Att flytta en stad
- för 5 dagar sedan
- 3 min läsning
Kiruna är inte längre bara Sveriges nordligaste stad, den utgör även platsen för ett av landets största stadsomvandlingsprojekt. I följd med att gruvbrytningen expanderar tvingas delar av stadskärnan och bostadsområden att flyttas. Projektet omfattar tusentals människors liv, levnadsförutsättningar och framtid.
Sedan dess att Kiruna grundades har den varit nära förknippad med gruvverksamheten vid Kiirunavaara. Faktum är att starten för stadsomvandlingen utmärker sig år 2004 när LKAB meddelade Kiruna kommun att den befintliga gruvbrytningen skulle komma att röra sig in mot centrum. Med bakgrund i att gruvans verksamhet utgjorde grunden för Kirunas näringsliv stod det klart att kommunen var redo att förflytta delar av staden för att ge plats för gruvans expansion, därmed startade det omfattande arbetet med att planera en ny stadskärna för kommunen.
Utmaningar och perspektiv
Att flytta en hel stad, eller stora delar av den, är en oerhört komplex process då det påverkar samhället i sin helhet. Att lämna sitt boende, som man i vissa fall haft hela livet, ställer krav på stöd och känslomässig hantering bland invånarna. I planeringsarbetet ska kommunen se till att anlägga ett nytt samhälle med bebyggelse som fungerar i balans med den redan befintliga verksamheten som finns på platsen. I kommunens arbete ingår samtidigt också uppgiften att bevara och beakta olika miljö- och kulturarv, så som rennäringen, turismen, kulturmiljön med mera.
Sedan det nya centrumets invigning
År 2022, 18 år efter att man började prata om Kirunas stadsomvandling, invigde man Kirunas nya centrum. Då hade man bland annat installerat nya el- och vattenledningar, anlagt nya dammar samt börjat färdigställa bostäder. Efter att det nya centrumet invigdes har man fortsatt med att öppna Hjalmar Lundbohmsskolan, flyttat kulturhistoriska byggnader såsom kyrkan. Det sägs ha kostat över 500 miljoner kronor, och som även blev en världsnyhet.
Arbetets utformning
Kiruna kommun och LKAB är de två aktörer som tillsammans bär huvudansvaret för stadsomvandlingen. Trafikverket med sitt ansvar att planera, bygga och sköta driften över Sveriges statliga infrastruktur, och Vattenfall som har i uppdrag att bygga, underhålla och driva stora delar av Sveriges elnät, är två andra aktörer som är med och påverkar utvecklingen i Kirunas stadsomvandling.
LKAB har sedan omvandlingens start varit ansvarig för att ta fram prognoser över hur framtida markdeformationer beräknas se ut till följd av gruvbrytningen, de har även ett ansvar för att ta fram en tidsplan över när områden ska avvecklas samt sköter förhandlingen med fastighetsägare gällande ersättning. LKAB ansvarar vidare även för rivning av befintlig bebyggelse samt för anläggandet av gruvstadsparker.
Arbetet med den nya stadskärnan och att flytta delar av Kiruna har skett i etapper. Exempelvis antog kommunfullmäktige en utvecklingsplan för ny stadskärna 2014.
Plattan i mattan för framtiden
I takt med att man rör sig allt närmre projektets slut hade man kunnat tänka sig att arbetsbelastningen förväntas trappas ner något.För Kiruna kommun gäller snarare motsatsen. I den nya deformationsprognos som LKAB presenterade i augusti 2025 framgår att det område som påverkas av gruvbrytningen är dubbelt så stort än vad man tidigare förutspått. Det visar sig att stadsomvandlingen, som tidigare omfattat en flytt av 6000 personer, nu snarare omfattar uppemot 12 000 människor. Trots det fördubblade omfånget kvarstår LKAB:s ursprungliga tidsaspekt. Det nya påverkansområdet måste avvecklas inom 10 år.
Politikens blick på Kiruna
Kirunas stadsomvandling har med tiden utvecklats till en internationell politisk fråga. Gruvbrytningen i Kiruna är inte bara avgörande för stadens överlevnad, utan har även pekats ut som strategiskt viktig för Sveriges och EU:s tillgång till råvaror i den gröna omställningen.
I takt med detta har också frågan om ansvar blivit allt tydligare. Medan nyttan av gruvdriften sträcker sig långt bortom Kiruna är det kommunen och dess invånare som får hantera konsekvenserna. Därför har stadsomvandlingen lyfts i politiska diskussioner om hur kostnader och ansvar ska fördelas mellan lokal, nationell och överstatlig nivå. Kiruna har därmed gått från att planera sin framtid i kommunfullmäktige till att bli en del av en större debatt om industri, omställning och vem som egentligen trycker gasen i botten när framtiden kräver det.
För Kiruna handlar det om att balansera två stora realiteter: gruvans fortsatta betydelse och behovet av ett tryggt, attraktivt samhälle för invånarna. Vidare har Kiruna blivit ett tydligt exempel på hur lokala samhällen påverkas av nationella och globala intressen. Stadsomvandlingen blir därmed inte bara en fysisk flytt utan också en resa mot en helt ny identitet för staden.
Text: Jacob Nilsson
