Centralstaden

Att förändra samhället tillsammans

Varje dag passerar omkring 200 000 människor Stockholms centralstation, navet i det svenska järnvägsnätet, där 80 % av landets tåg startar, passerar eller slutar sin resa. Men stationens kapacitet närmar sig redan gränsen, och med en förväntad ökning av tågtrafiken på 50 % de kommande 20 åren krävs förändring. Lösningen är Centralstaden, ett omfattande stadsbyggnads- och överdäckningsprojekt. Jernhusen, Stockholm stad och Trafikverket delar erfarenheter, insikter och lärdomar från ett projekt med komplexitet och långsiktiga ambitioner.

När dagens infrastruktur möter morgondagens behov

Peter Huledal på Trafikverket berättar att det är flera stora investeringsprojekt på gång på järnvägssträckor runt Stockholm. Målsättningen är att järnvägen ska rymma en ökad trafik, speciellt i högtrafik, men enligt de nuvarande prognoserna kommer Stockholms centralstations maxkapacitet uppnås redan i mitten av 2030-talet.

– Man pratar ofta om investeringar som enskildheter i systemet, men det måste fungera som ett system, säger Peter Huledal.

Han beskriver att Stockholm central är byggd för lokdragna tåg och genomgående pendeltåg, men att merparten av tågen som går där idag är av motorvagnstyp och vänder på stationen. Lösningen är att anpassa anläggningen för dagens trafik och skapa längre, rakare och bredare plattformar. På Tomteboda bangård byggs även ny anläggning för service, korttidsuppställning och vändning av tåg. 

En överdäckning skapar förutsättningar för en utbyggd station med förbättrad resenärsservice och bidrar samtidigt till en mer sammanhängande stad genom att barriäreffekten, som spårområdet idag utgör, bryts. Planen möjliggör ett nytt centralt stadsområde och bidrar till en upprustning av de omkringliggande kvarteren.

– Stationen har verkligen bidragit till stadens framväxt, historiskt sett, säger Anna Arén på Stockholms stadsbyggnadskontor. Den är stadens hjärta och den har varit lite som en baksida. Nu ska vi förhoppningsvis ge tillbaka platsen dess betydelse.

Tre aktörer i ett gemensamt projekt

Trafikverket har ansvar för spår, plattformar och dialogen med tågoperatörerna, medan Jernhusen som fastighetsägare ansvarar för bebyggelsen och stationsområdet. Tillsammans har de ansvar för logistiken och personflöden inom stationen, medan Stadsbyggnadskontoret tillsammans med Trafikkontoret har ett ansvar för trafik- och rörelseflöden i staden. Stadsbyggnadskontoret har som uppgift att bevaka stadsmiljön, säkerställa att projektet passar in i stadsbilden och de allmänna rummen, samt hantera dialogen med sakägare och andra berörda, bland annat under plansamråd.

– Vi bevakar att det är en demokratisk process, det är vårt ansvar, lägger Anna Arén till.

Att bygga utan facit

Daniel Markström på Jernhusen efterlyser relevanta referensprojekt, men både de och Stadsbyggnadskontoret konstaterar att sådana är svåra att hitta. Jernhuset lyfter att de har ett internationellt kontaktnät, men att stora skillnader mellan lokala regelverk samt att många europeiska stationer är så kallade “säckstationer” där tågen vänder, försvårar jämförelser med Stockholm som är en genomgångsstation. Stadsbyggnadskontoret hänvisar till överdäckningar i bland annat Paris och London. Utmaningen med att ha en överdäckad station där det tillåts att farligt gods transporteras är dock inte någonting som vare sig Stadsbyggnadskontoret eller Jernhusen sett på andra platser.

Trafikverket ser däremot liknande projekt som kan ge lärdomar, bland annat Västlänken i Göteborg, Citybanan i Stockholm och Citytunneln i Malmö, där stationer byggts under mark.

– Från Getingmidjan kan vi lära oss hur vi har en bra dialog med operatörerna, för där jobbade vi tidigt med att anpassa operatörernas upplägg, säger Peter Huledal gällande renoveringen av de två spåren söder om Stockholm central.

Sociala, ekologiska och klimatmässiga avtryck

– Att främja hållbart resande är utgångspunkten för att stationen ska utvecklas, säger Martin Styring på Stadsbyggnadskontoret. Det görs även lokalt i området genom att man uppmuntrar och ger mer plats för fotgängare och cyklister.

Arbetet med social hållbarhet fokuserar på att skapa en tryggare, mer välkomnande och mer levande miljö, i ett område som i dag upplevs som ogästvänligt, med ambitionen att skapa nya mötesplatser och göra området till en målpunkt. Stockholms stad har en metod för socialt värdeskapande i detaljplaner som utgår från målen för Stockholms översiktsplan. De jobbar med frågor om rörlighet, trygghet och kvalitativa friytor som konkretiseras i mätbara mål och används som ett verktyg för att utvärdera gestaltningen genom hela processen.

Parallellt pågår arbete med grönska, dagvattenhantering och ekosystemtjänster för att stärka platsens ekologiska värden.

Järnvägsträdgården bildar en grön mötesplats. Visionsbild: Tmrw

Utvecklingen av Centralstaden styrs av Jernhusens klimatmål om halverad klimatpåverkan till 2030 och klimatneutralitet till 2045, med fokus på optimerade konstruktioner, genomtänkt materialanvändning och livscykelperspektiv.

– Vi hade ett skede i processen där vi var tvungna att stoppa projektet för att halvera mängden stål, för att sänka den inbyggda klimatbelastningen, säger Anna Bergström.

Parallellt planeras tekniska system för att öka energieffektiviteten och skapa förutsättningar för egen energiproduktion. Byggnaderna ska miljöcertifieras enligt BREEAM-systemet och ny kunskap i branschen vägs kontinuerligt in. Arbetet följs upp genom successiva mål i projektets olika skeden och ett kvalitetsprogram för stationsnära stadsutveckling baserat på de globala målen.

– I plansamrådets gestaltningsprogram har vi inte angivit någon kulör eller materialspecifikation, just för att vi ska kunna använda återbruk så långt det går i framtiden, vi pratar om ton och textur istället, säger Anna Bergström. som ett exempel på flexibla lösningar för ett hållbart arbete över tid.

Att planera för det oväntade

En fortsatt central fråga i projektet är riskerna kopplade till transporter av farligt gods på den järnväg som planeras att överdäckas. Parallellt pågår ett bredare arbete med hotbilder, totalförsvar och beredskap. Arbetet intensifierades efter invasionen av Ukraina 2022 men lyftes även av länsstyrelsen under samrådet.

Projektet utgår från flera lägen: normalläge, kris, förhöjd beredskap eller krig, där en utmaning är att ingen riktigt vet vad som är rimligt i respektive scenario.

– Här händer det mycket hela tiden, säger Daniel Markström och syftar både på det pågående arbetet och på nya lagar och föreskrifter inom områden som skyddsrum, utrymning och beredskap.

För att möta osäkerheterna planeras dock för multifunktionella lösningar som kan anpassas efter olika scenarier.

Samarbete och kommunikation som strategiska framgångsfaktorer

Kommunikation och samarbete lyfts av alla aktörer som centrala lärdomar och värdefulla medskick.

– Kostnaderna för den intellektuella verksamheten för att förbereda och möjliggöra byggandet är större än kostnaderna för själva byggandet, tar Peter Huledal upp. I en normal kalkyl utgår man från en mängdförteckning för byggnationen och sedan lägger man på en procentsats för det intellektuella; utredning, projektering, byggledning, planering av logistik och så vidare. Här behöver vi göra tvärtom. Att vi har samordnad planering och att vi har ett samarbete mellan alla delar, som fungerar hela vägen, det är helt avgörande.

Stadsbyggnadskontoret framhåller tidig planeringsdialog, en form av extra mindre samråd, med länsstyrelsen och andra viktiga parter som en ny metod för att hantera de största knäckfrågorna redan i ett tidigt skede. Det skapar ett tillfälle för att tidigt yttra sig och bedöma vad som är möjligt och vad som är rimligt. De lyfter också vikten av en gemensam målbild tidigt i processen samt delaktighet i projektet. Där får de medhåll av Jernhusen som även beskriver relationsarbetet i form av att skapa tillit som en nyckel till att kunna diskutera svåra frågor och öppna upp för kompromisser.

– Under samrådstiden så la vi väldigt mycket energi på att ha personliga möten med intressentgrupper, berättar Daniel Markström och lyfter vikten av att sitta ner tillsammans, lyssna och förklara för att skapa förståelse och tilltro. Att tro på projektet och inspirera andra är centralt, med målet att skapa stolthet och vilja att genomföra förslaget.

– Framgång uppstår när man kan få jag och ni att bli ett vi istället, sammanfattar Daniel Markström.

Nils Ericsons plan blir en del av ett grönt rörelsestråk och får nytt liv med flera funktioner. Visionsbild: Tmrw

Tidens betydelse i stora projekt

Peter Huledal betonar att den största osäkerheten i projektet är beslutsfattandet, där tydliga och långsiktiga beslut är avgörande. Även Jernhusen understryker vikten av att våga ta långsiktiga beslut och lyfter Nya Karolinska som exempel där en blocköverskridande överenskommelse gjordes. Tidsplanen sträcker sig till mitten av 2040-talet, och Daniel Markström framhåller vikten av projekt som ger framtidstro och riktning i dagens Sverige. Han understryker:

– Vi har inte mött på någon som tycker att vi inte ska satsa på svensk järnväg och hjärtat i svensk järnväg måste fungera. Det går inte att resa mer hållbart.

Peter Huledal konstaterar att ett beslut om finansiering för bland annat förbättrade spår och plattformar är nödvändigt för att Trafikverket ska kunna godkänna detaljplanen med den föreslagna överdäckningen. Detta eftersom en överdäckning utan samtidig ombyggnation av spåren skulle låsa den gamla anläggningen, vilket strider mot järnvägens riksintresse. Han konstaterar:

– Det kan vara så att det är just oförmågan att ta olika beslut samordnat som gör att det inte blir möjligt att överdäcka.

Peter Huledal beskriver att tidsplanen formats utifrån en avvägning mellan olika intressen, samtidigt som det långa projektet är en förutsättning för att minimera påverkan för tågresenärerna och trafiken. Det ger tid att planera för anpassningar och förändringar för tågoperatörerna. Ombyggnationen ska främst ske med partiella avstängningar, så att övriga spår kan trafikeras utan större begränsningar, för att inte påverka hela landets resenärsmarknad.

Både Jernhusen och Stadsbyggnadskontoret lyfter fram att långa processer riskerar att tidigare utredningar eller beslut blir överspelade, lagstiftning ändras eller ekonomiska förutsättningar skiftar. De betonar också att kontinuitet blir en utmaning, då det är viktigt att behålla kompetens och kunskap över tid. Samtidigt lyfter Anna Arén fram att projektets långa process, tillsammans med dess omfattning och centrala placering, har möjliggjort en påverkan på detaljplaner i närområdet och dragit igång flera andra frågor och processer.

När komplexitet kräver mer än teknik

– Sådana här stora svåra projekt, det spelar ingen roll hur mycket tekniskt man kan, de blir inte av om inte det finns en genuin drivkraft att det ska hända, säger Anna Bergström. Då måste man gå ifrån regelverket ibland och man måste hitta nya sätt att jobba, fortsätter Anna. Annars hade vi kunnat sluta hundra gånger på den här tiden som jag varit här.

– Det svåraste av allt det är kommunikation mellan människor; att få den att fungera, att man förstår varandra och att man lyckas kommunicera budskapet. Att man lyckas få det att landa, att man lyckas få personer att förstå och ta till sig det samt skapa en vilja. Kommunikation och relationer, det är det absolut svåraste. Det jobbar vi med hela tiden och det är vad samhällsbygge mycket grundar sig på, säger Daniel Markström. Vissa kanske har en övertro till att det handlar om matematik, tekniska lösningar, ritningar och beskrivningar. Att förflytta samhället handlar om relationer och kommunikation kring en gemensam vision.

Tidslinje:

2015 - Samtal mellan Trafikverket, Jernhusen och Stockholms stad för att forma gemensamma mål och visioner

2016 - Start av planarbetet för att pröva en struktur för området

2019 - Stadsbyggnadskontoret gjorde en tidig planeringsdialog med utvalda remissinstanser för att få en förståelse för projektets möjlighet till genomförande samt klarlägga vilka som är de mest kritiska frågorna

2021 - Jernhusen arrangerade med Sveriges arkitekter ett parallellt uppdrag för att skapa utvecklingsförslag för området

2023 - Trafikverket började ta fram systemhandlingar för att säkerställa genomförbarheten, förstå kostnaderna och ta fram en tidsplan för att kunna samordna med andra aktörer

2025 - Stadsbyggnadskontoret genomförde ett plansamråd för att allmänheten och berörda parter skulle kunna ge input i projektet

2027-2028 - En granskning av detaljplanen är planerad

2029-2030 - Förhoppningen är att detaljplanen är antagen och att byggstart sker

Ca 2045 - Uppskattning för när området planeras vara färdigbyggt

De intervjuade:

●      Martin Styring är ansvarig stadsplanerare för detaljplanen sedan sommaren 2025, på Stadsbyggnadskontoret, Stockholms stad.

Foto: Elsa Smeds

●      Anna Arén är stadsplanerare och enhetens

teamledare på Stadsbyggnadskontoret i Stockholm. Hon stödjer detaljplanearbetet och bidrar med kontinuitet, då hon följt projektet från start. Foto: Elsa Smeds

●      Peter Huledal är utredningsledare på Trafikverket och har lett utredningen sedan 2023, med 15 års erfarenhet inom myndigheten.

Foto: Privat

●      Daniel Markström är regionchef på Jernhusen i Stockholm och jobbar med projektutveckling för Centralstaden sedan 10 år tillbaka.

Foto: Jonas Eriksson

●      Anna Bergström är projektutvecklare på Jernhusen och har varit med i projektet sedan drygt 8 år tillbaka.

Text: Julia Nordholm

Omslagsfoto: Flygbild från söder kvällsvy - Samrådsförslaget. Foto: Tmrw