många längtar efter.” I närtid kommer lera förmodligen fortsätta användas vid innerväggar och ytskikt, exempelvis puts och mellanväggar där lerans fuktreglerande egenskaper är värdefulla. Restaurering av historiska byggnader där traditionella material krävs samt vid tillfälliga konstruktioner, då lerans cirkularitet gör den idealisk för denna typ av bebyggelse. – På längre sikt finns det inga gränser. Då ser jag att lera som en komponent i höghus och mycket mer, säger Dabaieh. Jönsson tror att framtidens lösningar kommer att bestå av hybrider. Han menar att vi lär se kombinationer av lera med trä och andra naturmaterial. Interiöra delar får sannolikt större inslag av lera initialt, men det kan bana väg för systemlösningar även för bärande delar. Han förklarar också att lerans nästa steg är transformationsprojekt och hyresgästanpassningar och att det redan nu ritas in i större projekt, men att detta tar mellan 3-5 år att realisera. – För att lera ska bli ett mer realistiskt alternativ för byggprojekt i Sverige krävs mer än teknisk utveckling. Vi behöver återuppväcka hantverket, säger han. Arkitekter, beställare och projektledare måste förstå materialets möjligheter. Jag tror på provbyggen, workshops och utbildningsinsatser som bygger praktisk förståelse, säger Jönsson. Han ser även stor potential i att använda lokal jord. De jordar vi har i Sverige förklarar Jönsson innehåller tillräcklig lerhalt, men förtydligar att varje plats kräver testning. Att bygga med lokal jord skapar dessutom en starkare koppling till platsen, vilket kan leda till längre livslängd och mer omsorg om byggnaden. Avslutningsvis står det klart att lera har potential att spela en betydligt större roll i framtidens byggande. Med sina miljömässiga, hälsomässiga och cirkulära fördelar kan lera bidra till ett mer hållbart och människonära byggande. Även om det fortfarande finns tekniska och regelmässiga hinder att övervinna, visar initiativ som HSB Living Lab vägen framåt. Genom fortsatt forskning, kompetensutveckling och förändrade normer kan lera mycket väl bli ett av nyckelmaterialen i omställningen mot en klimatneutral byggbransch. – Lera handlar inte bara om material, utan också om hur vi vill att våra byggda miljöer ska kännas. Den inbjuder till långsammare och mer eftertänksamt byggande, där människor kan delta och känna sig delaktiga. Det tror jag många längtar efter, avslutar Jönsson. Text: Jacob Nilsson

Samhällsbyggarna och BG Institute fördjupar vårt samarbete för att ge dig som medlem ännu bättre möjligheter att växa, lära och ligga steget före. Fram till 31 januari 2026  får du 15% rabatt  på både BG Institutes kompetensabonnemang och  hela deras ordinarie kursutbud. Perfekt för dig som vill fylla på med ny kompetens eller bara bli ännu skarpare i vardagen. Kompetensabonnemang – obegränsad kunskap, när du vill Med ett kompetensabonnemang hos BG Institute betalar du en engångssumma och får fri tillgång till hela kursutbudet inom juridik, HR, fastighet, ekonomi, kommunikation, ledarskap samt bank & finans i ett helt år. Det innebär att du får gå hur många kurser du vill och hinner med. Välj det abonnemang som passar dig: PREMIUM - maximal frihet Få full tillgång till alla kurser – både digitala och fysiska. Delta i alla kurser, livesändningar och e-kurser när det passar dig. Du väljer själv om du vill delta på plats eller online, friheten är din! DIGITAL  - allt online, i din takt Perfekt för dig som vill utvecklas på distans. Du får tillgång till hela det digitala utbudet: livesändningar, on demand-kurser och e-kurser. Ett smart val för dig som vill ha flexibiliteten att studera på distans i din egen takt. Just nu: 15 % rabatt för dig som är medlem!  Köp ditt kompetensabonnemag hos BG Institute via Samhällsbyggarna senast 31 januari 2026 och få 15 % rabatt på ordinarie pris. TILL ERBJUDANDET Utökat erbjudande på enskilda kurser: 15 % rabatt och flera kurser som ger VUD Du vet väl om att du som medlem alltid har rabatt på BG Institutes enskilda kurser? I vanliga fall är den 10 %, men just nu höjer vi nivån: fram till 31 januari 2026  har du som medlem 15 % rabatt  på hela kursutbudet. Ett perfekt läge att vässa kompetensen, bredda kunskapen eller äntligen gå den där kursen du sneglat på.  En del av kurserna lämpar sig särskilt för värderare och ger poäng, så kallade VUD. Passa på att boka din kurs hos BG Institute och ge din utveckling en skjuts. Ange kampanjkoden i kassan för att få 15% rabatt på ordinarie kursutbud. (Kan ej kombineras med ordinarie rabattkod.) För att få tillgång till kampanjkoden, logga in på Medlemssidorna eller mejla info@samhallsbyggarna.org . Se VUD-kurser Se hela kursutbudet

Generation Marianne bygger broar mellan generationer för hållbara samhällen.   Att bygga samhällen är mer än att gjuta platta på mark och resa stommar. Det handlar om att skapa platser där människor trivs, känner sig trygga och vill stanna kvar. Enligt Generation Marianne finns det ett byggmaterial vi ofta glömmer: relationer.   Generation Marianne är en svensk organisation med en unik affärsidé: att bygga broar mellan generationer. Syftet är att motverka isolering och skapa socialt hållbara samhällen där människor i alla åldrar kan må bra. Genom att utbilda och stötta olika verksamheter, från skolor och äldreboenden till bostadsbolag, hjälper Generation Marianne till att integrera möten mellan generationer i vardagen. Resultatet blir ett samhälle där fler känner sig sedda, behövda och inkluderade.   Forskning visar att ofrivillig ensamhet är en växande folkhälsoutmaning. Den ökar risken för både psykisk ohälsa och fysiska sjukdomar som hjärtproblem, depression och Alzheimers. Generation Marianne tar sig an detta genom ett generationsöverskridande arbete som gör skillnad på riktigt, där olika livserfarenheter får mötas och där relationer blir grunden för förändring.    För att hjälpa verksamheter att gå från god vilja till konkret handling erbjuder Generation Marianne ett strukturerat processtöd i tre steg: Kartläggning:  Vilka behov och möjligheter finns just här? Vilka grupper kan mötas och hur ser den fysiska miljön ut? Utbildning och verktyg:  Personal och ledning får stöd, metoder och inspiration för att bygga upp en långsiktig samverkan mellan generationer. Uppföljning och utvärdering:  Effekterna mäts och följs upp för att säkerställa att arbetet ger faktisk påverkan. Generation Marianne har redan varit med och format flera inspirerande projekt: Generationshuset i Upplands Väsby I ett kombinerat äldreboende och förskola möts barn och äldre varje vecka genom gemensamma aktiviteter som sång, rörelse och skapande. Resultatet är glädje, mening och livskvalitet – för båda generationer. Goda Grannar i Arenastaden, Lund Ett samarbete mellan Generation Marianne, HSB och forskare från HSB Living Lab. Målet var att skapa sociala band mellan grannar i ett område där många bor tätt, men få känner varandra. Genom enkla aktiviteter som gemensamt fika, odling eller spel ökade både trygghet och trivsel påtagligt. Tre generationer möts Ett initiativ av Svenska med baby, där Generation Marianne varit metodstöd. Här möts nyanlända småbarnsfamiljer och etablerade seniorer genom språkcaféer, pysselträffar och vardagliga samtal, ett lågtröskelprojekt som bygger tillit, språk och nya vänskaper. Gemensamt för alla projekt är att de visar att sociala relationer går att bygga in i den fysiska miljön om viljan och stödet finns. När generationer möts skapas trygghet, förståelse och tillhörighet. På så vis kan vi bekämpa ensamhet och social isolering, samtidigt som vi minskar klyftor och bygger ett mer inkluderande samhälle. Generation Marianne pekar på att samhällsbyggnad inte enbart handlar om infrastruktur, byggteknik och material, utan lika mycket om människors relationer. Deras arbete visar att hållbar utveckling måste inkludera både fysiska strukturer och sociala samband. I en tid där ensamhet och segregation växer blir det allt viktigare att skapa samhällen där människor faktiskt möts, över generationsgränser, språk och bakgrunder. Suzanne Thorén, medgrundare och vd i Generation Marianne För att få veta mer om hur Generation Marianne arbetar i praktiken, och varför just samhällsbyggare borde spetsa öronen, tog vi ett samtal med Suzanne Thorén, medgrundare och vd i Generation Marianne. Hur föddes idén till Generation Marianne? Min mamma Marianne hade tuffa sista år i livet, med mycket fysisk smärta, oro och ångest. Hon hade svårt att röra på sig, ville inte träffa vänner eller ens gå utanför dörren då hon inte ville visa upp sitt yttre då hon kände att det inte överensstämde med den person som fanns inombords - den som pratade med alla och som brukade springa upp för alla rulltrappor. Denna isolering gjorde att hon också kände sig väldigt ensam. Men jag minns framför allt ett tillfälle då hennes barnbarn Oscar var på besök. Han var runt ett år vid tillfället och hade nyligen lärt sig att gå. Han stapplade runt i vardagsrummet där vi alla satt och fikade och började gå till fåtöljen där min mamma satt. Plötsligt hivade mamma upp Oscar från golvet och satte honom i sitt knä - något som egentligen borde ha varit en rejäl utmaning för henne. Och hon log det största leende jag sett från henne på länge. Helt plötsligt var det som att både smärta och oro var som bortblåst. Från den stunden började idén om att förena generationer att växa fram. Vad tycker du är det mest underskattade i möten mellan generationer? Att möten mellan generationer bara skulle vara någonting sött och gulligt. Enligt mig är det livsviktigt! Vi behöver få förståelse för varandra oavsett ålder och se bakom stereotyperna. Och att det krävs mer än att bara sätta två olika generationer i samma rum och tro att magi ska ske. Det krävs både struktur och planering. Ser man till att lägga ner tid och resurser på detta kan det få positiva, långsiktiga effekter, såsom exempelvis förbättrade kommunikativa förmågor hos barn och bibehållande av såväl kognitiva som motoriska förmågor hos äldre. Och en känsla av trygghet, gemenskap och sammanhang för alla inblandade. Ni har redan hunnit med flera spännande projekt, vilket har satt särskilt avtryck på dig personligen? Jag är extra stolt över vårt första projekt som vi startade tillsammans med Hemsö, Raoul Wallenbergs förskola och Stockholms sjukhem i Upplands Väsby. Generationshuset i Upplands Väsby inhyser en förskola i botten och äldreboende på våningarna ovanför. Dessa två verksamheter utbildade vi i generationsöverskridande arbete och hjälpte att få igång gemensamma aktiviteter för barnen och de äldre. Dessa aktiviteter fortsätter verksamheterna med än idag, tre år senare, och har uppmärksammats av statsminister Ulf Kristersson som nyligen var på besök i Generationshuset. Jag blir så otroligt varm i hjärtat och glad över personalens och deltagarnas engagemang och att projektet får leva vidare såsom vi hade hoppats. Vad vinner fastighetsägare på att tänka mer generationsöverskridande? Massor! Genom att främja möten mellan generationer i exempelvis bostadsområden kan det skapa en ökad social gemenskap som kan bidra till såväl förbättrad trivsel som trygghet. Det kan även öka ansvarskänslan bland de boende, att man vill “vårda sin omgivning”, och på så sätt leda till minskad vandalism och brott. Känner de boende sig trygga och trivs i sitt bostadsområde är sannolikheten större att man väljer att bo kvar vilket bidrar till lägre omflyttning och på sikt ökade fastighetsvärden. För fastighetsägare som erbjuder sociala boendeformer och alternativa hyresmodeller såsom exempelvis generationsöverskridande kollektivboende där yngre och äldre aktivt deltar i gemenskapsaktiviteter och/eller har gemensamhetsytor kan bidra till att skapa mervärde för de boende i form av motverkad ensamhet, billigare boendekostnad, social gemenskap osv. Det i sin tur visar på en fastighetsägare som är socialt ansvarstagande, något som blir allt viktigare i och med ökat tryck på social hållbarhetsrapportering. Vad är din drömvision för framtidens samhällsbyggande? Att vi ska hitta tillbaka till Alla vi barn i Bullerbyn-känslan! Att vi har kommit ifrån tanken att bygga åldersisolerade miljöer och istället fokuserar på åldersinkludering och generationsöverskridande gemenskap. Vilka konkreta resultat har ni sett från era projekt, och hur arbetar ni med att utvärdera och följa upp effekterna över tid? Att se att projektet i Upplands Väsby lever vidare tre år efter uppstart och får uppmärksamhet på politikernivå är för mig ett kvitto på att generationsöverskridande arbete nu äntligen är på tapeten på allvar. Då våra projekt hittills varit ettåriga har vi utgått från ett nolläge vid uppstarten och sedan följt upp under arbetets gång samt utvärderat projekten ett år efter uppstart för att se nuläget och vad som uppnåtts efter ett år, samt givit konkreta förslag på hur projekten kan leva vidare. I ett projekt vi hade i ett bostadsområde i Lund med syfte att skapa granngemenskap över generationsgränserna kunde vi se, ett år efter start, att tryggheten hade ökat från 83 % till 94 % och att andelen som svarat att de kände fler än fyra hushåll hade ökat från 24 % till 53 % - och detta på bara ett år! Sedan har vi tagit fram en certifieringsmodell där vi genomför en årlig utvärdering av generationsöverskridande samarbeten för att på så sätt kvalitetssäkra arbetet och säkerställa att det genererar positiva effekter på lång sikt. Hur skulle ni vilja se att generationsöverskridande relationer integreras i stadsplanering? Fler blandade boendeformer, exempelvis kombinerat studentboende och äldreboende, mötesplatser som är åldersinkluderande - utegym som passar flera åldrar, lekplatser med god tillgänglighet även för äldre såsom bänkar, gemensamma trädgårdar med odlingslådor i olika höjder som är anpassade för både yngre och äldre. Kombinerade samhällsbyggnader med till exempel förskola och äldreboende där man har planerat för såväl spontana som organiserade generationsmöten. Stadsplanering baserat på delningsekonomi - gemensamma odlingsprojekt, boendegrupper med lokala ambassadörer i olika åldrar som sätter aktivitetsscheman i sitt bostadsområde, delade måltider, verktyg med mera. Och bjud in olika generationer att få säga sitt redan i planeringsstadiet. Alla generationer, oavsett ålder sitter på värdefull kunskap! Medborgardialog är A och O och skapar en känsla av inkludering och delaktighet. Vad skulle du vilja skicka med till kommuner, fastighetsägare och planerare som vill arbeta mer generationsöverskridande? Att ta kontakt med oss! Vi har kunskapen kring hur man kan arbeta generationsöverskridande, både i ett planeringsstadie såväl som i befintliga verksamheter och bostadsområden. Och känns det svårt att veta var exakt man ska börja så håller vi gärna i en föreläsning för att väcka tankar och kan även bolla idéer efteråt. Dessutom har vi tagit fram en digital utbildning för fastighetsägare som önskar arbeta med social hållbarhet och generationsmöten i bostadsområden samt en digital utbildning för verksamheter inom förskola och äldreomsorg som vill förena sina verksamheter. Dessa bygger på mikroinlärning med korta avsnitt blandat med text, bild, klipp och avslutande tester och reflektionsfrågor för att enkelt kunna ta till sig kunskapen.   Text: Julia Pompa

Ett nytt EU-förslag om gränsvärden för PFAS24 väntas påverka svenska avfallsanläggningar och deras hantering av vattenrening. På uppdrag av Avfall Sverige genomför Sweco nu ett omfattande kartläggningsprojekt för att stödja avfallsbranschen i att möta de nya kraven. Projektet ska bidra till att avfallsanläggningar kan hantera förorenad mark och avfall utan att PFAS sprids till naturen.   PFAS är en grupp kemikalier som har fått stor uppmärksamhet på grund av sina svårnedbrytbara och miljöfarliga egenskaper. I dagsläget finns riktvärden för PFOS och PFAS11, men EU-kommissionens förslag om att införa summaparametern PFAS24 innebär en ny utmaning för många verksamheter inom avfallsbranschen.   Summaparametern PFAS24 omfattar 24 PFAS-ämnen där de ingående ämnena viktats med en faktor till PFOA-ekvivalenter, vilket skiljer sig från de tidigare gränsvärdena för PFAS-ämnen. Förslaget från EU-kommissionen 2022 innebär att PFAS24 kan komma att införlivas som gränsvärde i ytvattendirektivet och grundvattendirektivet, vilket påverkar miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsterna inom EU.   Kartläggningen syftar till att samla in och analysera provresultat för både PFAS24 och PFAS11 från avfallsanläggningar. Astrid Helmfrid, konsult på Sweco, förklarar:   - Det är avgörande att vi kan nyttja historiska data och relatera dem till de nya analyserna för att få en överblick över hur PFAS24 förekommer i utgående vatten på avfallsanläggningar i Sverige.   Projektet som genomförs genom branschorganisationen Avfall Sveriges utvecklingssatsning förväntas också bidra till att avfallsanläggningar kan möta samhällets ökade krav på hantering av förorenad mark och avfall utan att öka spridningen av PFAS till naturen. Resultaten från kartläggningen kommer att presenteras offentligt av Avfall Sverige och förväntas ge värdefulla insikter för branschen i deras fortsatta arbete.   - Den sammanställning vi arbetar med kommer att bli ett viktigt verktyg för avfallsverksamheter när de ska utreda och implementera åtgärder för att hantera PFAS24, säger Astrid Helmfrid.   Vad är PFAS? PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är en grupp kemikalier som består av kolkedjor där kol binder till fluor, vilket skapar en av de starkaste bindningarna inom kemivärlden.   Egenskaper:  PFAS är mycket svårnedbrytbara i naturen och har vätske- och fettavvisande egenskaper. De används i allt från brandskum, kläder, elektronik till byggmaterial.   Problematik:  Några PFAS, som PFOS, har förbjudits för produktion, men många PFAS-ämnen existerar fortfarande i samhället, både som gamla synder i mark och vatten och i nyare produkter.   PFAS11:  En summaparameter som består av 11 vanligt förekommande PFAS och används för att bedöma förorenade dricksvatten eller mark.   PFAS24:  En ny summaparameter som föreslås av EU-kommissionen, omfattar 24 PFAS-ämnen som viktats med en faktor till PFOA-ekvivalenter, vilket skiljer sig från tidigare gränsvärden. Text: Astrid Helmfrid Miljö och avfallskonsult Sweco Sverige AB

Rikard Silverfur, chef Utveckling & Hållbarhet på Fastighetsägarna, och ordförande för UIPI:s kommitté för EU-frågor. Foto: Fastighetsägarna När jag började arbeta på Fastighetsägarna för snart femton år sedan var EU något som låg mer i periferin. Det mesta avgjordes nationellt – i Boverkets byggregler, miljöbalken eller kommunala översiktsplaner. Åtminstone upplevde vi det så. I dag ser det helt annorlunda ut. Nu vet vi att allt fler - ja, nästan varje större lagändring inom samhällsbyggandet - har sin grund i ett EU-direktiv eller en förordning. Självklart finns det fortfarande rent nationella angelägenheter där EU inte har rådighet. Men dessa blir färre. Sedan februari 2025 är jag ordförande för UIPI:s European Affairs Committee, där jag leder arbetet med att samordna synpunkter från fastighetsägare i 28 länder. UIPI – International Union of Property Owners  är en europeisk paraplyorganisation som bevakar och påverkar lagstiftning som rör ägande, förvaltning, byggande och boende i hela Europa. EU:s inflytande har ökat snabbt – och på många olika områden. Det handlar inte bara om revideringar av befintliga rättsakter som till exempel energiprestandadirektivet (EPBD), eller den ännu färskare revideringen av byggproduktförordningen (CPR). Marktillgångsfrågor har fått ökad prioritet, där EU till exempel infört restriktioner kopplade till naturrestaurering som påverkar vår fysiska planering. Nya regelverk är på gång inom cirkulär ekonomi (Circular Economy Act), och vi ser också tankar på hur EU kan driva på för digitaliserade bygglovsprocesser. ”Alla idéer som kommer från Bryssel är inte önskvärda. Det kan handla om oproportionerliga krav, dubbelreglering eller förslag som låter bra i teorin men riskerar att leda till konkurrenssnedvridning, ökade kostnader eller försvårad förvaltning.”  Sedan 2024 har EU-kommissionen för första gången en särskild bostadskommissionär. Det pågår ett tydligt skifte i hur bostadsfrågorna hanteras på EU-nivå – från att tidigare ha betraktats som en nationell angelägenhet, till att nu ses som en gemensam europeisk utmaning. Under hans ledning drivs två parallella processer: dels arbetet med en European Strategy for Housing Construction, dels framtagandet av en European Affordable Housing Plan. Det handlar om att skapa en gemensam riktning för hur EU kan bidra till att öka bostadsbyggandet, förbättra tillgången till finansiering och stödja mer hållbara och inkluderande boendemiljöer. Jag är själv involverad i det pågående arbetet med strategin för bostadsbyggande, där jag deltar i dialogen med DG GROW – kommissionens generaldirektorat för inre marknad och industri – kring viktiga utmaningar. Bland annat har vi lyft svårigheterna att finansiera nyproduktion, hinder för den fria rörligheten inom byggsektorn, bristen på harmoniserade standarder för industriellt byggande och de långa och oförutsägbara tillståndsprocesserna. Vi betonar också hur det svenska hyressystemet påverkar investeringsviljan – och varför EU måste respektera subsidiaritetsprincipen när det gäller nationella kontraktsmodeller och rättssystem. En viktig del av uppdraget är därför inte bara att bidra – utan att ibland avstyra. Alla idéer som kommer från Bryssel är inte önskvärda. Det kan handla om oproportionerliga krav, dubbelreglering eller förslag som låter bra i teorin men riskerar att leda till konkurrenssnedvridning, ökade kostnader eller försvårad förvaltning. Att upptäcka och tydligt argumentera emot sådant i ett tidigt skede är ofta avgörande.   Samtidigt måste vi bygga broar. Förutsättningarna skiljer sig åt mellan medlemsländerna, men de gemensamma utmaningarna växer. Vi behöver fler bostäder, effektivare resursanvändning och klimatsmart samhällsbyggande. Och vi behöver lagstiftning som faktiskt fungerar i praktiken – för dem som ska investera och ta ansvar över tid. Det som driver mig i det här arbetet är viljan att knyta ihop politik och verklighet. EU:s ambitioner är ofta goda, men utan förankring i fastighetsmarknadens logik och förvaltningens vardag blir reglerna svårtolkade, överdrivna – eller i värsta fall kontraproduktiva. Det är ett privilegium att få vara en del av Europas regelmaskineri – men också ett ansvar. I slutändan handlar det om att forma villkor som gör det möjligt att bygga, förvalta och utveckla våra städer på ett hållbart sätt.   Text: Rikard Silverfur Chef Utveckling & Hållbarhet, Fastighetsägarna Ordförande för UIPI:s kommitté för EU-frågor

Ida Karlsson, forskare vid Chalmers och Stefan Uppenberg, expert på klimatfrågor hos WSP. Foto: @barabild & Rosie Alm Hur kan forskningsbaserad klimatkunskap integreras i praktiken och bidra till omställningen inom samhällsbyggnadssektorn? Det har varit kärnfrågan i projektet SKUNK – Systematisk kunskapsspridning för klimatomställning. Bakom projektet står Chalmers, WSP, IVL och InfraSweden, med finansiering från forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit. Projektet har pågått under perioden 2023–2025 och syftar till att sprida och integrera kunskap om klimatomställning inom bygg- och anläggningssektorn.   Projektet har byggt på bland annat scenarier framtagna av forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit där olika nivåer av utsläppsreduktion från material och processer har analyserats över tid. Med hjälp av dessa scenarier har SKUNK arbetat för att tillgängliggöra relevant kunskap och omvandla den till konkreta verktyg och arbetsstöd. Målet är att underlätta för aktörer inom samhällsbyggnadssektorn att fatta välgrundade beslut i hela byggprocessen, i linje med målsättningen om klimatneutralitet till år 2045. Tanken är att kunskapen ska kunna användas direkt i det dagliga arbetet, exempelvis i tekniska handböcker, vägledningar eller som stöd vid upphandling. Informationen ska vara tillgänglig även för yrkesverksamma utan specialistkunskap, och därmed bidra till att klimatomställning kan integreras i branschens befintliga processer.   Två personer som varit centrala i arbetet är Stefan Uppenberg, expert på klimatfrågor hos WSP, och Ida Karlsson, forskare vid Chalmers. Under Samhällsbyggnadsdagarna 2025 presenterade de projektets slutsatser och diskuterade hur vi går från kunskap till handling.   Stefan är välkänd i branschen och mottog år 2024 Samhällsbyggarnas prestigefyllda utmärkelse Excellence in Civil Engineering  för sitt arbete med att driva fram hållbara klimatlösningar inom infrastruktursektorn. Med en bakgrund som civilingenjör från Uppsala universitet har Stefan under de senaste 25 åren gjort sig känd för att effektivt omsätta klimatmål till praktiska, användbara lösningar i stora nationella projekt som Förbifart Stockholm, Västlänken och Ostlänken. Han har arbetat med många branschgemensamma utvecklingsprojekt kring certifiering, modeller för klimatberäkningar och upphandlingskrav, både mot kunder som Trafikverket och kommuner samt internationellt. Med särskild expertis inom livscykelanalyser och klimatberäkningar har Stefan varit drivande i att utveckla och tillämpa tydliga klimatkrav i upphandlingar och projektgenomförande.   Ida Karlsson är forskare på Chalmers Tekniska Högskola och arbetar tillsammans med byggsektorn fram strategier längs värdekedjan för att gå mot nära nollutsläpp i sektorn. Detta har varit Idas fokus sedan hon började forska på Chalmers 2018. Hennes avhandling som hon försvarade förra året har fått stort genomslag i sektorn och Ida fortsätter nu sitt arbete med att stötta branschen att accelerera klimatomställningen genom storskalig implementering.   Ida har en bakgrund som hållbarhetsexpert och har arbetat med miljöledning både inom internationellt samarbete och den privata sektorn. Hennes erfarenheter sträcker sig från att integrera miljö-, sociala och klimatförändringsaspekter i FN:s globala upphandlingsverksamhet till att förbättra hållbarhetsstyrning och prestationsstandarder samt grunda en forskningsportfölj inom hållbarhet hos Maersk Group. Hon har ett starkt intresse för att överbrygga klyftan mellan akademin och beslutsfattare. Hennes forskning använder ett systemtänk för att analysera åtgärder samt hinder och möjliggörare på vägen mot nollutsläpp.   Text: Elin Ferenius & Julia Pompa

Det finns fortfarande några lediga veckor i vinter i Samhällsbyggarnas anrika Lantmätarstuga - till förmånligt pris! Passa på att ta chansen! Samhällsbyggarnas stuga är belägen i Åre, nära Rödkulleliftarna. Du som medlem i Samhällsbyggarna kan hyra stugan till förmånliga priser. Stugan har 20 sängplatser och du kan boka hela eller delar av stugan beroende på önskemål.  Erbjudande: Besök Årestugan under 2025 för halva priset! ​ ​Vintermys i Åre under juliga december? Just nu erbjuder vi dig som vill boka stugan för en vistelse under december 2025 ett rabatterat pris med 50 %. Detta dras av mot ordinarie pris.

Ett webbinarium där du får lyssna på aktuella kvalitetsmärkta examensarbeten inom hållbart samhällsbyggande, fastighetsekonomi och fastighetsrätt. Examensarbeten som presenteras i webbinariet: Hur påverkar kontorsbyggnadens energiklass värderingen samt bankernas inställning till finansiering? Nils Cato och Carl Lund, LTH Fastighetsekonomi Assessment of the Triggers for Excessive Filamentous Algal Growth in Stormwater Ponds and Preventive Management: Study cases in Uppsala Margarita Judina och Monica Andrea Vargas-Solla, KTH Hållbart samhällsbyggande Energigemenskaper - är det möjligt att inrätta gemensamhetsanläggning och hur kan kommunen bidra? Linnea Karlsson och Stella Rydholm, LTH Fastighetsrätt Fuktegenskaper hos biobaserade isoleringsmaterial och deras funktion i en yttervägg Emma Gotting och Alice Sköld, LTH Hållbart samhällsbyggande From Policy to Price (Strategic Decision-Making on Energy Efficiency in the Swedish Office Market) Julia Gellerstam och Lisa Palmquist, KTH Fastighetsekonomi A parametric approach to environmental impact assessment of structural systems in early-stage design Erik Gustafsson och Sebastian Oguz, CTH  Hållbart samhällsbyggande Moderator: Peter Palm Webbinariet hölls den 19 november 2025.