Om isolering kan skada klimatet kanske är en konstig fråga, men svaret är ja. Den här artikeln handlar om hur och varför. Fjärrvärmerör - stålrör med PUR-isolering. Vi vet att människan har förmåga att skapa nya molekyler, sådana som inte finns i naturen och som naturen kan ha mycket svårt både att tåla och att bryta ned. Vi konstaterar fler och fler exempel på sådana här ämnen och vad de ger upphov till. Självklart är syftet med att skapa dem gott, de är ofta tekniskt mycket bra och löser problem i sina avsedda applikationer. Det är när de hamnar fel som det blir problem. Sedan är det ju så att termodynamikens första och andra huvudsatser gäller – Allting sprids, ingenting försvinner. De ämnen detta handlar om utvecklades som köldmedier så låt oss börja med kyltekniken. Att kunna skapa kyla är viktigt för samhället på många sätt och utvecklingen av kyltekniken var ett stort steg framåt. Det började på 1830-talet med gaser som eter, ammoniak, svaveldioxid och koldioxid, flera ganska otrevliga ämnen när det blev läckor. Utveckling för att förbättra tekniken ledde till att från 1930-talet kom så kallade klorfluorkarboner, CFC, att användas. De fick handelsnamnet freoner. Ett fantastiskt steg eftersom de var helt ofarliga och tekniskt utmärkta….. trodde vi! Men så småningom upptäcktes att de här ämnena hade förmåga att katalysera nedbrytning av ozon. Det ozonskikt som finns i stratosfären skyddar jorden från UV-strålning från världsrymden och när det tunnades ut kunde mer strålning nå jordytan och skada människor, djur och växter. Ett ökat antal hudcancerfall i Australien blev en väckarklocka. En katalysator underlättar en reaktion utan att själv tas i anspråk. Här bidrar CFC till att ozon faller sönder till syrgas. CFC-ämnena kan stanna i atmosfären många, många år och katalysera tusentals sådana reaktioner. Markisolering av XPS finns i många olika färger. När den här kunskapen kommit fram kom världens länder samman och under FN utarbetades Montreal-protokollet där CFC-ämnen förbjöds i produktion och användning. I Sverige förbjöds användningen i början av 1990-talet. Eftersom det är kloret i CFC-molekylen som ger den ozonnedbrytande förmågan utvecklades ämnen utan klor, vätefluorkarboner, HFC. Ett exempel på regrettable substitution  visade det sig. Vi hade ju klimatpåverkan också! Den mäts med GWP (Global Warming Potential) där CO 2 är jämförelsesubstans med GWP 1. Köldmedierna kan ligga på flera tusen GWP och framsynta företag marknadsför GWP runt 500 som ”bra för klimatet”, något som måste betraktas som en sanning med modifikation! Men hur var det nu med isoleringen? En annan användning av CFC/freoner var som blåsmedel vid tillverkning av isolering. För att åstadkomma porösa material blåstes CFC-gas in i exempelvis polyuretan eller polystyren som då fick stort innehåll av luft (god isolering) samtidigt som materialet är tätt. CFC-gasen blev alltså kvar i porerna och finns kvar där under materialets hela livslängd så länge porerna hålls intakta. "På samma sätt som gamla kylar och frysar måste destrueras korrekt är det viktigt att isoleringen går samma väg." Materialen i sig har lång livslängd och påträffas fortfarande i stora mängder som markisolering, i kylrumsväggar, som isolering i putsfasader och isolering kring fjärrvärmerör, bara för att ge några exempel. Så även om CFC inte längre tillverkas finns stora mängder kvar i isolering och kan bidra till ozonnedbrytning och klimatpåverkan om den inte tas omhand på rätt sätt.  På samma sätt som gamla kylar och frysar måste destrueras korrekt är det viktigt att isoleringen går samma väg. De, få, anläggningar som har tillstånd tar in materialet i en sluten kammare, vid undertryck, där det mals ned och gasen i porerna kan extraheras och kondenseras. Förbränning vid en temperatur över 1200 o  C krävs för destruktion, det räcker alltså inte med vanlig avfallsförbränning. Isoleringsmaterialen sitter ofta ihop med metall exempelvis i sandwichelement för kylrumsväggar eller isolering runt fjärrvärmerör bara för att nämna ett par användningar där problemet blir tydligt. Metallen! Sandwichelement i kylrumsvägg. Att få betalt för skrot är enkelt att visa som inkomst precis om korrekt omhändertagande visar sig som en kostnad. Både intäkt och kostnad är här och nu, kortsiktigt. Som intäkt är det bra för projektkalkylen. Att visa på den långsiktiga samhällskostnaden är mycket svårare även om vi redan nu ser den storskaliga klimatpåverkan högst påtagligt i olika sammanhang. Tyvärr bjuder det här in till ohederlig hantering. Tänk dig att du har gamla kylrumsväggar som ska tas bort, du vet att isoleringen innehåller CFC och kontaktar en transportör för borttransport. Denne säger att det ska tas omhand som farligt avfall och tar betalt för detta. Sedan körs materialet till en skrotgård där det ger betalt, igen, till transportören, för metallen. Sedan fragmenteras allt i en öppen kvarn där gaserna avgår. Du kan förhindra det här genom att kolla transporttillstånd för farligt avfall, begära mottagningskvitto och kopia på rapport till avfallsregistret från mottagaren, lite mer jobb men du blir inte lurad och du begår inte miljöbrott!   Vad säger lagen? Efter att klimatpåverkan hos de här gaserna konstaterats har Montreal-protokollet uppdaterats med Kigali-tillägget som omfattar fler ämnen och båda typerna av miljöpåverkan. EU har sedan uppdaterat två förordningar; F-gasförordningen (2024/573) och förordningen om ozonpåverkande ämnen (2024/590). De trädde i kraft i mars 2024 och innehåller nu ett tydligt krav på fastighetsägare och entreprenörer att ta hand om byggisolering med klimat- och ozonpåverkande gaser på rätt sätt så att de inte sprids och ställer till skada. Naturvårdsverket har lämnat förslag på vilka författningsändringar som krävs i svensk lagstiftning men eftersom det är en EU-förordning gäller kraven som lag redan nu. Straffsanktioner kommer att beslutas senast årsskiftet. Alldeles bortsett från straffsanktionerna… är det verkligen värt skrotpengen att bidra till klimatpåverkan när du enkelt kan göra annorlunda? En försiktig beräkning visar att 10 kg XPS-isolering tillverkad med CFC11 ger samma klimatpåverkan som att köra en hyfsat modern bensinbil hela vägen runt ekvatorn! Det är inte försumbart och du kan göra verklig skillnad! Text: Marianne Hedberg Miljöbygge

Nu är konsensusprognosen för Q3 2025 sammanställd och klar!  Prognosen avser kontor, närmare bestämt prime offices, i Stockholm, Göteborg och Malmö. Den kortsiktiga yieldprognosen för Stockholm och Malmö har sänkts detta kvartal, och 50 % respektive 18 % av de svarande förväntar sig fortsatta sänkningar det närmaste året. För Göteborg förväntar sig 38 % sjunkande yieldnivå det närmaste året. Den kortsiktiga hyresprognosen för Stockholm och Malmö har fortsatt upp detta kvartal. Oförändrat för Göteborg. Om SEPREF:s konsensusprognos Varje kvartal, sedan mer än tio år tillbaka, genomför nätverket the Swedish Property Research Forum (SEPREF), som är en sektion i föreningen Samhällsbyggarna, en konsensusprognos avseende kontorsmarknaden i Stockholm, Göteborg och Malmö.   Ett fyrtiotal bolag i fastighetsbranschen bjuds in att svara på enkäten. Frågorna handlar om kontorshyror (prime office rent) och avkastningskrav (prime office yield) på kort och lång sikt.   Inspirationen bakom konsensusprognosen i Sverige kommer från den Londonbaserade medlemsorganisationen Investment Property Forum (IPF) som sedan 1999 har genomfört en motsvarande undersökning för Storbritannien samt sedan 2015 för ett 30-tal storstäder i Europa.   Kontakt Karin Witalis (ansvarig för undersökningen) seprefkonsensus@gmail.com +46 70 716 92 29   Om SEPREF SEPREF – the Swedish Property Research Forum  – är en sektion för fastighetsanalys och fastighetsmarknad inom Samhällsbyggarna.   Ordförande: Tiffany Strand Styrgrupp: Katharina Lindskog, Christina Gustafsson, Sviatlana Engerstam, Jon Lekander, Karin Witalis och Birgitta Leijon.

Rikard Espling, FADEN Projektledning; Torleif Falk, Stockholms stad; Karolina Larsson, Lantmäterimyndigheten i Stockholms kommun; Mustafa Sherif, AFRY; Björn Berggren, ABE-skolan och Joanna Messmer, Samhällsbyggarna/Samhällsbyggnadslänken. Den 18 augusti hälsades nyantagna studenter vid KTH välkomna till både studietiden och samhällsbyggnadsbranschen under Samhällsbyggnadslänkens dag, arrangerat av Samhällsbyggnadslänken vid KTH och Samhällsbyggarna. Studenter från programmen Arkitektur, Samhällsbyggnad, Energi och miljö, Byggteknik och design, Fastighet och finans samt Fastighetsutveckling med fastighetsförmedling fick under dagen möta representanter från både akademi, näringsliv och offentlig sektor. Dagen inleddes med en föreläsning av Torleif Falk , stadsarkitekt på Stockholms stad , som tog med studenterna in i Slussenprojektets historia, utmaningar och framtida funktioner. Därefter följde ett panelsamtal om karriärvägar och samverkan i samhällsbyggnadsbranschen, modererat av Mustafa Sherif , AFRY. I panelen deltog Torleif Falk, Stockholms stad; Karolina Larsson , Lantmäterimyndigheten i Stockholms kommun och Rikard Espling , FADEN Projektledning. Eftermiddagen ägnades åt studiebesök i Slussenområdet där studenterna mötte experter från Region Stockholm, White Arkitekter, Stockholms stad, Stockholms Hamnar, Tyréns  och Skanska . Genom möten med olika aktörer fick de en konkret inblick i hur komplexa stadsutvecklingsprojekt formas i samverkan. Läs mer och se fler bilder hos Samhällsbyggnadslänken .

Kvarntorp den 30 april 1966. Foto: Örebro-Kuriren Vad gör vi med de rester som blir kvar när gruvdriften tystnat och bolagen lämnat platsen? I takt med att jakten på kritiska metaller intensifieras ställs frågan i ett nytt ljus. Structorstiftelsen har sedan 2021 arbetat med att undersöka potentialen i så kallad sekundär gruvåtervinning – en insats som kan bli central för Sveriges hållbara omställning. Sekundär gruvåtervinning innebär att man återvinner värdefulla metaller och mineraler från gamla gruvor och avfallshögar – resurser som med dagens teknik och efterfrågebild har fått en helt ny relevans. Arbetet initierades av Structorstiftelsen, som tillsammans med professor Bert Allard, en av landets ledande experter inom miljökemi, har tagit ett första kunskapskliv i form av en omfattande litteraturstudie. – När vi började var intresset svalt. Nu formligen exploderar det av rapporter och artiklar på temat, säger Peter Carlsson, styrelseledamot Structorstiftelsen samt vd/miljökonsult Structor Miljöteknik AB. Bakom uppsvinget ligger ett förändrat omvärldsläge: geopolitisk oro, ökande råvarubehov och den gröna omställningens krav på sällsynta jordartsmetaller. Miljöproblem med möjligheter Många äldre gruvområden är idag förknippade med långvariga och kostsamma miljöskador. Men det är också just dessa områden som kan rymma framtidens resurser – inte bara för svensk industri utan för Europas försörjningsförmåga. Ett exempel som lyfts i studien är Kvarntorpshögen utanför Kumla. Här finns tydliga miljöproblem kopplade till läckage av tungmetaller, men också dokumenterad förekomst av värdefulla grundämnen. – Det vi ser är ett dubbelt värde: vi kan minska belastningen på mark och vatten, och samtidigt utvinna ämnen som annars skulle kräva nya gruvor, ofta i känsliga miljöer, säger Peter Carlsson. Kvarntorpshögen utanför Kumla. Här finns tydliga miljöproblem kopplade till läckage av tungmetaller, men också dokumenterad förekomst av värdefulla grundämnen som Vanadin. Foto: Håkan Risberg En kunskapsbas – men hinder kvarstår Rapporten sammanfattar forskningsläget i Sverige och internationellt, med fokus på möjliga tekniker, regelverk och tidigare försök. Slutsatsen är tydlig: potentialen är stor, men praktiska och juridiska hinder står i vägen. Det handlar bland annat om otydliga ägandeförhållanden, brist på ekonomiska incitament och tillståndsprocesser som idag främst är utformade för primär gruvbrytning. Dessutom finns en allmän osäkerhet kring hur avfallsdeponier från tidigare gruvdrift ska klassificeras – är det en farlig plats som bör saneras, eller en tillgång som kan utvinnas? Eller går det att samordna dessa intressen. Structorstiftelsens roll Genom att samla och analysera kunskap på området vill Structorstiftelsen bidra till en mer faktabaserad och nyanserad diskussion. Nästa steg är att identifiera konkreta platser med hög potential – både ur ett resursperspektiv och med hänsyn till de miljövinster som kan uppnås. – Vi har ett unikt läge i Sverige. Vi har både gammal gruvhistoria och hög teknisk kompetens. Men det krävs samarbete mellan akademi, näringsliv och myndigheter för att omvandla potential till verklighet, säger Bert Allard, professor emeritus, kemi/miljövetenskap. I en tid då både klimatkrisen och det geopolitiska läget driver på behovet av strategiska metaller är frågan om sekundär gruvåtervinning inte längre marginell. Den är en del av lösningen – om vi är beredda att se avfallet som en tillgång och samtidigt ekonomiskt värdera den ekonomiska nyttan av att kunna sanera och minska miljöbelastningen från slagghögar.   Kvarntorpshögen – en tickande miljöbomb med stor potential till att bidra till en hållbarare samhällsutveckling. Kvarntorpshögen innehåller flera viktiga ämnen som är hett eftertraktade i den gröna omställningen. Bland annat finns ämnet Vanadin och sällsynta jordartsmetaller i höga halter och i stora mängder. Med dagens priser och efterfrågan bedöms de ha ett värde långt över 10 miljarder kronor. Samtidigt har den historiska verksamheten orsakat och orsakar en stor skada på närmiljön med i princip helt sterila och ”döda” sjöar och omgivande mark med begränsad flora och fauna. Genom att påbörja bearbetning av Kvarntorpshögen som utgör restprodukter från den forna historiska verksamheten kan avfallet bli en viktig resurs och skapa en stor intäkt samtidigt som ett stort lokalt miljöproblem kan förbättras. Utmana myndigheterna och få till en brytning och ställ krav på att intäkterna används för att dels säkerställa en säker produktionsprocess och att även efterbehandla tidigare gamla synder och samtidigt bidra till den gröna omställningen. Text: Peter Carlsson

Erika Hedgren är innovationsstrateg inom inköp på Trafikverket och adjungerad professor vid Luleå tekniska universitet. Foto: LTU Som innovationsstrateg på Trafikverket har Erika Hedgren en nyckelposition för omställningsarbetet inom hela samhällsbyggnadssektorn. Med djup kompetens och stor energi axlar hon den rollen till fullo. Därför är hon Årets samhällsbyggare 2023.   – Vi behöver engagerade och kompetenta människor som kan kliva fram och ta ledarskapet för omställningen av samhällsbyggandet. Erika Hedgren är ett klockrent exempel på en sådan person. Hennes driv och kunnande ger effekter på hela sektorn, säger Joanna Messmer, vd Samhällsbyggarna.   Samhällsbyggnadssektorn står för en betydande andel av Sveriges klimatutsläpp. Samtidigt pekar många på att innovationsarbetet inom sektorn – särskilt när det gäller den digitala omställningen – halkar efter jämfört med andra branscher. Det innebär att omställningsarbetet riskerar att tappa styrfart.   Offentliga upphandlingar kan bli en verklig game changer i omställningsarbetet. Och där är Trafikverket en tung spelare: myndigheten upphandlar för omkring 60 miljarder kronor årligen.    Med Erika Hedgren som drivande kraft för strategisk utveckling av innovation på Trafikverket har fokus verkligen hamnat på omställning – både vad gäller hållbarhet och digitalisering. Hon beskriver själv i en artikel på Luleå tekniska univerisitet, LTU, att hon vill ha bidragit till ”att nå målen om klimatneutralitet, ett fossilfritt samhälle och räddat vår jord”.   Erika Hedgren disputerade vid just LTU 2013. Hennes forskning tangerar detta, och handlar om hur den offentliga beställaren kan driva på innovation för Sveriges hållbara och digitala omställning. Hennes nyfikenhet har drivit på hennes akademiska karriär. Det gäller också viljan att dela med sig av kunskaper och erfarenheter till nya generationer samhällsbyggare.    En tidig dröm var att bli lärare. Som adjungerad professor i byggproduktion och teknik vid LTU får hon möjlighet att koppla ihop alla erfarenheter och roller till stöd och handledning för nya talanger inom akademi och bransch.    Juryns motivering: Erika Hedgren har en nyckelroll i omställningen till ett mer innovativt och hållbart samhällsbyggande. Som innovationsstrateg inom upphandling på Trafikverket driver hon innovationsfrågorna framåt med djup kompetens och stor energi. Det gäller både inom myndigheten och i Trafikverkets olika samarbeten med branschen och akademin.  Ett annat utmärkande drag är den omättliga lusten att lära – och viljan att dela med sig av kunskaperna. Helt rätt egenskaper för en adjungerad professor vid Luleå tekniska universitet, LTU. Samhället står inför många och svåra utmaningar. Med Erika Hedgren som outtröttlig motor i omställningsarbetet kan vi alla känna lite mer tillförsikt inför framtiden.   Årets samhällsbyggare  tilldelas en yrkesverksam person som har gjort betydande insatser för samhällsbyggandet och samhällsbyggare. Priset delas ut under  Samhällsbyggnadsdagarna  som i år hålls i 7A i Stockholm 5–6 oktober. Vinnaren av utmärkelsen Årets samhällsbyggare tilldelas skulpturen S-kronan av Carl-Gustaf Ekberg.   Vad betyder utmärkelsen för dig, Erika Hedgren? – Det är fantastiskt roligt att få en utmärkelse för ett arbete som engagerar mig och som jag brinner för. Jag är otroligt glad och stolt över att det finns personer runt mig som har nominerat mig och motiveringarna till varför just jag får priset värmer i mitt hjärta. Det ger mig än mer energi och kraft att fortsätta arbetet för innovation och omställning i samhällsbyggnadssektorn.   Erika Hedgren  Ålder: 44 år. Utbildning: Civilingenjör industriell ekonomi och teknologie doktor i träbyggnad. Jobb: Innovationsstrateg inom inköp på Trafikverket och adjungerad professor vid Luleå tekniska universitet. Intressen: Stugliv och skogspromenader på sommaren, utförsåkning i fjällen på vintern, och så självklart att umgås med familj och vänner!   Jury Årets samhällsbyggare 2023 Joanna Messmer, vd, Samhällsbyggarna Jan Wejdmark, senior partner, Newsec Malena Havenvid, civilingenjör, doktor i företagsekonomi och lektor i byggprojektledning, KTH Ann-Louise Lökholm, vd, Sweco Sverige Kajsa Hessel, vd, Svensk Byggtjänst

Nima Assadi är konsult inom samhällsbyggnad och verksamhetsutveckling samt kostnadsverifiering. Foto: Privat Nima Assadi är en tongivande kraft inom samhällsbyggnadssektorn. Med podden Hela kedjan lyfter han perspektiv och röster som inte bara når branschen utan också en bredare allmänhet.  Det gör honom till en viktig inspiratör för morgondagens branschtalanger. Därför tilldelas han Clarence Morberg-priset 2023.   – Utan Nima skulle branschen vara otroligt mycket fattigare, säger Joanna Messmer, vd Samhällsbyggarna.    – Med en stor portion nyfikenhet och ett genuint intresse driver han på utvecklingen i samhällsbyggnadssektorn, inte minst med podden som verktyg. Människor inte bara hör utan lyssnar till vad han har att säga. En viktig förklaring till det är hans yrkesskicklighet, kunskaper och erfarenheter.   Nima Assadi är civilingenjör inom samhällsbyggnad med examen från KTH. Sedan 2019 arbetar han som konsult inom samhällsbyggnad och verksamhetsutveckling. Han driver bland annat byggprojekt - från bygglovsansökan till inflyttning.    Utvecklingsfrågorna handlar exempelvis om att optimera produktivitet och digitalisering. I den rollen jobbar han både centralt och på projektnivå.    ”Samhällsbyggnad består av en mängd olika områden som tillsammans ska bilda en helhet. Min styrka är att förstå hur dessa delar påverkar varandra och hitta möjligheter till utveckling”, skriver han själv om utgångspunkterna för jobbet.   Han har tidigare jobbat på Veidekke med projektutveckling och projektering, byggproduktion samt verksamhetsutveckling.    Podcasten Hela kedjan startades 2018 och har en stor lyssnarskara utanför branschen. I den samtalar han – och ställer riktigt vassa frågor – med profiler i olika delar av sektorn om just samhällsbyggnad.    Han har dessutom varit styrelseledamot i Samhällsbyggarna – ett uppdrag som understryker det engagemang för branschutveckling och den helhetssyn som präglar hela hans verksamhet.   – Hans engagemang i Samhällsbyggarna är mycket uppskattat, inte minst av mig som vd för föreningen. Och Nimas insatser som moderator på Samhällsbyggnadsdagarna är ovärderliga.   Clarence Morberg-priset delas årligen ut till yngre yrkesverksam person. Det delas ut under  Samhällsbyggnadsdagarna 5–6 oktober  som i år hålls på 7A Odenplan i Stockholm. Pristagaren erhåller en prissumma om 20 000 kronor.   Juryns motivering: Han har en enastående ledarskapsförmåga, passion och ett driv för vår bransch och dess utveckling framåt. Han inspirerar inte bara de som arbetar med honom, utan även nästa generation samhällsbyggare. Han har ett outtröttligt engagemang för kunskapsdelning och en förståelse för samhällsbyggnadssektorns bredd och sammanhang.  Det visar han inte minst genom den vassa podcasten Hela kedjan som nu firar femårsjubileum. Ödmjukheten och viljan att stödja andra är kvaliteter som får yngre kollegor att växa och utvecklas. Nima är en inspirationskälla för oss alla.  Hans bidrag till branschens utveckling är en påminnelse om kraften hos en enskild individs engagemang och vision. Därför är han en värdig mottagare av Clarence Morberg-priset 2023.   Vad betyder utmärkelsen för dig? – Jag känner till Clarence Morberg-priset sedan tidigare och jag är väldigt glad över vetskapen att ha blivit nominerad och samtidigt få beskedet att jag har vunnit årets pris. Juryns motivering är helt otrolig!    Nima Assadi  Ålder: 36 Utbildning: Civilingenjörsutbildning inom Samhällsbyggnad (KTH) Jobb: Konsult inom samhällsbyggnad och verksamhetsutveckling samt nyligen startat nytt bolag med fokus på kostnadsverifiering och materialdata. Driver även podden Hela kedjan.  Intressen: Spendera tid med familj och vänner.   Jury Clarence Morberg-priset 2023 Joanna Messmer, vd, Samhällsbyggarna Jan Wejdmark, senior partner, Newsec Malena Havenvid, civilingenjör, doktor i företagsekonomi och lektor i byggprojektledning, KTH Ann-Louise Lökholm, vd, Sweco Sverige Kajsa Hessel, vd, Svensk Byggtjänst

Samhällsbyggarna är stolta över att presentera att AFRY Building ansluter sig till Samhällsbyggarna & Co , vårt partnerskapsprogram. & Co med Samhällsbyggarna är & Co med hela branschen!   Om AFRY : "På AFRY skapar vi förändring i allt vi gör, från de lösningar vi skapar till hur vi värdesätter balans mellan arbete och privatliv. ​Vi gör detta med ett högre syfte, för att accelerera omställningen till ett hållbart samhälle.   Engineered by AFRY visar vilka vi är som företag, det illustrerar att vår breda kompetens är vår superkraft; vi kan konstruera allt ifrån broar, byggnader, energilösningar, cirkulära system till en välmående företagskultur som ger alla lika möjligheter. ​   Vi är 19 000 kollegor närvarande i 40 länder globalt, och vi vill fortsätta växa för att öka vår positiva inverkan på samhället.​   Med AFRY Buildings samlade kompetens och nära tillgång till expertkunskap inom alla områden och olika skeden i en byggnads livscykel ser vi till att din  byggnad  byggs, driftas och förvaltas på ett klimatneutralt och värdeskapande sätt. Att byggnaden står där och är en del av staden även långt in i framtiden. Vi framtidssäkrar din stad."   Samhällsbyggarna & Co Ett partnerskap med oss möjliggör inte bara vår verksamhet, det fungerar också som en katalysator för positiv förändring inom samhällsbyggnadssektorn. Tillsammans arbetar vi med att forma framtidens samhälle med fokus på innovativa lösningar och hållbar utveckling. Anslut er till Samhällsbyggarna & Co idag och ta del av unik möjlighet att vara en drivkraft bakom samhällsförbättringar samt dra nytta av fördelarna med partnerskapet.   Vill du och ditt företag eller organisation veta mer om Samhällsbyggarna & Co?  Läs mer och kontakta oss!

Anna Edorson får utmärkelsen Bästa examensarbete inom hållbart samhällsbyggande 2023.   Hon får priset för  Proaktiv koldioxidreducering i projekt - till vilket pris? En kvalitativ studie av livscykelkostnadsanalys och skuggpris på koldioxid som beslutsunderlag .   Bästa examensarbete inom hållbart samhällsbyggande är ett nyinstiftat pris och ett samarbete mellan Structorstiftelsen och Samhällsbyggarna. Vinnaren mottar en prissumma på 50 000 kronor.   – Jag ville skriva om ett ämne som förenar klimatnytta och affärsnytta, vilket jag är övertygad om är en förutsättning för att skapa en förändring inom branschen på riktigt, säger Anna Edorson.   Tidigare forskning visar att livscykelkostnadsanalyser och skuggpriser på koldioxid för beslutsfattande i tidiga projektskeden kan bidra till att minska klimatavtrycket.    Livscykelkostnadsanalyser har  flera nyttor för att minska utsläppen, bland annat därför att den visar på långsiktiga vinster som kanske annars inte syns vid investeringstillfället.   Skuggpriser på koldioxid är ett sätt att inom ett bolag frivilligt använda högre priser än marknadens – dels för att möta framtida priser, dels för att styra verksamheten mot minskade utsläpp.   Anna Edorsons examensarbete är skrivet inom ramen för masterprogrammet Real Estate and Construction Management vid Kungliga Tekniska högskolan, KTH.   Arbetet bygger  bland annat på intervjuer med tio representanter från lika många bolag med olika ägarstruktur: privata, offentliga och bolag direktägda av staten.    Uppsatsen visar att båda verktygen har hög acceptans och används flitigt inom den svenska fastighetssektorn – och sannolikt är de på väg att bli branschstandard. Samtliga intervjuade företag använder någon typ av livscykelanalys. Åtta av tio företag använder någon typ av skuggprissättning eller avser att införa detta inom en snar framtid.   Per Fladvad, Olof Hulthén och Mats Textes Stiftelse – Structorstiftelsen – står för prissumman på 50 000 kronor. Vinnaren utses av Samhällsbyggarnas sektion Hållbar utveckling och delas ut under Samhällsbyggnadsdagarna som hålls 5–6 oktober på 7A i Stockholm .   Juryns motivering: En välskriven uppsats som på ett mycket bra och metodiskt sätt hanterar frågeställningen. På basis av andra studier, samt genom intervjuer med ledande fastighetsbolag, operationaliserar Anna slutsatserna. Studien konkluderar att användningen av livscykelkostnadsanalys (LCCA) och skuggpris på koldioxid (SPoC) som stöd för beslutsfattande i tidiga projektskeden bidrar till att uppnå fastighetsägares klimatmål, och utgör stöd för beslutsfattare i dialog med både interna och externa intressenter. Mot bakgrund av denna slutsats skriver Anna att är det sannolikt att detta kan bli en ny branschstandard, vilket kan komma att påverka fastighetsvärderingsprinciper, hyresnivåer, samt finansieringsvillkor på sikt samt stödja en hållbar utveckling.   I en tid där "miljö och klimat" har blivit begrepp i alla sammanhang är det viktigt att våra beslut och vägval baseras på fakta. Uppsatsen kan därmed vara en bra grund för Samhällsbyggarnas fortsatta bidrag till en hållbar utveckling. Anna är därmed en värdig mottagare av stipendiet.   Varför valde du att skriva om just detta ämne?  – Jag har arbetat med hållbarhetsfrågor under de senaste tre åren vid sidan av mina studier, och upplever samma situation om och om igen. De allra flesta seriösa fastighetsbolag har höga ambitioner om att minska sina koldioxidutsläpp - men när det börjar påverka den finansiella avkastningen är det plötsligt inte lika högt prioriterat. Jag visste därför tidigt att jag ville skriva om ett ämne som förenar klimatnytta och affärsnytta, vilket jag är övertygad om är en förutsättning för att skapa en förändring inom branschen på riktigt.    – Många jag har diskuterat ämnet med under åren har identifierat samma problematik, nämligen att det saknas ett enkelt och lättförstått instrument som synliggör relationen mellan finansiell avkastning och hållbarhet. Jag ville därför försöka hitta lösningen på detta problem, och jag kunde inte vara mer nöjd med resultatet.    Vad betyder priset för dig? – Det betyder såklart otroligt mycket! Jag har lagt ner väldigt mycket tid och energi på detta, och det här känns som ett fint bevis på att hårt jobb alltid lönar sig. Samtidigt har det varit både roligt och lärorikt, och jag är jätteglad att jag fick möjligheten att bolla idéer med engagerade och kunniga personer på Brunswick Real Estate. Både under arbetets gång och i efterhand har jag även fått väldigt mycket positiv respons från branschkollegor, och därför känns det extra kul att arbetet också uppmärksammas genom detta ärofyllda pris!   Anna Edorson (inom kort byte till Tannergård) Utbildning:  Kandidat i fastighetsutveckling, KTH, master i Real Estate and Construction Management, KTH Jobb:  Projektledare och hållbarhetsansvarig Lilleby Bostad   Jury Olle Hansson, Karin Hermansson, Johnny Kellner, Agneta Persson, Erik Dotzauer, Lars Pellmark från Samhällsbyggarnas sektion Hållbar utveckling.

Wilma Olofsson och Sophia Solberg tilldelas utmärkelsen Bästa examensarbete fastighetsekonomi 2023. De får priset för  Gröna obligationer – en studie om signaleffekter vid emittering av gröna obligationer i den svenska fastighetssektorn .   Juryns motivering: Examensarbetet behandlar en frågeställning som är högaktuell. Författarna angriper frågeställningen genom att tillämpa både kvalitativ som kvantitativ metod. Genom att kombinera dessa två metoder möjliggörs såväl en bredare förståelse som en djupare insikt i de signalvärden som gröna obligationer ger för de svenska fastighetsbolagen.   Ett examensarbete som inte bara är välskrivet utan även ligger helt rätt i tiden och torde vara intressant för alla inom såväl fastighets- som finansvärlden.   Fastighetssektorn står för omkring hälften av alla gröna obligationer på den svenska marknaden. Obligationerna är ett verktyg för att nå Parisavtalets mål om en begränsning av den globala uppvärmningen med två grader Celsius. Tidigare forskning har också pekat på att de bolag som emitterar gröna obligationer också ökar sitt aktievärde – vilket går i linje med den så kallade signalteorin.   Men stämmer det i dag? Och finns det andra signaleffekter av de gröna obligationerna?   Det är några av de frågor som författarna söker besvara i sitt examensarbete som är skrivet inom ramen för masterprogrammet Real Estate and Construction Management vid Kungliga Tekniska högskolan, KTH.   När det gäller aktiepriserna har författarna beräknat den kortsiktiga kumulativa onormala avkastningen (CAR) på de emitterande bolagens aktiekurs, samt den genomsnittliga kumulativa onormala avkastningen (CAAR) för hela urvalet.   Denna så kallade eventstudie visar att det saknas ett statistiskt säkerställt samband mellan aktiepris och annonseringen av en grön obligation. Tvärt emot tidigare forskning ser författarna snarare ett visst tapp dagarna efter emitteringen i sitt material. ”Detta kan bero på att emittering av gröna obligationer uppfattas som en förväntad norm på dagens marknad”, skriver de.   Wilma Olofsson och Sophia Solberg har också gjort intervjuer med representanter från tre banker och tre fastighetsbolag. De visar att gröna obligationer kan förbättra företagets varumärke och locka till sig en ökad uppmärksamhet från investerare. De och andra finansiella instrument spelar en viktig roll för att uppmuntra bolag att bli mer hållbara.   Författarna konstaterar intervjuerna pekar på att hållbara finanser inte är ren trend “utan kommer att fortsätta växa, med fler regleringar och restriktioner på bolagen”.    Vinnande bidrag utses av Samhällsbyggarnas sektion för fastighetsvärdering. Författarna delar på prissumman 20 000 kronor. Priset delas ut under  Samhällsbyggnadsdagarna 5–6 oktober som hålls på 7A i Stockholm .   Varför valde ni att skriva om just detta? –Det grundade sig i att vi båda var intresserade av hållbarhet och finans, därmed kände vi att gröna obligationer var ett bra ämne för oss att fördjupa oss i. Speciellt med tanke på allt som händer i dag i finans- och fastighetsbranschen är ämnet aktuellt ur både ett hållbarhetsperspektiv och ett finansieringsperspektiv. Marknaden för Gröna obligationer har växt markant under de senaste åren och fastighetssektorn är en av de mest aktiva emittenterna på den gröna obligationsmarknaden i Sverige. Med grund i det ville vi undersöka vilka eventuella signaleffekter det ger att emittera grönt för bolagen.    Vad betyder priset för er? – Det betyder såklart jättemycket! Vi är väldigt glada och stolta över att få utmärkelsen och att ett arbete vi har lagt ner så mycket tid på får den uppmärksamheten. Priset ger oss en klapp på axeln men framför allt hoppas vi att arbetet kan bidra till en ökad kunskapsnivå kring gröna obligationer i fastighetssektorn.    Jury 2023: Peter Palm (ordförande), Malmö universitet Lars Haag, Deutsche pfandbriefbank Daniel Roos, Stockholms stad   Sophia Solberg Utbildning: Kandidatexamen från Chalmers – Affärsutveckling och Entreprenörskap inom Samhällsbyggnadsteknik. Masterexamen från KTH – Real Estate and Construction Management Jobb: Associate, Real Estate Corporate Finance PwC Kontakt: sophia.solberg@pwc.com , 076 852 98 53   Wilma Olofsson Utbildning: Kandidatexamen från Chalmers –  Affärsutveckling och Entreprenörskap inom Samhällsbyggnadsteknik.  Masterexamen från KTH –  Real Estate and Construction Management  Jobb: Fastighetsvärderare, Svefa Göteborg

Tove Berlind Hjelm tilldelas priset Bästa examensarbete i fastighetsrätt 2023 för  Andelstal i GA-väg för vindkraftverk och vattenkraftverk .    Arbetet undersöker möjligheten att ta fram en schablon för de trafikmängder som dessa specialfastigheter antas generera och på så sätt bestämma andelstal. Detta kan minska konflikter, spara tid och resurser liksom underlätta förrättningar.   Juryns motivering: I examensarbetet  Andelstal i GA-väg för vindkraftverk och vattenkraftverk  tar författaren sig an uppgiften att på ett strukturerat och välskrivet sätt skapa riktlinjer för vilka andelstal som vind- och vattenkraftverk bör tilldelas vid tillämpning av tonkilometermetoden.   Examensarbetet behandlar en högaktuell fråga och levererar konkreta förslag. Resultatet av arbetet har goda förutsättningar att bli direkt tillämpbart i lantmäterimyndigheternas förrättningar och ger sakägare en tydligare bild av vilka andelstal som kan förväntas bli gällande.   För vägar som  är gemensamhetsanläggningar bestäms andelstalen genom schablonvärden som är fastställda för olika fastighetstyper. Detta görs enligt den så kallade  tonkilometermetoden . Men för vissa specialfastigheter saknas sådana mallar. Det gäller exempelvis vind- och vattenkraftverk.   Examensarbetet tar fram en schablon och två modeller för vindkraftverk. För enstaka vindkraftverk handlar det om 250 ton per år och verk. Vindkraftsparker behöver däremot en mer komplex formel eftersom resor för service kan samordnas mellan fem vindkraftverk som står i kluster.1   För vattenkraftverk  har en beräkningsmall tagits fram – men ingen schablon. Detta eftersom tidigare förrättningar visar att tontalen för dessa vattenkraftverk varierar drastiskt: som lägst 500 och som högst 8 000 ton per enhet och år. För vindkraftverk är motsvarande siffror 300 och 500. Här pekar författaren på möjligheten till ytterligare studier.    Berlind har också diskuterat frågan om ledningsägares anläggningar, exempelvis kraftledningar, bör anslutas till en gemensamhetsanläggning. Svaret på den frågan blev efter intervjuerna nej.   Studien utgår  ifrån, och bygger vidare på, Lantmäteriets promemoria om tonkilometermetoden samt examensarbeten inom området. Författaren har tittat på flera andra specialfastigheter och dess schabloner samt beräkningsmall, liksom på litteratur i ämnet samt gjort en undersökning av förrättningar som har vunnit laga kraft, rättspraxis samt en intervjustudie.    Examensarbetet är skrivet inom ramen för civilingenjörsutbildningen i Lantmäteri vid Lunds tekniska högskola, LTH. Lantmäteriet står för prissumman på 15 000 kronor, och vinnaren har utsetts av sektionen för fastighetsrätt inom Samhällsbyggarna. Priset delas ut under  Samhällsbyggnadsdagarna 5–6 oktober som hålls på 7A i Stockholm .   Varför valde du att skriva om just detta ämne? – Jag visste redan från början att jag ville skriva om vindkraftverk, då det är ett väldigt aktuellt ämne. När Lantmäteriet annonserade ut ett examensarbete om olika specialfastigheters andelstal i gemensamhetsanläggningar tyckte jag att det lät väldigt spännande.   – Exjobbet var ganska brett utformat från början så jag valde att begränsa mitt arbete till just vind- och vattenkraftverk. Jag tyckte att jag kunde hitta väldigt intressanta parametrar i jämförelsen mellan vind- och vattenkraftverk. Dessutom tyckte jag att anläggningslagen var bland det roligaste att läsa om under min utbildning. I det stora hela så har mitt examensarbete varit väldigt roligt att genomföra.   Vad betyder priset för dig? Det känns jättekul att få ett erkännande på att man har gjort ett bra arbete på något som man har lagt så mycket tid och kraft på. Det blev ett väldigt bra avslut på mina studier och det känns som en hoppfull början på min karriär.   1 schablon ∗ (+1 för varje påbörjad 5: a) + schablon ∗ 0,75 * (antal vindkraftverk − (+1 för varje påbörjad 5: a))   Tove Berlind Hjelm Utbildning:  Civilingenjör i lantmäteri, Lunds tekniska högskola Jobb:  Förrättningslantmätare, Lantmäteriet i Linköping   Jury Bästa examensarbete fastighetsrätt 2023 Maria Tiricke, enhetschef fastighetsenheten, Naturvårdsverket Nils Fält, tekniskt råd, mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt

Vårt medlemsregister uppdaterades och var därför att stängda från 14.00 onsdagen 6 september. Systemet var uppe igen på torsdagen. Nedstängningen innebar att det inte gick att logga in på dina sidor (medlemssidorna) under denna tid. Om du har frågor eller behöver hjälp, kontakta oss på kansliet .

Känner du branschens klarast lysande stjärna? Eller kanske årets unga inspiratör och samhällsbyggare? Eller någon som gjort storartade insatser inom ingenjörskonsten? Det har blivit dags att nominera till Samhällsbyggarnas storslagna priser! Läs mer och nominera till Årets samhällsbyggare Läs mer och nominera till Clarence Morberg-priset   Läs mer och nominera till Excellence in Civil Engineering   Sista dag att nominera är den 6 september 2023. Priserna delas ut under SB-dagarna den 5-6 oktober 2023 .