Att mäta det omätbara: Skanskas nya index för social hållbarhet
- för 4 dagar sedan
- 4 min läsning
Social hållbarhet är ett begrepp som många använder, men som ofta är svårt att konkretisera. Vad innebär det i praktiken att skapa socialt hållbara bostäder och samhällen? För att göra det tydligare och mer mätbart har Skanska tagit fram ett index som mäter socialt värdeskapande i bostadskvarter.
Christina Ingelsten är affärsutvecklare med fokus på socialt värdeskapande på Skanska. Hon har länge arbetat med bostadsutveckling och socialt värdeskapande insatser. Idén att kunna mäta och sätta samman olika aspekter av socialt värdeskapande i utvecklingen av bostadsprojekt har hon haft länge och det blev till slut verklighet.
År 2021 inledde Skanska tillsammans med Lunds kommun och Tyréns forskningsprojektet Sociala värden hela vägen med finansiering från Vinnova. Christina var styrgruppsrepresentant i forskningsprojektet och tillsammans med de andra arbetade de fram ett ramverk som är till för att stötta arbetet med att inkludera social hållbarhet i den fysiska planeringen. Ramverket är tänkt att skapa förståelse för kopplingarna mellan de sociala värdena, den fysiska miljön och den sociala hållbarheten. Därtill har det som syfte att förankra arbetet i forskning, kunna användas av olika aktörer och i olika faser av plan- och byggprocessen, från att göra en nulägesanalys och identifiera åtgärder till att dokumentera och följa upp.
Med ramverket som utgångspunkt arbetade Skanska, med Christina som huvudansvarig, fram ett socialt värdeskapandeindex för kvarter med hyresbostäder. Indexet består av 82 parametrar fördelade på 15 indikatorer inom fyra olika kategorier, från den egna bostaden till samhället i stort. Parametrarna kan handla om siktlinjer, flexibel möblering och takhöjd i bostäderna till medborgardialog, konst i utemiljön och nya övergångsställen. Indexet är en checklista där parametrarna ger poäng, vilket gör det möjligt att mäta varje enskilt projekt och jämföra projekt med varandra. Christina nämner även att checklistan gör det lättare att tänka på alla aspekter.
Vi lever i en värld som inte bara är svart eller vit, beskriver Christina, men där det finns ett intresse av att mäta och definiera. Hon menar att det gör det värdefullt att skapa samsyn och gemensamma metoder för uppföljning. Indexet sammanfattar vad Skanska gör idag, lyfter Christina fram och beskriver att Skanska under flera år har gjort mycket inom socialt värdeskapande men att detta är ett sätt att mäta och visa upp vad som görs i de olika projekten.
– Vi kan tydligare svara på frågan: hur arbetar vi med socialt värdeskapande och social hållbarhet i vår kvartersutveckling? säger Christina. Hon förklarar att de nu lättare kan förstå effekter av åtgärder, följa upp arbetet över tid och visa kunderna hur social hänsyn tas i specifika projekt.
En av fördelarna med att indexet lyfter fram parametrar inom de olika kategorierna bostad, byggnad, utemiljö och samhälle är att det omfattar olika typer av socialt värdeskapande. Det kan till exempel handla om god skyltning och belysning vid entréer likväl som samverkan med kommuner för ökad sysselsättning eller bostäder med varierade upplåtelseformer. I utvecklingen av det enskilda bostadskvarteret bidrar det på så sätt till skapandet av socialt värde för flera olika målgrupper och inkluderar samhället i stort. De olika målgrupperna är kunden som köper, äger och driver kvarteret; de boende i fastigheten som är slutkunden; samt samhället i stort vilket inkluderar kommuner och allmänheten. En utmaning under framtagandet av indexet, berättar Christina, var dock att olika aspekter ibland hamnade i målkonflikt med varandra, vilket ledde till djupare samtal och längre diskussioner. Även om fler samtal behövs i vissa enskilda situationer, menar Christina att det är viktigt att flera inkluderar det större perspektivet i sitt arbete med att skapa socialt värde i olika projekt. Hon lyfter vikten av att inte bara skapa trevliga gårdar och bra bostäder utan ser en stor potential för att bostadsprojekt kan ge en hel del till samhället i stort. Christina framhåller därtill att verktyget blir självreglerande genom att svåra poäng för ett projekt inom en kategori kan kompenseras genom poäng inom andra. På så sätt breddas möjligheterna då det finns fler potentiella aspekter att ta hänsyn till och förbättra.
Skanska implementerar indexet i arbetet med alla framtida kvarter med hyresbostäder men också i alla befintliga. Den initiala reaktionen både från kunder, kommuner och andra i samhällsbyggnadsbranschen har varit god. På många sätt är detta dock bara startskottet på arbetet, för samtidigt som Christina tar upp att de nu har möjlighet att bättre förstå och följa upp sitt arbete, beskriver hon även att de har mer att lära sig. Hon förklarar att det är först nu, med redskapet på plats, som de har möjlighet att se om några av indikatorerna borde bytas ut eller om det är något som saknas.
– När man vet vad som är målsättningen kan man börja gå. Vet du inte vart du ska så är det svårt att veta vart du ska gå, säger Christina och betonar vikten av att formulera och definiera det för sig själva innan det går att sätta mål för framtiden. Hon beskriver detta som en förutsättning för att kunna utmana sig själva men även utmana branschen, och har en förhoppning om att detta kan inspirera andra och skapa ringar på vattnet.
Christina menar att stadsutvecklingsprojekt kan vara en starkare drivkraft för den urbana transformationen än de är idag och betonar att med en stor möjlighet att påverka kommer även ett stort ansvar. Christina ser socialt värdeskapande som något vi generellt behöver diskutera mer i branschen. Hon lyfter att ingen aktör ensam kan lösa alla samhällets utmaningar men att möjligheterna är stora och med hjälp av rätt verktyg, samverkan och aktivt arbete kan vi tillsammans skapa ett bättre samhälle.
Text: Julia Nordholm | Foto: Skanska
