När tech blir samhällsbyggnad

Phoenix borgmästare (andra från vänster) berättar om stadens utmaningar med datacenter i en borgmästarpanel på SXSW. 

SXSW i Austin fyller fyrtio år. Festivalen är fortfarande en stor fest med filmstjärnor, tech-kändisar och toppolitiker på scenen, men den har krympt sedan pandemin och blivit mer sansad – och kanske också mer relevant. Per Ankersjö rapporterar från årets upplaga, där AI inte längre var en skärmsak utan en fråga om mark, el och vatten.

Mitt i staden Austin gapar ett stort hål. Där, centralt i Texas festival-Mecka brukade Austin Convention Center stå. Runt den gigantiska kratern av sand tornar hotellens skyskrapor upp sig. De största är byggda på 2000-talet då musik-media-samhälls- och tech-festivalen South by Southwest upplevde sin storhetstid i den nu rivna byggnaden.

Idén till SXSW tog form 1986 vilket gör årets upplaga till den fyrtionde. Jag minns när jag besökte SXSW första gången, kan det ha varit tio år sedan? SAS flög en specialinsatt direktflight till Austin för svenskarna som åkte dit. Det var DJ och bubbel vid gaten på Arlanda och planet var fullt av medelålders män och kvinnor, många i cowboyhattar och läderarmband, som festade hela vägen över Atlanten. På plats i Austin hade Stockholm en egen paviljong, svenska startups visade upp sig på mässgolvet och på huvudscenen stod Elon Musk och Arnold Schwarzenegger. Där någonstans nådde SXSW sin topp.

Sedan kom pandemin och evenemangsdöden drabbade även SXSW. Häromåret fick festivalledningen sparken efter att i decennier ha satt sin prägel på evenemanget. Festivalen är fortfarande både relevant och rolig, men ungefär som Almedalen efter pandemin har den blivit mer sansad på 20-talet. I väntan på ett nytt festivalpalats prövas nya vägar och årets upplaga var utspridd på hotell och klubbhus som samlade deltagarna efter specialintressen.

Det märktes i innehållet. AI var överallt, men inte som teknikuppvisning. Snarare som ett nytt grundlager under ekonomi, ledarskap och samhällsutveckling. Futuristen Amy Webb, NYU-professor och upphovsperson till en av världens mest spridda årliga teknikrapporter, myntade i årets upplaga begreppet "Compute Shock". Den beräkningskraft som AI kräver binder tekniken till fysiska platser med el, kylning och vatten. Det digitala blir infrastruktur på riktigt.

För oss samhällsbyggare är det ett viktigt skifte. Tech kan inte längre behandlas som ett immateriellt lager ovanpå staden. Datacenter kräver mark, effekt, nätkapacitet och politiska beslut. Ett större AI-datacenter kan kräva 100–500 MW kontinuerlig effekt. I Phoenix, Arizona, har borgmästaren Kate Gallego krävt att delstaten avskaffar vad hon kallar föråldrade skatteincitament efter att stora fönsterlösa anläggningar med enormt elbehov etablerats mitt i bostadsområden. AI-ekonomin tvingar nu fram frågor om effektbalans, planberedskap och markanvändning. Det finns risk att datacenter blir som vindkraften. Något vi behöver, men som gärna får ligga någon annanstans.

SXSW är som bäst när stadsutveckling kopplas till politik och megatrender. I South Downtown, Atlanta, pågår en storskalig omvandling av äldre byggnader genom återbruk. En spännande kontrast till de massiva satsningarna på nybyggnation som skett runtom i staden kopplat till årets världsmästerskap i fotboll. De ansvariga berättade om allt ifrån social hållbarhet till robothundar som vaktar byggarbetsplatserna.

För mig som arbetar med kommunikation, politik och samhällsbyggnad är SXSW fortfarande högst relevant. Det är en av få mötesplatser som inte bara hänförs av ny teknik, utan kritiskt granskar hur den påverkar människor och städer. Eller som forskarna Sandra Peter och Kai Riemer från University of Sydney formulerade det på scenen: förra året pratade vi om allt vi skulle använda AI till – i år pratar vi om vad vi inte ska använda AI till.

Text: Per Ankersjö

Grundare av PR-byrån A Beautiful Soup och styrelseledamot i Samhällsbyggarnas styrelse för region Stockholm.