Stockholm kan bättre – nu måste vi få fart på byggandet
Förutom att jag bott hela livet i huvudstaden och stolt kallar mig stockholmare arbetar jag med Byggföretagens cirka 1100 medlemsföretag i regionen. Utöver att träffa hundratals byggföretag försöker jag bevaka och lyfta det som är viktigt för att samhällsbyggandet ska stå sig starkt och att staden ska fortsätta utvecklas. Jag är alltså djupt investerad, både privat och via mitt arbete, i hur det går för Stockholm. Vi har länge lutat oss mot föreställningen att Stockholm alltid rör sig framåt. Att tillväxt, produktivitet och klimatomställning nästan sköter sig själva. Men hur mår egentligen Stockholm?
Det finns mycket att vara stolt över. Stockholm är Sveriges tillväxtmotor. Här har omkring 40 procent av landets ekonomiska tillväxt skapats de senaste två decennierna. Det är här flest företag startas och en tredjedel av Sveriges BNP kommer från Stockholmsregionen. Staden rymmer innovativa företag, hög jämställdhet och rankas återkommande som en av världens vackraste.
Ändå finns allt fler tecken på att tillväxtmotorn har börjat hacka. Inte för att kraften saknas, utan för att motståndet har blivit större. När bostadsbrist, tröga tillståndsprocesser och bristande infrastruktur skapar flaskhalsar får det direkta följder. Företag får svårare att rekrytera och växa, investeringar skjuts upp eller flyttas, och människors rörlighet på arbetsmarknaden minskar. Tillväxten fortsätter – men i ett lägre tempo än vad potentialen tillåter. Ska Stockholms utveckling ta fart igen spelar bygg- och anläggningsbranschen en avgörande roll.
Mot den bakgrunden presenterade Byggföretagen nyligen en reformagenda för ökad konkurrenskraft. Den tar sin utgångspunkt i övertygelsen att bygg- och anläggningsbranschen kan bidra till att göra ett bra land ännu bättre. Agendan visar vad som krävs för fler bostäder, stärkt produktivitet och ett samhällsbygge som håller ihop – också i Stockholm.
Förslagen samlas kring fyra reformområden som tydligt hänger samman. Det handlar bland annat om att öka byggtakten och samtidigt minska utsläppen genom snabbare och mer enhetliga tillståndsprocesser, att stoppa kommunala särkrav utan lagstöd och att skapa bättre nationell överblick över tillgången på råmaterial. Avgörande är också möjligheten att bygga fler bostäder på kortare tid – och att fler faktiskt kan efterfråga dem.
I dag tar det nämligen onödigt lång tid innan bostadsprojekt i Stockholmsregionen når byggstart. Enligt Nationellt ledtidsindex tar det i flera kommuner över 4,4 år från idé till första spadtag för ett flerbostadshus. I många andra delar av landet tar samma process runt 2,5 år. Den skillnaden slår direkt mot kostnader, investeringsvilja och bostadsutbud – och därmed mot Stockholms konkurrenskraft.
Vill vi att fler ska kunna bo, arbeta och utvecklas i huvudstaden krävs ett skifte: färre men tydligare regler, kortare och mer förutsägbara processer och beslutsfattare som ger byggandet rimliga förutsättningar. Sverige kan mer. Och Stockholm kan bättre.
Text:
Christopher Andersson Branschansvarig, Byggföretagen
