PM 2025 – Nya schabloner vid tillämpning av tonkilometermetoden
- för 5 dagar sedan
- 13 min läsning
Tonkilometermetoden
Tonkilometermetoden är ett vanligt sätt att beräkna fördelning av kostnader för en enskild väg som nyttjas av flera fastigheter. Vid nyttjandet av tonkilometermetoden beräknas den vikt i ton som fastigheten bedöms belasta vägen med under ett år multiplicerat med den väglängd i kilometer som nyttjas för resor till och från fastigheten.
Metoden med andelstal beräknas antingen genom att vikten bestäms genom schabloner för olika klassificerade fastigheter eller genom direkta beräkningar av den trafik som respektive fastighet genererar. Ibland förekommer också uppskattningar grundade på den enskilda förrättningslantmätarens erfarenhet och den enskilda situationen som i varje förrättning är unik. När detta är genomfört beräknas respektive fastighets andel av det totala andelstalet genom att den individuella fastighetens andelstal ställs i relation till summan av de ingående fastigheternas andelstal.
Användningen av schabloner vid tillämpningen av tonkilometermetoden tjänar främst två syften. Det ena är en förenkling i arbetet med att ta fram andelstal vid en förrättning. Det andra är att det inte blir ett exakt tontal jämfört med en beräkning. Frågan är varför man trots att det inte blir exakt ändå ska använda sig av schabloner? Det finns flera skäl till det.
Tontalet ska så långt det är möjligt fastställas enligt enkla och schabloniserade grunder. Detta inte enbart för att på ett kostnadseffektivt sätt ta fram andelstal vid förrättningar utan också i syfte att förenkla administrationen och förvaltningen för den framtida föreningen, exempelvis vid ändring av andelstal och anslutning av nya fastigheter. Finns det schablonvärden för fastigheter som upplevs sakliga av användarna innebär detta att mycket utredningstid kan sparas i förrättningarna. Detta kommer i sin tur sakägarna till godo i form av lägre förrättningskostnader.
Samhällsutvecklingen
Sedan schablonerna uppdaterades 2010 så har i princip alla fordonstyper blivit tyngre. Det är vanligare att personbilarna är större och tyngre än tidigare, bland annat till följd av ökad försäljning av el och dieselfordon.
Samhällsutvecklingen har lett till ändrade trafikmönster både hos privatpersoner och företag. Flera examensarbeten som Lantmäteriet initierat och arbetat med, konstaterar att det nu finns flera specialfastigheter med andra transportmönster än det finns schabloner för. Med anledning av detta har det funnits ett behov av att se över schablonerna för att uppdatera de tontal som behöver räknas om samt se över om det är möjligt att schablonisera fler typer av fastigheter alternativt skapa uppdaterade beräkningsmodeller för specialfastigheter.
En uppdaterad tonkilometermetod behöver fortsätta vara en schabloniserad metod som håller över tid. Alla specialsituationer har tidigare inte gått att schablonisera och troligen gäller det fortfarande. Vissa specialsituationer ha blivit vanligare, vilket ger en större möjlighet att hitta hållbara schabloner. Genom att hålla schablonerna moderna och uppdaterade minskar riskerna för olika bedömningar nationellt och metodens starka trovärdighet fortsätter att bestå.
Lantmäteriet kan konstatera att tonkilometermetoden har fungerat väl. Det är ovanligt att överklaganden resulterar i att Lantmäteriets schabloner eller beräkningar utifrån ton-kilometermetoden ifrågasätts eller frångås. Metoden är etablerad och accepterad av mark- och miljödomstolarna. Med andra ord uppfattas att metoden har hög rättssäkerhet och acceptansen för metoden är hög bland såväl kunder/sakägare som förrättningslantmätare. Det blir då en viktig utgångspunkt att bibehålla den höga trovärdigheten för metoden och kontinuerligt försöka utveckla den samma.
Arbetsgrupp och arbetssätt
Grunderna i schablonerna från år 1975 och de revideringar som gjorts 1995 och 2010 håller fortfarande. Däremot fortsätter samhällsutvecklingen att förändra människors beteende och nyttjande av olika typer av anläggningar/fastigheter. Exempelvis har Sveriges fordonsflotta förändrats – fler elbilar och jord- och skogsbruksmaskiner blir större och tyngre, som ett led att effektivisera jord- och skogsbruksindustrin. Lantmäteriet mötte också aktörer som pekar på behovet att uppdatera normerna, för att verkligheten numera är en annan.
En arbetsgrupp formades under våren 2024. Gruppen bestod av funktionschef och förrättningslantmätare Suzanne Eliasson, förrättningslantmätare Joel Andersson t o m juli 24 då han ersattes av förrättningslantmätare Simon Ingelman-Sundberg, Jurist Sara Veidemann & enhetschef och förrättningslantmätare Svante Dolff. Gruppen var bland annat sammansatt utifrån olika erfarenheter kring tonkilometermetoden och med geografisk spridning i landet. Det fanns också en kontinuitet i gruppen till Promemorian från 2010 eftersom Svante Dolff deltog i arbetet med Promemorian från 2010 framför allt genom att undersökte transporttal för permanentbostäder och fritidsbostäder.
PM 2025 handlar om att få fram praktiska schabloner snarare än att i detalj statistiskt beräkna dessa fördelningar och ur dem härleda relevanta schabloner. Flera examensarbeten sedan den senaste revideringen har utrett specialsituationer vilket har arbetats in 2025 års PM. Nya rättsfall har studerats. Statistiska uppgifter har samlats in och jämförelseberäkningar och bedömningar har genomförts.
PM 2025 har vidare som mål att väva in de än idag gällande grunderna för metoden från1975 års PM så att samläsning inte längre krävs och att bibehålla följsamhet till tidigare ställnings-taganden. Schablonerna bör utvecklas inom de områden där det är påkallat med hänsyn till samhällsutvecklingen.
Målet är att läsaren inte ska behöva läsa de äldre rekommendationerna kring schabloner.
Arbetsgruppen har använt öppna källor som tydligt redovisas. Promemorian är skriven utifrån beprövad erfarenhet och är inte en skriven vetenskaplig rapport. Arbetsgruppens initiala hypoteser är prövade mot en första intern remissrunda till särskild utvalda seniora förrättningslantmätare runt om i Lantmäteriets verksamhetsområde Fastighetsbildning. Därefter bearbetades inkomna synpunkter och promemorian omarbetades.
I nästa steg prövades Promemorian mot externa aktörer såsom t. ex REV, TrV, LRF, Skogsindustrin och LTH och brett till alla enheter på Lantmäteriets VO Fastighetsbildning, de kommunala lantmäterimyndigheterna via KLM-nätverket. Efter remiss II bearbetades promemorian ytterligare.
Några nyheter och nya begrepp
I beräkningarna ingår resor från fastigheten i form av arbetsresor och fritidsresor för bland annat inköp och aktiviteter, besök till fastigheten och tillägg för godsleveranser av olika slag såsom sophämtning, slamsugning, postturer, snöskottning med mera.
Den ovanstående principiella uppbyggnaden används även fortsättningsvis. Modifiering görs utifrån ny kunskap som innebär ändrade fordonsvikter, att det är två förvärvsarbetande personer per permanentbostad samt ett tydligt påslag för besöksresor till bostaden och ett uppdaterat godstillägg.
En statistiskt härledd beräkning av tontalet för permanentbostäder har gjorts. I den tas hänsyn till bland annat att fordonsvikten i snitt har ökat med 9 procent och att transportarbetet i Sverige har ökat med 13 procent.
En reducering av det tidigare godstillägget har också gjorts. Den statistiskt beräknade schablonen för 2025 och framåt hamnar då på knappt 2 500 ton, se beräkningar i bilaga 1 – Beräkningar 2025.
Flera olika matematiska beräkningar har också gjorts. Hänsyn har tagits till att hushåll i olika utsträckning har två fordon eller fler och vissa bara har ett eller inget fordon, att befolkningen reser mer med bil till fler olika typer av aktiviteter och genom olika sätta att beräkna besöksfärder till fastigheten. Beräkningar har även gjorts för att se på effekterna av att äldre människor i Sverige i allt större utsträckning bor kvar i sina hem trots att omsorgsbehovet kanske har blivit stort. Förr flyttade äldre oftare till äldreboenden och trafik alstrades därför inte på samma sätt till permanentbostäderna som nu. De matematiska beräkningarna går entydigt mot 2 500 ton.
Sammantaget motiveras den nya schablonen 2 500 ton av en ökning av fordonsvikter, en ökning av antalet fordon per bostad samt en ökning av transportarbetet. Den nya schablonen är bättre underbyggd (påslag/tillägg är tydliggjorda) och speglar på ett rimligt sätt att utvecklingen går mot fler bilar eller fordon per hushåll och en alltmer åldrad befolkning som bor kvar hemma med ett icke försumbart omsorgsbehov.
Schablonen för permanentbostad är satt till 2 500 ton. I den interna remiss som Lantmäteriet gjorde hösten 2024 framkom det att resmönstret till fritidsbostaden i hög utsträckning oftast sker med en bil till skillnad från permanentbostäder där transportmönstret består av flera bilar. Utvecklingen på senare år tyder också på ett större nyttjande av fritidsbostäder, bland annat till följd av en flexiblare syn på arbetsplatser.
Komplementbostadshus
Eftersom det nu rekommenderade tontalet för permanentbostäder har vägt in att permanentbostaden kan ha allt från noll till fler än tre bilar bör i normalfallet inte fastigheter med komplementbostäder ges ett extra andelstal. Det är även förhållandevis svårt att i dagsläget inventera dessa då endast komplement-byggnader med ett taxeringsvärde över 50 000 kronor redovisas i fastighetsregistrets taxeringsdel. Dessutom måste fastighetsägaren själv ha valt att redovisa ett högre taxeringsvärde än 50 000 kronor för att komplement-byggnaden ska bli synlig i taxeringdelen. Om tontal ska åsättas komplement-bostäder rekommenderas tontalet att sättas till 1 300 ton. Det motsvarar en lägenhet i flerfamiljshus med avdrag för godstillägg.
Kombinerad bostadsfastighet – hästgård
Ett särskilt vanligt kombinerat ändamål är bostad och att ha egna hästar och/eller inackorderade hästar, en så kallad hästgård. Hästgårdar varierar till sin karaktär på flera sätt. Det varierar kraftigt beroende på fastighetens storlek, inriktning och ägarens preferenser. Några faktorer som påverkar är antalet hästar, om det är egna hästar eller inackorderade hästar eller en kombination av dessa.
Ett indikativt mått är att cirka 10 hästar kan fungera som en maxgräns för en kombinerad bostadsfastighet. Är det fler än 10 hästar, som det kan vara vid ridskolor och större inackorderingsanläggningar, är det inte en kombinerad bostadsfastighet utan en jordbruksfastighet där PM 2025 hänvisar till särskilt beräkningsexempel.
Schablonerna från 2010 års PM bygger på antalet hästar på gården. Inte sällan har det blivit det antalet hästar som fanns vid förrättningstillfället vilket inte är något som är bestående över tid och kan leda till mycket diskussioner under en förrättning. Det är inte heller en uppgift som är enkel för en föreningsstyrelse att undersöka vid eventuell förändring av andelstal enligt exempelvis 43 a § AL. Det förekommer också att antalet hästboxar har bestämt dimensioneringen av tontalet.
Det är stallets storlek och antalet hästboxar som stadigvarande dimensionerar antalet hästar och som är av stadigvarande betydelse. Vid förrättningstillfället kan man utgå från antalet stallplatser/boxar och/eller antalet hästar. Om det är en väsentlig skillnad mellan det faktiska antalet stallplatser/boxar på den kombinerade bostadsfastigheten och antalet hästar bör en jämkning göras. Arbetsgruppen ville göra schablonen för kombinerade bostadsfastigheter hästgårdar arealberoende men det föll på att resultatet alltför lätt kan bli oskäligt.
Tekniska anläggningar som till exempel pump- och reglerstationer, vindkraftverk med andra ord byggnader på ofri grund
Tekniska anläggningar ligger ofta på ofri grund men är av stadigvarande karaktär. Andelstalet läggs i normalfallet på anläggningen och inte på fastigheten där anläggningen finns. Detta fungerar då denna typ av tekniska anläggningar på ofri grund har förhållandevis långa arrenden och sällan är avsedda för enbart tillfälliga behov.
Det finns en mängd olika typer av tekniska anläggningar och andra förekomster som kan finnas med i en anläggningsförrättning. Det kan förekomma olika tekniska anläggningar såsom telemaster, vattenkraftverk, vindkraftverk, solcellsparker, vattenreningsverk, avloppsreningsverk, pump-stationer, elkraftstationer och så vidare. Det kan också förekomma natur-reservat och andra typer av verksamheter på ofri grund.
Mängden trafik som olika anläggningar alstrar varierar mycket. Skillnaderna mellan olika anläggningar av samma typ kan många gånger vara lika stora som mellan olika anläggningstyper. Traditionella schablontal för sådana anläggningar är därför omöjliga att ta fram utan en större statistikinsamling från ett flertal aktörer och kanske till och med omöjliga efter en sådan insamling.
Den gemensamma nämnaren för många av dessa typer av anläggningar är däremot att anläggningarna kräver både tillsyn med en viss frekvens samt underhåll och service med viss frekvens. Till sist kräver anläggningarna reparationer, till exempel byte av rotorblad för vindkraftverk.
Tabell 1. Tontal teknisk anläggning baserat på olika besöksfrekvenser
Besöksfrekvens | Ton/år |
En gång per månad | 500 |
Varannan vecka | 600 |
1 gång per vecka | 800 |
2 ggr per vecka | 1 100 |
I ovanstående schabloner ingår inte bara tillsynsresorna utan även planerade underhålls-åtgärder av anläggningen i enlighet med MÖD-avgöranden. (Se gärna ”Västra Utsjö” avsnitt 4.5.1 i PM och ”Moje del 1”, avsnitt 4.5.2 i PM)
Anläggningar som har en besöksfrekvens samtidigt som större underhållsarbeten och förnyelsearbeten på anläggningen sett över tid ska beräknas enligt synsättet som används för skog, hela skogens omloppstid ska beaktas. Hela anläggningens omloppstid ska beaktas vilket innebär att det är olämpligt att tillämpa 48 a § AL för tillfälligt ökade transporter om dessa transporter är förutsebara.
Tekniska anläggningar kan besökas samlat, såsom exempelvis en vindkraftspark. I ett underinstansavgörande, MMD Östersunds dom 2021-06-15 mål nr F 1448-20 slogs det fast att en vindkraftspark ska ses som en enda anläggning och inte som 26 fristående anläggningar eftersom den löpande driften och underhållet av parken sker samordnat. Ett sätt att ta hänsyn till samordnad drift och underhållsåtgärder är att tillämpa en ekvation nedan i enlighet med förslag i ett examensarbete av Tove Hjelm Berlind, Andelstal i ga-väg för vindkraftverk och vattenkraftverk, Examensarbete, LTH, 2023. Ekvationen går ut på att resor för service kan samordnas för fem vindkraftverk som står i kluster vilket ger en reduktion av den totala trafikmängden.
Trafikmängd (ton) = schablonvärde ur tabell × antal påbörjade grupper om fem vindkraftverk + schablonvärde ur tabell × 0,75 × (totalt antal vindkraftverk – antal påbörjade grupper om fem vindkraftverk)
Järnvägsfastigheter
Det förekommer ofta olika typer av anläggningar längs med järnvägsfastigheter. Det finns därför ett behov av schabloner för dessa då det underlättar handläggningen.
Trafikverket förvaltar runt 25 000 statliga fastigheter över hela Sverige. De flesta fastigheterna finns i anslutning till järnvägen. Många av Trafikverkets byggnader behövs för driften av vägar och järnvägar, exempelvis trafik-centraler och byggnader för teknisk utrustning.
De fastigheter som ägs av Trafikverket och som är intressanta att schablonisera kan härledas ur Trafikverkets teknikgrenar. Teknikgrenarna kan delas in i följande segment:
1. Signalanläggningar
2. Teleanläggningar
3. Bananläggningar
4. Elanläggningar
Det finns också anläggningar som broar, tunnlar och trummor. Dessa anläggningar besöks inte med regelbundna intervaller vilket kan tolkas som att dessa anläggningars teknikinnehåll inte kräver ett intervallbaserat underhåll.
Den praktiska slutsatsen av ovanstående är att det är relevant med två schabloner. Valet styrs av service, inspektion och underhållsfrekvensen.
Tabell 2. Tontal per kategori av järnvägsfastigheter
Kategori järnvägsanläggning | Ton/år |
Signalanläggning | 800 |
Övriga anläggningar | 600 |
JordbruksfastigheterEn analys har gjorts av utvecklingen för olika typer av skördars storlek från 2010 till 2023 med hjälp av statistik från Jordbruksverket. Inom Götalands södra slättbygder (Gss) och Götalands norra slättbygder (Gns) har skördarna i kg/ha ökat med ca 15 procent. Inom övriga produktionsområden ligger motsvarande ökning på cirka 10 procent med undantag av Norrland där ökningen ligger på cirka 5 procent. Det gäller både Nedre och Övre Norrland (Nn respektive Nö).
Vikterna på jordbruksmaskinerna har också fortsatt att öka, framför allt inom högproduktiva jordbruk. Genom effektivare och ändrade brukningsmetoder minskar antalet brukningsfärder, framför allt inom de högproduktiva gårdarna.
I 2010 års PM konstaterades att det ofta var så att spannmålen transporterades direkt från fältet där det skördats till leveransstället utan att gå vägen via brukningscentrum. På liknande sätt konstaterade man också att det förekom att konstgödsel och utsäde transporterades direkt till fälten utan att först passera brukningscentrum. Idag är förhållandena de motsatta. Skördarna går i det allra flesta fall till brukningscentrum för lagring bland annat för att kunna sälja när priserna är som bäst. Konstgödsel och utsäde transporteras också till brukningscentrum först vilket gäller i stort sett alla sådana transporter.
Transportsättet idag är mer likt det som gällde både 1975 och 1995. Det innebär att en del av de transporter som gick som interna brukningstransporter nu blir en del av företagsutfarten och sammantaget är den transportmängd (ton) som går till och från brukningscentrum större i dag än den som 2010 års PM grundas på.
Företagsutfarten kan schematiskt beskrivas som en funktion av transporter som är proportionella mot åkerarealen och transporter som i stort sett är oberoende av åkerarealen samt mjölktransporter.
Arealoberoende & Arealberoende transporter
Metoden med ett arealoberoende belopp per fastighet plus ett arealberoende belopp bör fortsatt användas i enlighet med huvudmetoden i 1975 års PM.
Detta kallades då för konstantbelopp och baserades i 1975 års PM på en resa tur och retur med traktor och vagn samt en resa tur och retur med personbil per vecka.
Arealoberoende fasta belopp ska endast användas på större jordbruksfastigheter eftersom påverkan annars blir för stor. (20 ha x 80 ton = 1600 dvs i närheten av det arealoberoende beloppet.)
Tabell 3. Rekommendation företagsutfart för jordbruk med arealoberoende fast belopp
Produktionsområde och förekomst | Arealoberoende fast belopp (ton) | Arealberoende tontal (ton/ha åker) |
Gss | 1 500 | 80 |
Gmb, Gns | 1 000 | 55 |
Gsk, Ss | 1 000 | 35 |
Ssk, Nn, Nö | 1 000 | 20 |
Mjölk hämtas vanligen varannan dag numera och hanteras separat bör beräknas individuellt men schablonen 13 200 ton kan tillämpas.
SkogsbruksfastigheterSkogsbruksfastigheter kännetecknas av oförändrade schabloner.Sedan framtagandet av 2010 års PM sker numera transporter med tyngre laster än tidigare men med färre transporter som totalt sett inte ger ett ökat slitage. Ökningen av tyngre laster hör ihop med införandet av högre totalvikt från 64 ton till 74 ton år 2020. De nya tyngre fordonen är konstruerade med fler axlar, som i kombination med dubbelmonterade däck fördelar belastningen på en större yta vilket innebär att slitaget inte ökar.
Tillväxten i de svenska skogarna sjunker. Enligt Riksskogstaxeringen har den haft en nedåtgående trend sedan 2012 efter att ha ökat fram till dess. Några nyheter nedan;
Jämkning kan behövas för alla skogsbruksfastigheter om det inom hela båtnadsområdet föreligger en påtagligt högre eller lägre bonitet än vad schablonen indikerar. Däremot bör ingen jämkning göras för ungskog eller kalmark, eftersom tontalet ska gälla för skogens hela livscykel.
Impediment, inklusive tekniskt impediment, ska inte tilldelas andelstal
Inget tillägg för körning till vändplatser
Restriktionerna för skogsbruket har ökat den sista tiden och spås öka ytterligare. Ett aktuellt exempel är avtal om så kallade kolsänkor som innebär att fastighetsägaren får betalt för att inte bruka skogen.
Schablonerna har brutits ner på län och kommuner för att skapa en ökad transparens och tydlighet.
Avslutande reflektioner
PM 2025 – Nya schabloner vid tillämpning av tonkilometermetoden har fått ett varmt mottagande. Samtliga externa remissinstanser var positiva till den översyn som vi har gjort i arbetet med PM 2025. Vår bedömning är också att det finns en stark efterfråga på moderna och uppdaterade schabloner för tonkilometermetoden.
De två remissrundorna har inneburit att det blivit en god förankring kring uppbyggnaden av den nya promemorian och de nya rekommendationerna kring schablonerna.
Remissrundorna har också speglat olikheter kanske tydligast berörande de s.k. Attefallshus. Tidigare fanns ingen rekommendation vilket inneburit att det funnits en stark efterfrågan från verksamheten kring en schablon eller rekommendation. Attefalls husen blir också allt vanligare av flera skäl. De flesta byggnader alstrar dock ingen ”egen” trafik. Eftersom det nu rekommenderade tontalet för permanentbostäder har vägt in att permanentbostaden kan ha allt från noll till fler än tre bilar bör i normalfallet inte fastigheter med komplementbostäder ges ett extra andelstal. Men i Promemorian finns en anvisning på 1300 ton/år.
Valet att i Promemorian anvisa 1300 ton/år hyllades och sågades vid remisserna och för arbetsgruppen var frågeställningen om att ta med anvisningen eller inte, inte ett enkelt val. Till sist föll avgörandet att Promemorian är skriven utifrån perspektivet beprövad erfarenhet och Promemorian är inte en vetenskaplig skriven rapport.
Arbetsgruppen fångade också att det fanns en stark efterfråga kring schabloner för ridhus eller jordbruksfastigheter med hästverksamhet företrädesvis i de delar av landet där det finns större tätorter.
Vissa fastigheter bör inte schabloniseras p g a för stora variationer i flöden till och från fastigheten. Golfbanor, skolor, kyrkor, hotell & konferensanläggningar och idrottsplatser är exempel på fastigheter eller anläggningar på ofri grund som är olämpliga att schablonisera p g a variationer i flöden till och från dessa fastigheter/anläggningar. Arbetsgruppen har i stället valt metodstöden beräkningsexempel, beräkningsmallar och beräkningsvägledningar för att ge beräkningsstöd kring hur olika fastigheter/anläggningar kan beräknas och hanteras i en förrättningssituation.
I beräkningsbilagan till PM 2025 – Nya schabloner vid tillämpning av tonkilometermetoden kan den intresserade läsaren i detalj följa våra beräkningar och också ta del av en framtidsspaning.
Om viktökningarna på fordonen i Sverige fortsätter i den takten som varit från år 2008 till år 2020 kan den aktuella tjänstevikten för personbilar 2035 vara 1 969 kg eller ungefär 2 ton.
PM 2025 – Nya schabloner vid tillämpning av tonkilometermetoden är en schabloniserad metod som är tillräckligt rättvis och kommer att hålla över tid. De moderna och uppdaterade schablonerna minskar riskerna för olika bedömningar nationellt vilket bibehåller metodens starka trovärdighet.
PM 2025 – Nya schabloner vid tillämpning av tonkilometermetoden innebär en enklare prövning och förhoppningsvis en enklare förvaltning!
PM 2025 – Nya schabloner vid tillämpning av tonkilometermetoden med tillhörande beräkningsbilaga laddas enkelt ner via Lantmäteriets hemsida.
Text: Svante Dolff Lantmätare Civilingenjör Väg och Vatten
