"Man måste hitta det man brinner för"

Efter ett yrkesliv inom hållbarhet fortsätter Bertil Rosquist att engagera sig – för branschen, för framtiden och för nästa generation.
När Bertil Rosquist ser tillbaka på sin karriär beskriver han den gärna som en rad lyckliga tillfälligheter. Han utbildade sig på dåvarande Väg- och vattenbyggnad vid KTH utan någon tydlig plan för att arbeta med miljö- och hållbarhetsfrågor. Ändå är det just där han kom att göra sitt avtryck.
– Jag halkade egentligen in på hållbarhet av en slump. Men när jag väl började arbeta med frågorna insåg jag att det var precis det här jag ville göra, berättar han.
Efter examen började han på dåvarande Scandiaconsult, dagens Ramboll, där han arbetade med vatten- och avloppsteknik och akustik. Kort därefter blev han rekryterad till McDonald's Sverige som byggnadschef – ett steg som skulle komma att förändra hela hans karriär.
När Bertil blev ansvarig för miljöfrågorna på McDonald's Sverige var begreppet miljöchef fortfarande ovanligt i Sverige.
– Det här var på 1990-talet. Jag kände någon enstaka annan miljöchef, men annars fanns det nästan inga. Sedan exploderade det.
Under sin tid på McDonald's drev han flera initiativ som senare fick stor spridning. Bland annat introducerades företagets källsorteringssystem, som senare implementerades internationellt. Han var också med och utvecklade lösningar där använd frityrolja återvanns och blev biodrivmedel till företagets transporter.
– Det är nog sådana saker jag är mest stolt över. Att kunna se många år senare att något man själv tog initiativ till fortfarande lever kvar.
Efter McDonald's följde roller som vd för ett miljökonsultföretag, arbete med klimatfrågor på Sweco och slutligen åtta år som hållbarhetschef för två stora regioner inom Skanskas kommersiella fastighetsverksamhet i Stockholmsregionen.
Under mer än tre decennier har hållbarhetsfrågorna förändrats i grunden. När Bertil började handlade mycket om avfall och källsortering. I dag ligger fokus på klimat, biologisk mångfald och resurseffektivitet.
Samtidigt har hans egen syn på kommunikation varit densamma.
– Jag har alltid försökt prata om möjligheterna i stället för problemen.
Han menar att människor lätt tappar motivationen om hållbarhetsarbetet bara beskrivs genom förbud och uppoffringar.
– Jag vill hellre visa hur framtidens samhälle kan bli tystare, friskare och smartare. Gör vi saker på ett bättre och resurseffektivare sätt blir resultatet för samhället dessutom ofta billigare och effektivare. Det finns mycket att vinna.
Den inställningen har också präglat hans ledarskap genom åren.

När Bertil blickar framåt ser han två stora krafter som kommer att förändra
samhällsbyggnadssektorn. Den ena är artificiell intelligens.
– AI kommer att förändra hela branschen. Redan i dag kan man låta AI ta fram de första förslagen inom stadsplanering som till exempel byggnader inklusive installationer, infrastruktur och mycket annat. Det kommer att påverka många yrkesroller.
Den andra handlar om hållbar stadsutveckling. Den bebyggda miljön står för en betydande del av världens klimatpåverkan, och Bertil menar att bygg- och fastighetssektorns utmaning är att framtidens samhällen och infrastruktur måste kunna byggas med betydligt större fokus på cirkulära materialflöden, smarta energilösningar, återbruk och smart logistik.
– Vi måste börja planera byggnader så att materialen kan användas igen när huset en dag rivs. Där finns fortfarande en enorm utmaning.
Han lyfter samtidigt fram att utvecklingen går framåt, även om ekonomin fortfarande ofta gör återbruk svårt i praktiken.
Efter pensionen hade många valt att trappa ned. Bertil gjorde tvärtom. I dag är han ordförande för Samhällsbyggarna region Storstockholm och fortsätter att arrangera seminarier, följa teknikutvecklingen och bidra till branschens kunskapsutbyte.
– Det ger mig väldigt mycket att fortsätta vara en del av branschen och träffa människor från olika delar av samhällsbyggandet.
Han beskriver Samhällsbyggarnas största styrka som bredden.
– Här möts arkitekter, projektledare, konsulter, trafikplanerare och entreprenörer. Den blandningen är väldigt värdefull. Man lär av varandra och får perspektiv som man annars kanske aldrig hade fått.
Han tror också att det personliga mötet kommer att fortsätta vara viktigt, trots den ökade digitaliseringen.
– Jag tycker fortfarande att de bästa samtalen sker när människor faktiskt träffas.
Bertil har också valt att engagera sig långt utanför samhällsbyggnadssektorn. Sedan Rysslands invasion av Ukraina är han volontär i organisationen Blågula Bilen, som med hjälp av donationer köper in och levererar fordon till militära förband i Ukraina. Hittills har han själv kört ned fordon fyra gånger.
– Vi levererar ungefär tio fordon i veckan. Det är ett sätt att bidra med det vi faktiskt kan göra. Vi deltar också varje måndag på Måndagsrörelsens manifestation på Norrmalmstorg där politiker, beslutsfattare, frivilligorganisationer, företag och volontärer deltar i syfte att visa upp det svenska engagemanget och stödet för Ukraina.
För honom handlar engagemang ytterst om att försöka göra skillnad.
– Har man inga engagemang, vad lever man då för? Jag tror att de flesta människor vill bidra till ett bättre samhälle. Frågan är bara på vilket sätt.
"Man ska försöka hitta det man brinner för och fundera över vad man faktiskt vill bidra med. Karriären blir mycket roligare om man har en riktning"
Om Bertil fick ge ett råd till sitt 25-åriga jag skulle det vara att fundera tidigare över vad som verkligen känns meningsfullt.
– Man ska försöka hitta det man brinner för och fundera över vad man faktiskt vill bidra med. Karriären blir mycket roligare om man har en riktning.
Samma råd vill han skicka vidare till dagens unga samhällsbyggare.
– De flesta vill vara med och skapa ett bättre samhälle. Fundera på var just du kan göra störst skillnad. När man hittar det blir arbetet inte bara ett jobb – det blir något som känns meningsfullt varje dag och skapar ännu mer drivkraft och engagemang.
Text: Julia Pompa













