Replik på ”Konsumentskyddet för ägarlägenheter måste stärkas” i Samhällsbyggaren nr 3/2025
- för 8 timmar sedan
- 2 min läsning
Håkan Olsson skriver i Samhällsbyggaren nr 3/2025 om konsumentskydd för
ägarlägenhetsfastigheter (ägarlägenheter). Han påstår att ägarlägenheter
håller på att bli ett vanligare inslag på bostadsmarknaden. Den större aktören i Sverige är JM som bygger relativt sett många ägarlägenheter och främst inom Stockholmsregionen. Håkan framför att det saknas ett regelverk som garanterar insyn och ekonomisk kontroll av en samfällighetsförening.
Artikeln bygger på en diskussion hos Structor Projektutveckling AB med flera om Håkan Olssons debattinlägg. Vi har en annan uppfattning som framgår nedan.
Vid bildandet av ägarlägenheter är det obligatoriskt att bilda gemensamhetsanläggningar för till exempel fasaden, stommen, hissar och trappor med mera. Det sker en noggrann beskrivning av vad som ingår i den egna ägarlägenheten och vad som ska förvaltas gemensamt via en samfällighetsförening. Lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter tydliggör och reglerar förvaltningen av dessa gemensamma anläggningar. Samfällighetsföreningen är en egen juridisk person som styrs av de som har andel i gemensamhetsanläggningen. Förvaltningen sker via en styrelse som valts av delägarna. Uppgifter om en samfällighetsförening ska föras i Samfällighetsregistret som Lantmäteriet svarar för.
Att det skulle saknas kontrollmöjligheter för förvaltningen av ägarlägenheter är svårt att förstå. Fungerar inte samfällighetsföreningens styrelse kan den avsättas. Är nuvarande krav på årsredovisning för samfällighetsföreningar för höga? Nuvarande regler fungerar – delägarna och styrelsen har koll på verksamheten. Hårdare redovisningskrav komplicerar och fördyrar verksamheten. Fastighetsägarna till en ägarlägenhet har ingen skyldighet att rapportera till Bolagsverket. Det ska noteras att varje ägarlägenhet har andel i samfälligheten.
På samfällighetsföreningens stämma beslutas om allt som har med budget och
ekonomi att göra. Det är en större insyn jämfört med Bostadsrätter, där
styrelsen som regel beslutar i ekonomiska frågor. Håkan påstår att köpare av
ägarlägenheter inte får insyn i fastighetens skick och ekonomi. Det är svårt att
förstå. Är det bara vid förstagångsförsäljning från byggaren/exploatören? Sker köpet från en lägenhetsinnehavare? Konsumentskydd är för konsumenter som köper av näringsidkare, inte privatpersoner. Enligt vår mening finns redan fungerande bestämmelser i jordabalken. Frågan är om Håkan beaktat lag (1973:1150) om förvaltning av Samfälligheter – den nämns inte i hans artikel.
Det finns ett generellt behov av att höja allmänhetens kunskap om samfällighetsföreningar och hur till exempel kommande underhållsbehov ska hanteras. Det är en uppgift för både byggare, lantmätare och mäklare.
När samfällighetsföreningen är i drift finns följande möjligheter att få hjälp:
Även om styrelsen inte kallar till stämma kan man begära att Länsstyrelsen kallar till stämman
Länsstyrelsen kan även utse en syssloman om det inte finns någon styrelse i samfällighetsföreningen
Det finns lagkrav på underhålls- och förnyelseplan samt fondering när det gäller ägarlägenheter som förvaltar en samfällighetsförening.
Det är svårt att förstå att det kan krävas mer regler och bestämmelser. Håkan föreslår att Samfällighetsregistret skall överföras till Bolagsverket. Lantmäteriet och Bolagsverket har kommit överens om att registringen ska göras i Lantmäteriets register då uppgifterna som ska registreras skapats i lantmäteriförrättningar. Bolagsverket får en aktuell kopia av
Samfällighetsregistret från Lantmäteriet.
