Omfattande översyn av riksgränsen och dess definition
- för 2 dagar sedan
- 4 min läsning
Sveriges riksgränser vilar på historiska grunder. Deras sträckningar behöver vara tydliga, såväl i terrängen som i sina definitioner. Under åren 2020–2024 har speciella gränskommissioner vid svenska Lantmäteriet och norska Kartverket genomfört en översyn av riksgränsen mellan Sverige och Norge.
Landdelen av riksgränsen mellan Sverige och Norge från Idefjordens västra strand i Bohuslän upp till Treriksröset är 1632 kilometer lång. Det gör den till den längsta landgränsen i Europa. Sträckningen är huvudsakligen definierad som raklinjer, men på sammanlagt 76 kilometer utgörs gränslinjen av kroklinjer i sjöar eller så följer den olika vattendrag eller dalar. Landdelen av riksgränsen mellan Sverige och Finland följer till största delen vattendragen Könkämäälven, Muonioälven och Torneälven.
Längs riksgränsen mot Norge finns det 641 riksrösen, vars lägen i terrängen definierar de flesta av gränslinjens raklinjer. Riksrösena utgörs huvudsakligen av runt 1,5 meter höga torrmurade stenrösen med en imponerande hjärtsten i mitten. För att tydliggöra sträckningen mellan riksrösena förbinds dessa (under trädgränsen) av en fem meter bred upphuggen gränsgata.
"Det gör den till den längsta landgränsen i Europa"
Riksrösena och gränsgatan behöver kontinuerligt skötas och med jämna mellanrum (ungefär vart 25:e år) genomförs ett mer omfattande arbete i form av en översyn av respektive riksgräns. Arbetet med den senaste översynen av riksgränsen mellan Sverige och Norge utfördes 2020–2024. Kvalitetskraven på riksgränsens definition och återgivning i olika geodata har ökat. Den nya översynen har därför även haft fokus på att tydliggöra sträckningen i sjöar och vattendrag och hur raklinjerna som ansluter sjöar och vattendrag till närmaste riksrösen är definierade.
Översynens genomförande
En riksgränsöversyn utförs av en gränskommission som utses av regeringen tillsammans med en motsvarande kommission i grannlandet. Gränskommissionerna för översynen av riksgränsen mellan Sverige och Norge 2020–2024 är belägna vid Lantmäteriet och norska Kartverket. Dessa myndigheter har även bistått med mycket praktiskt arbete vid fältarbetet och med dokumentationen. Arbetet under översynen har delats upp mellan Sverige och Norge så att Sverige har ansvarat för den norra delen, från riksröse 185B i höjd med Valsjöbyn i norra Jämtland upp till Treriksröset. Norge har då ansvarat för den södra delen och arbetena har genomförts utifrån gemensamt fastslagna riktlinjer. Uppkomna frågeställningar har på ett smidigt sätt hanterats genom kontinuerliga kontakter och med god insyn i varandras arbeten.
Fältarbetet under översynen har varit omfattande. Förutom riksrösena finns det även andra gränsmärken som tydliggör gränsens sträckning, men inte definierar gränslinjens läge. Ett exempel på sådana gränsmärken är de skyltar som är uppsatta där vägar och vandringsleder korsar riksgränsen. Ett annat exempel är ytterligare stenrösen som är mindre än riksrösena och som kallas utliggare. Totalt har fältarbetet omfattat att
rengöra riksrösena, utliggarna och andra markeringar
vid behov stapla om rösena
måla om övre halvan av rösena gula
fylla i inskriptioner på hjärtstenarna med svart färg (där det kan vara speciellt knepigt med de kungliga monogrammen för de svenska och dansk-norska kungarna Adolf Fredrik och Fredrik V, vilka finns på riksrösena från 1700-talet)
ersätta avbrutna och försvunna hjärtstenar
ersätta eller måla utslitna skyltar
röja den fem meter breda gränsgatan
mäta in alla gränsmärken.
Under arbetena med stenrösena har det uppskattningsvis staplats över 1000 ton sten och gått åt 3000 liter färg. 18 hjärtstenar visade sig vara avbrutna och har ersatts med nytillverkade hjärtstenar med Carl XVI Gustafs och Harald V:s monogram.
Förutom högst varierande väderlek har fältarbetet inneburit fysiska utmaningar som långa vandringar med mycket packning i krävande fjällterräng. För att ta sig till de mer svårtillgängliga delarna av riksgränsen har fältpersonalen använt sig av helikoptertransporter. En speciell utmaning under 2021 var den då pågående pandemin, som innebar vissa restriktioner i hur fältarbetet kunde utföras samt behov av specialtillstånd från norska myndigheter för att få passera nationsgränsen.
Dokumentationen ska fastställas
Dokumentationen från översynen av riksgränsen mellan Sverige och Norge 2020–2024 färdigställdes under 2025 och överlämnades till utrikesdepartementen i Sverige och Norge. För närvarande pågår en process för att slutligt fastställa den och sedan göra en diplomatisk skriftväxling mellan länderna.
Översynen är den första översyn där dokumentationen finns tillgänglig i en officiell digital version. All information om gränslinjens sträckning och om gränsmärkena finns i en fil skapad i formatet Geography Markup Language (gml). Denna digitala version kommer fram till nästa översyn om 25 år vara den officiella riksgränsen att använda för offentligt bruk. Filen kompletteras av heltäckande textbaserade dokument, vilka även finns upptryckta i bokform och här ingår
en beskrivning av översynen och dess genomförande
en fullständig beskrivning av riksgränsens sträckning
översiktskartor över sträckningen
kartor över sträckningen i sjöar och vattendrag
gränsmärkesbeskrivningar för alla 1095 gränsmärken.
Kvalitetsförbättringar
Inmätningen av riksrösena och övriga gränsmärken har skett med satellitteknik (GNSS), där Swepos Nätverks-RTK och motsvarande norska tjänst huvudsakligen har använts. På grund av bland annat den nu digitala redovisningen har det varit nödvändigt att förtydliga gränslinjens sträckning i sjöar och vattendrag och i anslutning till dessa. Idag är dessa sträckningar bara redovisade i gamla gränskartor i pappersform. Ovannämnda insatser medför att lägeskvaliteten för riksgränsen i registerkartan kommer att kunna förbättras ordentligt när dokumentation är fastställd.
Motsvarande kvalitetsförbättring gäller även för riksgränsen i den geografiska informationen från Lantmäteriet och norska Kartverket samt i olika karttjänster. Visningen av riksgränsens läge i olika geodata och kartapplikationer har möjlighet att bli tydliga och entydiga, även vid hög detaljeringsgrad.
Väl underhållna och entydiga riksrösen samt en uppröjd gränsgata tydliggör riksgränsens definition och läge till nytta för allmänhet, besöksnäring och myndigheter. På sikt är det även ett vårdande av ett fascinerande kulturarv och ett bidrag till att det fredliga förhållandet mellan staterna kan bibehållas.
Text: Dan Norin
Geodet
Geodetisk expert och sekreterare i den svenska riksgränskommissionen Sverige-Norge 2020–2024
Lantmäteriet
