Är lera framtidens material?

Marwa Dabaieh, professor & arkitekt, och Johan Jönsson, hållbarhetsexpert. Foto: Marwa Dabaieh & Anders Bobert

Tack vare sin tillgänglighet och funktionalitet är det inte förvånande att en fjärdedel av jordens befolkning fortfarande bor i ler- eller jordhus. Trots det har materialet inte fått något storskaligt genomslag i den svenska byggindustrin. Detta är något som man på flera olika håll i branschen arbetar för att ändra på.

I ett världsläge med ökade byggkostnader och ökad aktualisering av begrepp som klimatneutralitet kan lera komma att bli ett mer aktuellt material. HSB har under en längre tid, tillsammans med PEAB, drivit projekt i sitt Living Lab. Målet är att öka kompetensen och undersöka möjligheten att tillverka lermaterial från jord vid byggen. Genom tester i ett Living Lab kan man se hur materialet fungerar i en riktig boendemiljö.

– Lera är ett byggmaterial som använts i tusentals år över hela världen. Ändå utmanar den dagens byggbransch till att tänka om, inte bara när det gäller material utan byggkulturen i sin helhet. Att aktualisera lera innebär ett steg mot ett mer lokalt förankrat, resurssnålt och människocentrerat byggande. Vi hoppas att våra projekt kan bidra till den förändringen genom att visa vad som faktiskt är möjligt, säger Marwa Dabaieh, professor på Malmö universitet och arkitekt, som för två år sedan var med vid HSB Living Lab som huvudansvarig projektledare.

Lerans egenskaper

Dabaieh förklarar att de under projektets gång uppmärksammade ett flertal olika egenskaper som kan vara avgörande för om leran får en mer omfattande användning i den svenska byggindustrin.

Lera är ett material som det finns överflöd av i Sverige, vilket gör det lättillgängligt. Det är även ett material som har ett lågt koldioxidutsläpp i förhållande till betong och stål. Vidare är leran cirkulär eftersom materialet kan återanvändas eller återgå till jorden helt utan avfall.

”Vi hoppas att våra projekt kan bidra till den förändringen genom att visa vad som faktiskt är möjligt.”

Dessutom besitter leran en hel del positiva hälsoeffekter, den absorberar och ger ifrån sig fukt naturligt, vilket skapar en mer behaglig och balanserad luftkvalitet. Leran har även en hög värmelagringsförmåga. Det hjälper till att reglera inomhustemperaturen, vilket bidrar till att minska energianvändningen för uppvärmning och nedkylning.

– En av lerans stora styrkor är att den möjliggör användningen av biobaserade material utan användningen av petrokemiska tillsatser. Detta är något som ytterligare minskar klimatpåverkan och förbättrar inomhusmiljön, säger Johan Jönsson, hållbarhetsexpert, som i många år arbetat för att leran ska få en mer central position i den svenska byggindustrin.

Utmaningar med lera

Även om det är ett mångsidigt material finns det utmaningar som förhindrat en mer omfattande användning av lera som byggmaterial. Lera är känslig för rinnande vatten om den inte skyddas ordentligt. Vidare finns det strukturella begränsningar för lera eftersom den inte alltid är tillräckligt stark för att bära tunga eller flervåningsstrukturer, om den inte stabiliseras. Dessutom är inte Sveriges regelverk anpassade för naturmaterial, vilket kan förlänga bygglovsprocesser. Slutligen finns det en brist på modern kunskap och yrkeskompetens inom lerbyggen, vilket resulterar i en tveksamhet för många aktörer.

Jönsson anser att den största utmaningen egentligen är vår egen inställning. Han förklarar att vi har vant oss vid snabba och enkla systemlösningar. Leran, med längre torktider och mer hantverk, passar i många fall inte in i det arbetssätt man i dagens byggindustri använder.

Han pekar även på en mindre känd miljöaspekt. Den sand vi ofta blandar in i modern produktion. Sandutvinning påverkar miljön kraftigt globalt. Vi arbetar nu med att ersätta sand med spill från återbrukade tegelstenar, vilket kan minska påverkan ytterligare.

Lerans framtid och roll i branschen

I takt med att efterfrågan på hållbara och cirkulära konstruktioner växer, ökad forskning, uppdaterade regleringar och spridning av kunskap är det troligt att lera kommer bli alltmer framträdande i svensk byggindustri. Speciellt för låghusbebyggelse, renovering och ekologiska projekt. I Sverige har vi sedan februari 2025 en standard för lerputs som underlättar för användningen även i storskaliga projekt.

”Lera handlar inte bara om material, utan också om hur vi vill att våra byggda miljöer ska kännas. Den inbjuder till långsammare och mer eftertänksamt byggande, där människor kan delta och känna sig delaktiga. Det tror jag många längtar efter.”

I närtid kommer lera förmodligen fortsätta användas vid innerväggar och ytskikt, exempelvis puts och mellanväggar där lerans fuktreglerande egenskaper är värdefulla. Restaurering av historiska byggnader där traditionella material krävs samt vid tillfälliga konstruktioner, då lerans cirkularitet gör den idealisk för denna typ av bebyggelse.

– På längre sikt finns det inga gränser. Då ser jag att lera som en komponent i höghus och mycket mer, säger Dabaieh.

Jönsson tror att framtidens lösningar kommer att bestå av hybrider. Han menar att vi lär se kombinationer av lera med trä och andra naturmaterial. Interiöra delar får sannolikt större inslag av lera initialt, men det kan bana väg för systemlösningar även för bärande delar. Han förklarar också att lerans nästa steg är transformationsprojekt och hyresgästanpassningar och att det redan nu ritas in i större projekt, men att detta tar mellan 3-5 år att realisera.

– För att lera ska bli ett mer realistiskt alternativ för byggprojekt i Sverige krävs mer än teknisk utveckling. Vi behöver återuppväcka hantverket, säger han. Arkitekter, beställare och projektledare måste förstå materialets möjligheter. Jag tror på provbyggen, workshops och utbildningsinsatser som bygger praktisk förståelse, säger Jönsson.

Han ser även stor potential i att använda lokal jord. De jordar vi har i Sverige förklarar Jönsson innehåller tillräcklig lerhalt, men förtydligar att varje plats kräver testning. Att bygga med lokal jord skapar dessutom en starkare koppling till platsen, vilket kan leda till längre livslängd och mer omsorg om byggnaden.

Avslutningsvis står det klart att lera har potential att spela en betydligt större roll i framtidens byggande. Med sina miljömässiga, hälsomässiga och cirkulära fördelar kan lera bidra till ett mer hållbart och människonära byggande. Även om det fortfarande finns tekniska och regelmässiga hinder att övervinna, visar initiativ som HSB Living Lab vägen framåt. Genom fortsatt forskning, kompetensutveckling och förändrade normer kan lera mycket väl bli ett av nyckelmaterialen i omställningen mot en klimatneutral byggbransch.

– Lera handlar inte bara om material, utan också om hur vi vill att våra byggda miljöer ska kännas. Den inbjuder till långsammare och mer eftertänksamt byggande, där människor kan delta och känna sig delaktiga. Det tror jag många längtar efter, avslutar Jönsson.

Text: Jacob Nilsson