Bygg inte bara hus, bygg relationer

Generation Marianne bygger broar mellan generationer för hållbara samhällen.

Att bygga samhällen är mer än att gjuta platta på mark och resa stommar. Det handlar om att skapa platser där människor trivs, känner sig trygga och vill stanna kvar. Enligt Generation Marianne finns det ett byggmaterial vi ofta glömmer: relationer.

Generation Marianne är en svensk organisation med en unik affärsidé: att bygga broar mellan generationer. Syftet är att motverka isolering och skapa socialt hållbara samhällen där människor i alla åldrar kan må bra. Genom att utbilda och stötta olika verksamheter, från skolor och äldreboenden till bostadsbolag, hjälper Generation Marianne till att integrera möten mellan generationer i vardagen. Resultatet blir ett samhälle där fler känner sig sedda, behövda och inkluderade.

Forskning visar att ofrivillig ensamhet är en växande folkhälsoutmaning. Den ökar risken för både psykisk ohälsa och fysiska sjukdomar som hjärtproblem, depression och Alzheimers. Generation Marianne tar sig an detta genom ett generationsöverskridande arbete som gör skillnad på riktigt, där olika livserfarenheter får mötas och där relationer blir grunden för förändring. 

För att hjälpa verksamheter att gå från god vilja till konkret handling erbjuder Generation Marianne ett strukturerat processtöd i tre steg:

1. Kartläggning: Vilka behov och möjligheter finns just här? Vilka grupper kan mötas och hur ser den fysiska miljön ut?

   
   

2. Utbildning och verktyg: Personal och ledning får stöd, metoder och inspiration för att bygga upp en långsiktig samverkan mellan generationer.

   
   

3. Uppföljning och utvärdering: Effekterna mäts och följs upp för att säkerställa att arbetet ger faktisk påverkan.

Generation Marianne har redan varit med och format flera inspirerande projekt:

• Generationshuset i Upplands Väsby

  I ett kombinerat äldreboende och förskola möts barn och äldre varje vecka genom gemensamma aktiviteter som sång, rörelse och skapande. Resultatet är glädje, mening och livskvalitet – för båda generationer.

  
  

• Goda Grannar i Arenastaden, Lund

  Ett samarbete mellan Generation Marianne, HSB och forskare från HSB Living Lab. Målet var att skapa sociala band mellan grannar i ett område där många bor tätt, men få känner varandra. Genom enkla aktiviteter som gemensamt fika, odling eller spel ökade både trygghet och trivsel påtagligt.

  
  

• Tre generationer möts

  Ett initiativ av Svenska med baby, där Generation Marianne varit metodstöd. Här möts nyanlända småbarnsfamiljer och etablerade seniorer genom språkcaféer, pysselträffar och vardagliga samtal, ett lågtröskelprojekt som bygger tillit, språk och nya vänskaper.

Gemensamt för alla projekt är att de visar att sociala relationer går att bygga in i den fysiska miljön om viljan och stödet finns. När generationer möts skapas trygghet, förståelse och tillhörighet. På så vis kan vi bekämpa ensamhet och social isolering, samtidigt som vi minskar klyftor och bygger ett mer inkluderande samhälle.

Generation Marianne pekar på att samhällsbyggnad inte enbart handlar om infrastruktur, byggteknik och material, utan lika mycket om människors relationer. Deras arbete visar att hållbar utveckling måste inkludera både fysiska strukturer och sociala samband. I en tid där ensamhet och segregation växer blir det allt viktigare att skapa samhällen där människor faktiskt möts, över generationsgränser, språk och bakgrunder.

Suzanne Thorén, medgrundare och vd i Generation Marianne

För att få veta mer om hur Generation Marianne arbetar i praktiken, och varför just samhällsbyggare borde spetsa öronen, tog vi ett samtal med Suzanne Thorén, medgrundare och vd i Generation Marianne.

Hur föddes idén till Generation Marianne?

Min mamma Marianne hade tuffa sista år i livet, med mycket fysisk smärta, oro och ångest. Hon hade svårt att röra på sig, ville inte träffa vänner eller ens gå utanför dörren då hon inte ville visa upp sitt yttre då hon kände att det inte överensstämde med den person som fanns inombords - den som pratade med alla och som brukade springa upp för alla rulltrappor. Denna isolering gjorde att hon också kände sig väldigt ensam.

Men jag minns framför allt ett tillfälle då hennes barnbarn Oscar var på besök. Han var runt ett år vid tillfället och hade nyligen lärt sig att gå. Han stapplade runt i vardagsrummet där vi alla satt och fikade och började gå till fåtöljen där min mamma satt. Plötsligt hivade mamma upp Oscar från golvet och satte honom i sitt knä - något som egentligen borde ha varit en rejäl utmaning för henne. Och hon log det största leende jag sett från henne på länge. Helt plötsligt var det som att både smärta och oro var som bortblåst.

Från den stunden började idén om att förena generationer att växa fram.

Vad tycker du är det mest underskattade i möten mellan generationer?

Att möten mellan generationer bara skulle vara någonting sött och gulligt. Enligt mig är det livsviktigt! Vi behöver få förståelse för varandra oavsett ålder och se bakom stereotyperna. Och att det krävs mer än att bara sätta två olika generationer i samma rum och tro att magi ska ske. Det krävs både struktur och planering. Ser man till att lägga ner tid och resurser på detta kan det få positiva, långsiktiga effekter, såsom exempelvis förbättrade kommunikativa förmågor hos barn och bibehållande av såväl kognitiva som motoriska förmågor hos äldre. Och en känsla av trygghet, gemenskap och sammanhang för alla inblandade.

Ni har redan hunnit med flera spännande projekt, vilket har satt särskilt avtryck på dig personligen?

Jag är extra stolt över vårt första projekt som vi startade tillsammans med Hemsö, Raoul Wallenbergs förskola och Stockholms sjukhem i Upplands Väsby. Generationshuset i Upplands Väsby inhyser en förskola i botten och äldreboende på våningarna ovanför. Dessa två verksamheter utbildade vi i generationsöverskridande arbete och hjälpte att få igång gemensamma aktiviteter för barnen och de äldre. Dessa aktiviteter fortsätter verksamheterna med än idag, tre år senare, och har uppmärksammats av statsminister Ulf Kristersson som nyligen var på besök i Generationshuset. Jag blir så otroligt varm i hjärtat och glad över personalens och deltagarnas engagemang och att projektet får leva vidare såsom vi hade hoppats.

Vad vinner fastighetsägare på att tänka mer generationsöverskridande?

Massor! Genom att främja möten mellan generationer i exempelvis bostadsområden kan det skapa en ökad social gemenskap som kan bidra till såväl förbättrad trivsel som trygghet.

Det kan även öka ansvarskänslan bland de boende, att man vill “vårda sin omgivning”, och på så sätt leda till minskad vandalism och brott. Känner de boende sig trygga och trivs i sitt bostadsområde är sannolikheten större att man väljer att bo kvar vilket bidrar till lägre omflyttning och på sikt ökade fastighetsvärden.

För fastighetsägare som erbjuder sociala boendeformer och alternativa hyresmodeller såsom exempelvis generationsöverskridande kollektivboende där yngre och äldre aktivt deltar i gemenskapsaktiviteter och/eller har gemensamhetsytor kan bidra till att skapa mervärde för de boende i form av motverkad ensamhet, billigare boendekostnad, social gemenskap osv. Det i sin tur visar på en fastighetsägare som är socialt ansvarstagande, något som blir allt viktigare i och med ökat tryck på social hållbarhetsrapportering.

Vad är din drömvision för framtidens samhällsbyggande?

Att vi ska hitta tillbaka till Alla vi barn i Bullerbyn-känslan! Att vi har kommit ifrån tanken att bygga åldersisolerade miljöer och istället fokuserar på åldersinkludering och generationsöverskridande gemenskap.

Vilka konkreta resultat har ni sett från era projekt, och hur arbetar ni med att utvärdera och följa upp effekterna över tid?

Att se att projektet i Upplands Väsby lever vidare tre år efter uppstart och får uppmärksamhet på politikernivå är för mig ett kvitto på att generationsöverskridande arbete nu äntligen är på tapeten på allvar. Då våra projekt hittills varit ettåriga har vi utgått från ett nolläge vid uppstarten och sedan följt upp under arbetets gång samt utvärderat projekten ett år efter uppstart för att se nuläget och vad som uppnåtts efter ett år, samt givit konkreta förslag på hur projekten kan leva vidare. I ett projekt vi hade i ett bostadsområde i Lund med syfte att skapa granngemenskap över generationsgränserna kunde vi se, ett år efter start, att tryggheten hade ökat från 83 % till 94 % och att andelen som svarat att de kände fler än fyra hushåll hade ökat från 24 % till 53 % - och detta på bara ett år!

Sedan har vi tagit fram en certifieringsmodell där vi genomför en årlig utvärdering av generationsöverskridande samarbeten för att på så sätt kvalitetssäkra arbetet och säkerställa att det genererar positiva effekter på lång sikt.

Hur skulle ni vilja se att generationsöverskridande relationer integreras i stadsplanering?

Fler blandade boendeformer, exempelvis kombinerat studentboende och äldreboende, mötesplatser som är åldersinkluderande - utegym som passar flera åldrar, lekplatser med god tillgänglighet även för äldre såsom bänkar, gemensamma trädgårdar med odlingslådor i olika höjder som är anpassade för både yngre och äldre. Kombinerade samhällsbyggnader med till exempel förskola och äldreboende där man har planerat för såväl spontana som organiserade generationsmöten.

Stadsplanering baserat på delningsekonomi - gemensamma odlingsprojekt, boendegrupper med lokala ambassadörer i olika åldrar som sätter aktivitetsscheman i sitt bostadsområde, delade måltider, verktyg med mera.

Och bjud in olika generationer att få säga sitt redan i planeringsstadiet. Alla generationer, oavsett ålder sitter på värdefull kunskap! Medborgardialog är A och O och skapar en känsla av inkludering och delaktighet.

Vad skulle du vilja skicka med till kommuner, fastighetsägare och planerare som vill arbeta mer generationsöverskridande?

Att ta kontakt med oss! Vi har kunskapen kring hur man kan arbeta generationsöverskridande, både i ett planeringsstadie såväl som i befintliga verksamheter och bostadsområden. Och känns det svårt att veta var exakt man ska börja så håller vi gärna i en föreläsning för att väcka tankar och kan även bolla idéer efteråt. Dessutom har vi tagit fram en digital utbildning för fastighetsägare som önskar arbeta med social hållbarhet och generationsmöten i bostadsområden samt en digital utbildning för verksamheter inom förskola och äldreomsorg som vill förena sina verksamheter. Dessa bygger på mikroinlärning med korta avsnitt blandat med text, bild, klipp och avslutande tester och reflektionsfrågor för att enkelt kunna ta till sig kunskapen.

Text: Julia Pompa