Sila Snacket - för en bransch där alla kan må bra på jobbet!

Verktyg som workshops och föreläsningar används för att skapa med inkluderande arbetsmiljöer. Foto: Pressbild

Byggbranschen är en av många branscher som länge präglats av raka, och ofta rätt hårda jargonger. Tempot är högt, arbetsmiljöerna fysiska och kulturen många gånger formad av traditioner som lever kvar sen länge. För många är det en självklar del av vardagen, ett sätt att skapa gemenskap och hålla energin uppe. Samtidigt finns det en växande medvetenhet om att tonen inte alltid upplevs som inkluderande.

Det var i denna kontext som Sila Snacket tog form. Initiativet startade 2021 inom ett byggföretag där man upplevde att jargongen var för grov. För att motverka detta lät man genomföra en intern utredning. När man valde att samla in och konkretisera vilka ord och uttryck som användes blev resultatet tydligt.

- Man hade gjort en uppsamling på orden som användes och det var en rätt dyster syn, berättar Charlie Klang som är vd och en av initiativtagarna för Sila Snacket.

Det som först var ett försök att öppna upp för samtal inom ett enskilt företag, utvecklades snabbt till en etablerad organisation. Målet var att hjälpa andra företag som upplevde att de hade en tuff jargong. Det här gjorde man genom att ta fram olika verktyg såsom workshopmaterial, föreläsningar och den symboliska logotypen.

Jargong, humor och gemenskap

Samtidigt som en jargong kan vara problematisk, fyller den också en viktig funktion. Den bidrar till gemenskap, identitet och sammanhållning på arbetsplatsen. Att kunna skämta med varandra och ha en avslappnad ton är för många en central del av trivsel. Klang är även han tydlig med att jargong på jobbet är viktigt.

- Vi vill inte radera humor eller trycka ner någon. Det handlar om att lyfta frågan om man är säker på att alla faktiskt trivs, fortsätter Klang.

Han pekar på att trivsel, i sin tur, är avgörande för hur en arbetsplats fungerar. En god stämning påverkar inte bara välmåendet, utan även samarbetet och produktiviteten. Klang lyfter även att miljöer med tuffa jargonger många gånger även har ytterligare negativa effekter utöver enbart trivsel.

- I en miljö där man förväntas vara tuff och stark i tal är det också lätt att föreställa sig att detta gäller i praktiken. Där kan man se en koppling att, där det finns en tuff jargong, så skenar många gånger även säkerhetstänket eller att risken för olyckor är större, förklarar Klang.

Utmaningen ligger därför inte i att ta bort jargongen, utan i att hitta en balans där den bidrar till gemenskap utan att vara exkluderande.

"Många gånger finns det en jargong där ingen märker att det finns ett problem, men där många känner att det skaver", menar Charlie Klang. Foto: Pressbild

Varför en jargong lever kvar

Trots att många kan uppleva en jargong som problematisk, lever den ofta kvar. Enligt Klang beror det till stor del på gruppdynamik och mänskliga beteenden. Han berättar att många vill passa in i gemenskapen och att detta resulterar i att man har en tendens att säga saker man inte riktigt trivs med, särskilt som nyanställd. Klang förklarar att detta skapar en situation där människor bidrar till en kultur som de själva kanske inte känner sig bekväma i. Samtidigt är det svårt att säga ifrån. Faktorer som hierarki, social status och rädsla för konsekvenser spelar in.

När dessa mekanismer samverkar uppstår en ond spiral. Jargongen fortsätter, inte nödvändigtvis för att alla uppskattar den, utan för att få vågar utmana den. Dessutom är gränserna otydliga. Vad som upplevs som okej varierar mellan individer, vilket gör det svårt att sätta en tydlig norm.

- Många gånger finns det en jargong där ingen märker att det finns ett problem, men där många känner att det skaver, menar Klang.

Att synliggöra jargong kan vara första steget. Foto: Joakim Thörne

Att bryta mönster och skapa förändring 

För att förändra en jargong krävs ett aktivt arbete. En central del i Sila Snackets arbetssätt är att ansvaret behöver delas mellan individ och grupp. Klang förklarar att det finns ett ansvar hos gruppen att undvika nedlåtande uttryck, men att det även finns ett ansvar hos individen att säga ifrån.

- Det är lätt hänt att en person som kränker någon egentligen har en god intention och endast vill bidra med humor och gemenskap. Svårigheten här är att det är väldigt svårt att få en person att undvika att säga det om den inte får reda på det, berättar Klang.

Samtidigt räcker det inte att uppmana människor att säga ifrån. För att det ska fungera måste arbetsplatsen präglas av en trygghet där man inte får negativa konsekvenser av att komma med invändningar. Hur gruppen reagerar blir därför avgörande.

- Det är inte särskilt svårt att säga ifrån där det inte finns några konsekvenser, säger Klang.

En viktig del av arbetet handlar också om att förändra synen på företagskultur. Kultur är inget statiskt som sitter i väggarna, utan något som skapas i det dagliga samspelet mellan människor. Det innebär också att den går att påverka. Sila Snacket erbjuder konkreta verktyg för detta arbete, bland annat genom workshops och diskussionsunderlag. Fokus ligger på reflektion snarare än skuld, där deltagarna får fundera över hur de själva bidrar till jargongen.

Ett återkommande inslag är anonyma undersökningar där medarbetare får svara på hur de upplever tonen på arbetsplatsen. Resultaten visar ofta att en betydande andel tycker att jargongen är för tuff. Klang berättar att det ofta rör sig mellan 30–50% som delar samma uppfattning.

- Då får många sig en tankeställare när svaren syns svart på vitt. För då är det ju inte jag som kommer externt med någon statistik, utan då är det ju personerna inifrån bara att de aldrig uppmärksammats eller pratats om, uttrycker Klang

Att synliggöra dessa siffror blir alltså ett sätt att bryta tystnaden och skapa en gemensam förståelse för att problemet faktiskt finns.

”Det är lätt hänt att en person som kränker någon egentligen har en god intention och endast vill bidra med humor och gemenskap. Svårigheten här är att det är väldigt svårt att få en person att undvika att säga det om den inte får reda på det.”

Visioner och vägen framåt

Sedan starten har Sila Snacket vuxit från en kampanj till en organisation med bredare ambitioner. Målet är att nå fler företag och på sikt även fler branscher, med förhoppningen att skapa ett gemensamt språk kring jargong och inkludering.

- Grundidén är att nå så många företag som möjligt, säger Klang.

Han lyfter också vikten av att arbetet inte stannar inom enskilda organisationer. I många branscher, inte minst byggbranschen, möts människor från olika företag dagligen. Då blir det värdefullt om flera aktörer delar samma synsätt.

På längre sikt finns även planer på att nå yngre målgrupper. Ett arbete pågår med att ta fram material för skolor, för att tidigt skapa medvetenhet kring språk och bemötande. I grunden handlar det om att förändra något som ofta tas för givet. Att stanna upp och reflektera över hur ord används och vad de gör med människor omkring oss. För även om jargong kan kännas som en liten del av vardagen, kan det få stora konsekvenser för hur vi trivs och fungerar tillsammans.

Text: Jacob Nilsson