Den 14 november 2024 hölls ett webbinarium där aktuella examensarbeten presenterades. Se det i efterhand när det passar dig. Du får lyssna på kvalitetsmärkta examensarbeten inom hållbart samhällsbyggande, fastighetsekonomi och fastighetsrätt. Examensarbeten som presenteras: Efficient renewable sufficiency - A dense office transformation for resilient affordable housing Lina Eriksson, CTH    Time Variation of Liquidity and Transaction Price Levels: An Empirical Study of the Swedish Commercial Real Estate Market Emelie Landström och Agnes Svensson, KTH   Financing Real Estate Assets with Alternative Financial Vehicles - A Study About the Capital Structure of Swedish Real Estate Companies During Turbulent Times Anders Larsson och Roden Sido, KTH   Crowdsourcing i förhållande till svensk fastighetsregisterlagstiftning Martin Järpedal och Olle Wigert, Högskolan Väst   Tätortsnära strandskydd - Intresseavvägningar och möjligheter i miljöbalken & plan- och bygglagen Isac Elofsson och Sigge Pettersson, LTH   Moderator: Peter Palm, Samhällsbyggarna   Webbinariet hölls den 14 november 2024.

Biologisk mångfald är en livförsäkring för kommande generationer och är en förutsättning för allt liv på jorden, grunden för människans välfärd och bromsar även klimatförändringarna. Vi får mat, frisk luft, rent dricksvatten och våra samhällen står bättre rustade mot globala förändringar, hälsohot och katastrofer. Minskar den biologiska mångfalden så förlorar vi livsviktiga och oersättliga ekosystemtjänster 1) som både människor och samhället är beroende av för att fungera. Människan är beroende av naturen. Utan den skulle vi inte ha syre att andas, rent vatten att dricka eller mat att äta, det vill säga ekosystemtjänster. För livsmedelsförsörjningen är vi beroende av insekter som pollinerar grödor. Bakterier, maskar som gör jorden bördig och insekter som är naturliga bekämpare av oönskade skadedjur i våra grödor. För lantbruket är förlusten av den biologiska mångfalden extra påtaglig. Jordbruket både behöver och skapar förutsättningar för biologisk mångfald. Samtidigt är jordbrukets utveckling idag en av de viktigaste orsakerna till att odlingslandskapets biologiska mångfald är hotad. Sverige har antagit Agenda 2030 2) med olika delmål. Delmål 15 beskriver att vi ska skydda den biologiska mångfalden och naturliga livsmiljöer. Biologer och ekologer är nödvändiga för bolagens projektorganisationer Biologisk mångfald behandlas ofta styvmoderligt vid olika bolags- och organisationers färdplansarbeten 3) . För biologisk mångfald finns inte direkt något standardinstrument. IVL håller på att skriva en handbok som ännu inte är publicerad. På samma sätt som bygg- och anläggningsbolagen och materialindustrin använder tekniska konsulter, arkitekter och ekonomer i sin verksamhet, är det nu nödvändigt att även anlita biologer och ekologer inom bolagens organisationer för att hantera biologisk mångfald i planeringen av sina projekt. Klimatzonerna skjuts allt längre norrut I Sverige har temperaturen stigit med 1,7 grader enligt SMHI (mätt som ett genomsnitt för de senaste 30 åren). Varmare temperaturer och förändrade nederbördsmönster kan leda till att vissa arter inte längre kan överleva i sina nuvarande miljöer. Fjällmiljöerna påverkas till exempel negativt av varmare temperaturer och minskat snötäcke. Detta påverkar utbredningen och förekomsten av många växt- och djurarter som redan har drabbats av förlust av livsmiljöer. Högre temperaturer i Sverige leder också till en långsam förskjutning av klimatzonerna. Med nuvarande utsläppstakt flyttar sig klimatzonerna allt längre norrut med cirka fyra kilometer per år. Vid tre graders uppvärmning kan skogsgränsen höjas med cirka 500 meter. Vandring längs Kungsleden riskerar snarare bli skogspromenader. En jämförelse mellan perioderna åren 1961–1990 och 1991–2020 visar att snösäsongen i Svealand och Götaland har minskat med närmare en månad. Om humlor och bin riskerar att försvinna skulle alla växter som pollineras få stora problem, vilket påverkar nästan allt vi äter. Foto: Pixabay Vad är biologisk mångfald? Biologisk mångfald är ett samlingsbegrepp som omfattar all den variation mellan arter och livsmiljöer som finns och är en förutsättning för allt liv på planeten. Det handlar om att skydda den biologiska mångfalden genom både sparsam användning av naturresurser och fossil energi för att säkerställa ekosystemens produktionsförmåga på lång sikt. Sverige undertecknade redan 1993 konventionen om biologisk mångfald (CBD), där Sverige har förbundit sig att vårda och bidra till den biologiska mångfalden. Konventionen är sedan år 2010 införlivat i Sveriges miljömålsarbete. När arter eller deras livsmiljöer försvinner rubbas balansen och då påverkas naturens möjligheter att förse oss med dessa livsnödvändiga ekosystemtjänster. Biologisk mångfald behöver dock preciseras för att bli ett användbart och mätbart begrepp, både avseende nivå av variation inom arter och ekosystem, och geografiskt område. Byggandet av nya bostäder, vägar och andra infrastrukturer leder ofta till förlust av naturliga livsmiljöer och minskad biologisk mångfald. För att motverka detta har vissa länder, som Storbritannien, infört krav på att byggprojekt ska bidra till en ökning av den biologiska mångfalden med minst 10 procent. Detta innebär att utvecklare måste lämna en byggarbetsplats med större mångfald än när arbetet påbörjades. Attityden till biologisk mångfald speglas i en enkät bland byggföretag som konsultfirman KPMG har genomfört. Där visade det sig att färre än 25 procent av dem ens hade med biologisk mångfald i sina redovisningsrutiner. Analyser visar att lantbrukare inte heller har tillräckligt starka incitament att beakta de samhällsvärden som skapas av biologisk mångfald knuten till småbiotoperna i det åkerdominerade landskapet. Detta främst på grund av att det oftast inte är företagsekonomiskt lönsamt. Alla kan hjälpa till med den biologiska mångfalden. Foto: Johnny Kellner Bristen på biologisk mångfald är ett lika stort hot för planeten som klimatförändringarna Med klimatförändringarna väntar ett varmare klimat med en utdragen växtsäsong i Norden med tidigare vårar och längre höstar med ökad tillväxt men med risk för både torka och väta, vattenbrist, hetta och skadedjur. Ändrad nederbördsmängd, förhöjda vintertemperatur och längre torrperioder kan göra miljön gynnsam för nya arter från sydligare breddgrader som då kan bli ett problem, både i urbana- och naturmiljöer. Om exempelvis humlor och bin skulle försvinna så skulle alla växter som pollineras få stora problem och det skulle påverka nästan allt vi äter. Mer än 75 procent av världens livsmedelsgrödor är beroende av pollinering. EU har gett klartecken till att den europeiska investeringsbanken EIB ska betala ut motsvarande 10 000 miljarder kronor till olika typer av gröna investeringar de närmaste tio åren. Pengarna ska till exempel gå till projekt som främjar biologisk mångfald och hållbarhet och som är i linje med klimatmålen från Parisavtalet. Förluster av samhällsekonomi i världen uppskattas till 5,5–10,5 biljoner Euro per år till följd av markförstöring enligt EU-kommissionen. Försäkringsbranschen kan spara cirka 50 miljarder Euro per år i form av färre översvämningsskador om man skyddar kustvåtmarker. Bortfallet av biologisk mångfald riskerar att bli ett av de största hoten mot vår planet. Illustration: WWF Living Planet Report 2018, Van Oorschot, M. et al. Att skapa biologisk mångfald i staden är en utmaning Enligt den Europeiska Miljöbyrån (EEA) krävs det grundläggande förändringar att utveckla och planera våra städer och tätorter och vårt sätt att producera våra skogar och livsmedel. Det är nödvändigt ifall vi ska kunna skydda naturens hälsa och motståndskraft. Att skapa naturmiljöer i stadsmiljö är en utmaning för såväl biologer, planerare, arkitekter, konsulter, entreprenörer, fastighetsägare och byggherrar vilka är de som ska förvalta våra städer. Det största hotet mot den biologiska mångfalden är biotopförstöringen. Många organismers naturliga livsmiljöer krymper på grund av mänsklig påverkan och där det inte alltid finns andra biotoper tillgängliga som organismerna kan flytta till. Stadens natur är därför en viktig tillgång som är avgörande för vår välfärd, hälsa och välbefinnande. Grönplaneringens fokus vid kommunal planering för grönområden i städer har hittills i första hand varit för rekreation, medan fokus på värdet av grönområden för biodiversitet är mindre vanlig, till exempel blågröna lösningar som är en kombination av grön infrastruktur och vattenhantering som används för att skapa hållbara och multifunktionella stadsmiljöer. Dessa lösningar inkluderar exempelvis parker, dagvattendammar, regnbäddar, gatuträd, samt gröna tak och fasader. Marknadsföring av grönblåa lösningar med koppling till biologisk mångfald borde vara en viktig drivkraft för byggherrar och fastighetsägare. Idag finns det endast ett fåtal fastighetsägare och entreprenörer som går före och vågar investera i gröna lösningar med hög biologisk mångfald på den enskilda fastigheten. Biologisk mångfald förbises ofta vid samhällsbyggandet En långsiktigt hållbar användning av naturresurser och ekosystemtjänster är en väsentlig faktor där samhällsbyggnadssektorn måste ta ett betydligt djupare ansvar än idag. En rik biologisk mångfald är också grunden för vårt välmående och välfärd. Vid bygg- och anläggningsbranschens samt materialindustrins färdplansarbete för att minska utsläppen av koldioxid (CO2) riskerar den biologiska mångfalden att inte beaktas i tillräcklig utsträckning. En förutsättning för biologisk mångfald är att bibehålla gröna strukturer och grönområden som står i förbindelse med varandra, till exempel via spridningskorridorer för växter, insekter och djur. I ett större stadsplaneringsperspektiv är det nödvändigt att ta en större hänsyn utifrån en biologisk mångfald. I städerna riskerar grönområden och parker att bli allt mindre och mera isolerade med svaga spridningslänkar. Många arter klarar inte av dessa barriärer i form av byggnader och stora vägar. En rapport från SLU visar att nära var femte art av cirka 22 000 arter i Sverige löper risk att dö ut. Fler grönområden i städer behövs också för att klara så kallade 100 års regn genom att kraftiga skyfall med risk för översvämningar beräknas att öka på grund av klimatförändringarna. Klimatkrisen och krisen för biologisk mångfald är nära kopplade till och driver på varandra. Livskraftiga ekosystem med en rik biologisk mångfald är avgörande för att vi ska kunna begränsa uppvärmningen av klimatet och nå klimatmålen. Till exempel kan våtmarker lagra växthusgaser och hjälper på så sätt till att begränsa den globala uppvärmningen. Omvänt går den globala uppvärmningen snabbare när mark och ekosystem förstörs eller skadas vilket leder till att kolinbindning av växter och mark minskar. I Sverige har varje länsstyrelse tagit fram en regional handlingsplan för grön infrastruktur. I handlingsplanerna beskrivs hur länets gröna infrastruktur ser ut och vilka åtgärder som behövs för att stärka och bevara den. Naturskogen har försvunnit Ett exempel på en utarmning av den biologiska mångfalden är att dagens i och för sig kommersiellt välskötta skogsbruk, men där skogsbolagen inte lyckats tag höjd för den biologiska mångfalden. Detta har successivt lett till en negativ utveckling för de organismer som har äldre skog som livsmiljö. Idag är endast en procent av Sveriges skog så kallad naturskog. De senaste drygt 100 åren, har nästan all skogsmark i Sverige övergått från naturskog till produktionsskog. Svenskt skogsbruk har ett relativt gott rykte för att vara hållbart och är en betydande kolsänka. Där naturskog tidigare dominerade finns nu produktionsskogar i olika åldersstadier efter kalavverkning eller att man ständigt gallrar bort äldre träd. Detta står i stark kontrast till målsättningen till biologisk mångfald. Monokultur enbart med gran gynnar inte biologisk mångfald. Foto: Pixabay Bygg i första hand på höjden i stället för att ta jungfrulig mark i anspråk En förtätning av befintliga stadsdelar och industrimark är positiv i stället för nyexploatering av jungfrulig mark. Hustak kan där det är teknisk möjligt kompenseras med riklig grönstruktur och inte enbart med sedumväxter och gärna kompletteras med bikupor på taken. I delar av parker och innegårdar bör gräset inte klippas för att skapa en ängsmiljö med vild grönstruktur, vilket tyvärr samtidigt kan vara negativt för en del allergiker. Allt fler kommuner använder trafikrondeller till att skapa en vacker grönstruktur som förbättrar den biologiska mångfalden och spridningslänkar. Trafikrondeller utgör en utmärkt plats för en kompletterande grönstruktur. Fotograf: Robert Ramon Diaz Blanco, Pixabay Parker i stadsmiljö och gröna korridorer förbättrar luftkvaliteten Enligt miljöorganisationen Natural Walking Cities kan plantering av träd och annan växtlighet i stadsmiljö förbättra luftkvaliteten inom en radie av 30 meter, eftersom grönskan absorberar och skapar barriärer mot partiklar från luftföroreningar som genereras av olika mänskliga aktiviteter. Den amerikanska miljöskyddsmyndigheten (EPA) påpekar att träd och växtlighet, förutom att förbättra luftkvaliteten, kan kyla ner den omgivande luften genom avdunstning och transpiration. Det senare är en process där växter absorberar vatten genom sina rötter och sedan kyler sin omgivning genom att släppa ut vattenånga i luften genom sina blad. Träd och vegetation ger också svalka genom avdunstning av nederbörd som samlas på blad och jord. Forskning visar att urbana trädplanteringar av parker har temperaturer som är lägre än i stadsområden utan skog. Med stigande globala temperaturer och allt vanligare värmeböljor blir städerna allt oftare fokuspunkter. I många fall förvandlas stadsdelar till något som kallas ”värmeöar” – områden i en stad som på grund av koncentration av vägar, byggnader och infrastruktur genererar högre temperaturer än den omgivande landsbygden. En metod för att minska effekterna av stigande temperaturer är att skapa gröna korridorer, som både kan kyla ner gator och stadsdelar och förbättra luftkvaliteten. Byggherrar, arkitekter, lokala myndigheter och beställare av projekt kan alla, när det är möjligt, bidra till att skapa naturområden som integreras i stadsmiljön. Vad är gröna korridorer? Hur fungerar de? Vilka är fördelarna med dem? Och vilka utmaningar står de inför? Med grön kil eller grön korridor menas ett naturområde som kopplar samman livsmiljöer för djur och växter. Det möjliggör för dem att förflytta sig och hitta nya lämpliga områden. Internationella naturvårdsunionen (IUCN) anser att gröna korridorer är av största vikt för att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Tak med riklig grönstruktur. Cykelhuset OhBoy i Västra Hamnen i Malmö. Foto: Jonatan Malmberg, Scandinavian Green Roof Institute Innegård mitt i Stockholms City med varierande, växtlighet. Kv. Träskfloden. Foto: Johnny Kellner Konklusion Byggsektorn har en betydande påverkan på den biologiska mångfalden. När bolag ska projektera och planera produktion inför uppstarten av bygg- och anläggningsprojekt måste en stor omsorg alltid göras vid val av material och produktionsteknik, transporter, avfall och inte minst beaktande av närmiljön. Över hälften av världens BNP, drygt 37 biljoner USD är enligt Internationella valutafonden (IMF) i någon form beroende av naturen. Bevarande av biologisk mångfald kan betraktas som en slags livförsäkring för vår framtid. Bortfallet av biologisk mångfald är ett av de största hoten mot planeten. Att gynna den biologiska mångfalden på vår planet handlar både om att identifiera, bevara och sköta befintliga värdefulla naturmiljöer och att skapa och förvalta världens städer med grönblå infrastrukturer. Det gäller allt från naturmiljöer, parker, begränsa hårdgjorda ytor, öppna dagvattensystem och minskade utsläpp av oönskade kemikalier. Vad är det som ger människor rätten att påverka naturens, våra egna och framtida generationers livsbetingelser genom att medverka till att minska den biologiska mångfalden? Biologisk mångfald är grunden för vår välfärd. Naturen ger oss hälsa och välbefinnande och en livförsäkring för framtiden. Bevarande av biologisk mångfald bromsar klimatförändringar och är en försäkring för kommande generationer. Text: Johnny Kellner, Energi-och klimatstrateg   1) Ekosystemtjänster kallas de ”nyttor” som jordens arter och den livsmiljö de lever i producerar. Det är tjänster vårt samhälle får gratis av naturen som till exempel pollinerande insekter, vattenrening, naturliga skadedjursbekämpare och att bördig jord bildas. 2) Agenda 2030 är en handlingsplan med 17 globala mål för hållbar utveckling som antagits av FN:s generalförsamling där mål 15 behandlar biologisk mångfald. 3) En färdplan är ett verktyg som bolag eller organisationer arbetar med för att kommunicera riktning och framsteg internt och till externa intressenter. Referenser: [1]  Vägledning för ett strukturerat miljöarbete, Länsstyrelserna. [2]  Ekosystemet och biologisk mångfald, Byggmästarna i Skåne. [3]  Vad kan byggföretag göra för att bevara den biologiska mångfalden? Karin Wessman. [4]  Biologisk mångfald, SLU. [5]  Biologisk mångfald, Naturvårdsverket. [6]  Byggindustrin måste verka för en biologisk mångfald. Tidningen Byggindustrin. [7]  Europeiska kommissionen. [8]  15 hållbara lösningar för framtiden, Lunds universitet. [9]  Bygg & Teknik mars 2021 Johnny Kellner.

Tidigare sågs kontor som en väldigt standardiserad produkt. Efter pandemin har detta synsätt förändrats i grunden, men till vad?   Talare Martin Lindgren, Head of Occupier Services, Colliers Hur är stämningsläget bland hyresgästerna på kontorsmarknaden idag jämfört med för ett år sedan? Vad kan vi vänta oss framöver? Martin beskriver situationen i Sverige och ger dessutom en internationell utblick.   Marco Checchi, grundare & inredningsarkitekt, Studio Stockholm Arkitektur Frågan om arbetssätt är alltid på topp 3 när vi sitter med våra kunders ledningsgrupper och diskuterar mål med kontoret. Vi ser idag en större medvetenhet och en större differentiering kring denna fråga. Marco kommer ge oss ett bredare perspektiv på hur dialogen går kring dessa frågor hos deras kunder.   Tommie Cau, Cau & Co Vad har vi kontoret till? Vad samlas vi kring? Handlar det om det fysiska kontoret eller ledarskapet?   Moderatorer: Karin Witalis & Katharina Lindskog, SEPREF   Webbinariet hölls den 20 november 2024.   SEPREF - the Swedish Property Research Forum  - är en sektion för fastighetsanalys och fastighetsmarknad inom Samhällsbyggarna.

Inom samhällsbyggnadssektorn står vi inför komplexa och omfattande utmaningar som kräver innovativa lösningar. Klimatförändringar, urbanisering och tekniska framsteg skapar både hinder och möjligheter, och vi vet att gamla arbetsmetoder inte längre räcker till. För att möta dessa utmaningar och skapa långsiktigt hållbara samhällen måste vi satsa på strategiska innovationsprogram och forsknings- och utvecklingsprojekt. I denna process spelar samarbetet mellan bransch och akademi en avgörande roll. Ett välfungerande samarbete mellan näringsliv och akademi kan vara en katalysator för nytänkande och banbrytande innovation. Akademiska institutioner bidrar med djup forskning, teoretisk förståelse och långsiktig kunskapsutveckling, medan företag i branschen har den praktiska erfarenheten och de ekonomiska resurserna för att omsätta idéer i konkreta projekt. Tillsammans kan vi utveckla lösningar som inte bara förbättrar dagens samhällsbyggande utan också förbereder oss för framtidens utmaningar. Ett av de mest kraftfulla verktygen för att främja innovation och utveckling är de strategiska innovationsprogrammen som drivs genom partnerskap mellan industrin, forskningsinstitutioner och offentliga aktörer. Genom dessa initiativ har vi sett hur ny teknik, som digitala tvillingar, AI och automation, kan förbättra planeringen och byggandet av infrastruktur, samtidigt som hållbarhet står i fokus. Förutom tekniska innovationer öppnar forskningsprojekt också för nya sätt att tänka kring samhällsbyggnad ur ett socialt och ekologiskt perspektiv. Akademin kan hjälpa till att fördjupa förståelsen för hur vi bygger inkluderande städer, där tillgången till bostäder, grönytor och sociala tjänster är rättvist fördelad. Samtidigt kan branschen bidra med insikter om hur dessa idéer bäst implementeras och skalas upp. ”Branschen måste vara villig att öppna sina dörrar för forskare och utvecklare.” Trots de uppenbara fördelarna är samarbetet mellan bransch och akademi inte utan sina utmaningar. Det finns skillnader i hur dessa två världar arbetar – akademin rör sig ofta i långsiktiga cykler med fokus på teoretisk fördjupning, medan näringslivet är mer resultatinriktat och kortsiktigt. Men dessa olikheter behöver inte vara ett hinder, utan kan snarare ses som en styrka. Genom att kombinera långsiktigt forskningsarbete med det praktiska affärsdrivet från företagen kan vi skapa synergier som annars inte hade varit möjliga. En avgörande del av detta är finansiering. Innovationsprogram och forskningsprojekt kräver resurser, och här spelar offentliga bidrag en viktig roll för att få igång. Samtidigt måste företag vara villiga att ta risker och investera i långsiktiga forskningssamarbeten, även om vinsterna inte alltid är omedelbara. För att vi ska lyckas med den omställning som krävs, både ur ett hållbarhets- och innovationsperspektiv, behöver vi se på samarbetet mellan bransch och akademi som ett gemensamt ansvar. Branschen måste vara villig att öppna sina dörrar för forskare och utvecklare, och akademin måste i sin tur se till att forskning och utbildning ligger nära den praktiska verkligheten. Genom att jobba tillsammans kan vi skapa förutsättningar för att Sverige ska ligga i framkant när det gäller hållbart och innovativt samhällsbyggande. Framtidens städer och samhällen kommer att kräva en samlad kraftansträngning där vi gemensamt utforskar, utvecklar och implementerar lösningar som är både tekniskt och socialt hållbara. Genom strategiska innovationsprogram och långsiktiga forskningsprojekt kan vi säkerställa att vi bygger inte bara för morgondagen, utan för kommande generationer. Samhällsbyggnadssektorn har alla möjligheter att leda denna förändring, men bara om vi vågar satsa på det djupare samarbetet mellan näringsliv och akademi. Vi har redan sett vad samarbete kan åstadkomma – nu är det dags att skala upp och ta nästa steg. Joanna Messmer Vd Samhällsbyggarna

Samhällsbyggarna svarar regelbundet på remisser som tar upp ämnen inom samhällsbyggnadssektorn. Nedan följer de remisser som Samhällsbyggarna svarat på under året. Inriktningsunderlag inför infrastrukturplaneringen för perioden 2026–2037, rapport 2024:003 Samhällsbyggarna har lämnat remissvar till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet angående Trafikverkets inriktningsunderlag för infrastrukturplaneringen 2026–2037. Remissunderlaget syftar till att fastställa riktlinjer och prioriteringar för Sveriges framtida infrastruktur, inklusive investeringar och underhåll. Samhällsbyggarna har i sitt svar betonat vikten av att optimera befintlig infrastruktur och stärka innovation och kompetensutveckling för en hållbar och effektiv transportsektor.   Huvudpunkter i Samhällsbyggarnas remissvar: Underhåll och optimering av befintlig infrastruktur: Prioritera underhåll framför nya investeringar och använd fyrastegsprincipen för att maximera befintliga resurser. Kompetensutveckling och innovation: Inrätta ett gemensamt kompetensråd och låt Trafikverket leda den digitala utvecklingen och innovationer i transportsektorn. Samverkan mellan aktörer: Stärk samarbetet mellan kommuner, regioner och privata aktörer för bättre planering och infrastrukturutveckling. Digitalisering och datatillgänglighet: Trafikverket bör möjliggöra bredare tillgång till samhällsdata för effektivare processer. Prognoser och klimat: Omvärdera trafikprognoser och betona minskad trafik samt bättre klimatfokus i planeringen. Ekonomiska prioriteringar: Striktare prioriteringar krävs för att maximera samhällsnytta med de resurser som finns tillgängliga.   Remissvar inriktningsunderlag inför infrastrukturplaneringen för perioden 2026–2037, rapport 2024:003    Remissvar av förslag till införande av gränsvärden för klimatdeklarationer av byggnader Samhällsbyggarna har lämnat remissvar på Boverkets förslag om att införa gränsvärden för klimatdeklarationer av byggnader, vilket syftar till att påskynda klimatomställningen inom byggsektorn. Samhällsbyggarna ställer sig över lag positivt till förslaget men pekar också på några utvecklingsområden som bör beaktas för att uppnå en mer effektiv och hållbar tillämpning.   Fördelar med förslaget Tidigare införande av gränsvärden – Samhällsbyggarna ser det som positivt att gränsvärden införs tidigare för att snabbt påbörja arbetet mot minskade utsläpp. Utvidgad klimatdeklaration – Förslaget att inkludera fler byggdelar, såsom installationer, i klimatdeklarationen är viktigt för en mer heltäckande redovisning av byggnaders klimatpåverkan. Exkludering av solceller – Samhällsbyggarna håller med om att solceller bör undantas från klimatdeklarationerna, i linje med motiven som redovisas i rapporten. Nordisk harmonisering och EU-samarbete – Det är bra att förslaget harmoniserar med nordiska regler och EU:s taxonomiska krav, vilket ger långsiktiga spelregler för byggbranschen. Utvecklingsområden Deklarera hela livscykeln – Samhällsbyggarna betonar vikten av att redovisa hela byggnadens livscykel, inklusive användningsfasen. Detta skulle ge en mer helhetsbild och bidra till att minska suboptimeringar. Undvik schabloner – Samhällsbyggarna ställer sig kritiskt till att schabloner används för delar av byggnader, särskilt installationer. Detta minskar incitamenten för branschen att utveckla specifika klimatdata och systemlösningar. Anpassning till klimatmål – Samhällsbyggarna ifrågasätter om de föreslagna gränsvärdena för 2030 är i linje med Parisavtalet och Sveriges klimatmål. Det efterfrågas en tydlig analys av hur åtgärderna bidrar till dessa mål samt en samhällsekonomisk bedömning av klimatåtgärderna. Långsiktighet och framtida regelverk – Det föreslås att kommande skärpningar av reglerna bör redovisas i förväg, så att aktörer kan förbereda sig och minska sina omställningskostnader genom att göra förändringar i ett tidigt skede. Samhällsbyggarna anser slutligen att elens produktionsmix bör ses över i samband med klimatdeklarationer. De föreslår att Naturvårdsverkets rapport, som anger ett värde på 90 g/kWh, används som standard för svensk elmix i stället för den nuvarande nivån på 37 g/kWh, som anses ge fel signaler till marknaden.   Remissvar av förslag till införande av gränsvärden för klimatdeklarationer av byggnader   Remissvar Ordning och reda – förstärkt och tillförlitlig byggkontroll (SOU 2023:70) Samhällsbyggarna har lämnat remissvar på utredningen Ordning och reda – förstärkt och tillförlitlig byggkontroll (SOU 2023:70). Utredningen, som belyser systematiska brister i byggprocessen, får överlag ett positivt mottagande. Samhällsbyggarna välkomnar särskilt förslagen om tydligare rollfördelning, vilket anses nödvändigt för att motverka byggfusk och olyckor till följd av undermåliga byggnader.   Fördelar med utredningen Tydlig rollfördelning – Samhällsbyggarna ser det som centralt att tydligare klargöra ansvar och roller inom byggprocessen, för att öka säkerheten och kvaliteten. Detta är grundläggande för att undvika byggfusk och minska risken för olyckor. Snabbt genomförande av förslag – Med hänsyn till de allvarliga olyckor som ligger till grund för utredningen, betonar Samhällsbyggarna vikten av att snabbt genomföra de förslag som remitteras. Samtidigt behövs en grundlig analys innan Boverkets förslag från Möjligheternas byggregler implementeras. Vikten av yrkeskunskap – Samhällsbyggarna betonar behovet av kontinuerligt uppdaterad yrkeskunskap för att säkerställa att byggbranschen har rätt kompetens för att leva upp till de nya reglerna. Utvecklingsområden Samordnad tillsyn – En aspekt som Samhällsbyggarna menar saknas i utredningen är frågan om samordnad tillsyn. Det finns enligt organisationen stora fördelar med att samordna tillsynen utifrån olika lagstiftningar, något som redan tillämpas framgångsrikt i vissa kommuner. En sådan metod skulle kunna öka effektiviteten och servicen till både företag och individer. Ytterligare utredningar – Samhällsbyggarna föreslår att regeringen tillsätter en ytterligare utredning för att undersöka behovet av ytterligare förändringar av tillsynen, kopplat till Boverkets nya byggregler. Denna utredning bör också ta fram konkreta förslag för att minska byggfusk och tekniska brister, samt standardisera samordnad tillsyn. Verifiering av funktionskrav – En tydlig utmaning som lyfts fram är hur verifieringen av funktionskrav ska gå till i praktiken. Samhällsbyggarna efterfrågar en klargöring av hur branschen och myndigheter kan säkerställa hållbarhet och kvalitet i byggprocessen.   Remissvar Ordning och reda – förstärkt och tillförlitlig byggkontroll (SOU 2023:70)   Remissvar av betänkandet En enklare hantering av vattenfrågor vid planläggning och byggande (SOU 2023:72) Samhällsbyggarna har lämnat remissvar på utredningen  En enklare hantering av vattenfrågor vid planläggning och byggande . Samhällsbyggarna stödjer förslagen i utredningen och betonar att vattenfrågor, särskilt i ljuset av klimatförändringarnas ökande påverkan, är en allt viktigare fråga inom samhällsplanering.   Utredningen anses på ett framgångsrikt sätt belysa de praktiska utmaningar som uppstår, främst kring dagvattenhantering och översvämningsrisker. Samhällsbyggarna ser positivt på hur kopplingen mellan plan- och bygglagen och andra vattenrelaterade regelverk förtydligas. Särskilt betonas att förslagen kan implementeras snabbt, något som anses vara nödvändigt med tanke på de akuta utmaningar som klimatförändringarna innebär för byggsektorn. Kommuner och exploatörer förväntas välkomna en sådan snabb hantering.   En central fråga i utredningen är den praktiska tillämpningen av de föreslagna reglerna, särskilt när det gäller vattenåtgärder utanför detaljplaneområden. Samhällsbyggarna ser positivt på förslagen om att inkludera vattenåtgärder i exploateringsavtal och att exploatörer ska ansvara för skötseln av dagvattenanläggningar på kvartersmark.    Samhällsbyggarna efterlyser även en översyn av Anläggningslagen, för att på sikt bättre reglera skyldigheter och befogenheter för ytvattenhantering, exempelvis i diken som används för att leda bort dagvatten. En sådan reform skulle kunna bidra till en mer långsiktig och hållbar förvaltning av dessa anläggningar. Remissvar av betänkandet En enklare hantering av vattenfrågor vid planläggning och byggande (SOU 2023:72)   Yttrande avseende Boverkets förslag till föreskrifter om regionplan Boverket har föreslagit nya föreskrifter för hur regionplaner ska utformas och digitaliseras, ett initiativ som ska säkerställa att planeringen följer Plan- och bygglagens krav och blir mer effektiv genom digitalt stöd. Samhällsbyggarna har lämnat sitt remissvar där de ställer sig positiva till förslagen men även pekar på några viktiga aspekter som behöver beaktas.   Samhällsbyggarna stödjer starkt Boverkets fokus på digitalisering och betonar vikten av att även regionplanerna blir digitala för att underlätta samverkan, effektivitet och transparens. De lyfter särskilt fram fördelarna med standardiserade geodata, som kan bidra till både ekonomiska och demokratiska vinster, genom att förbättra tillgången till information för alla berörda parter. Detta bedöms också vara ett viktigt steg för att stödja hållbar utveckling, till exempel genom att enklare koppla ekonomiska, sociala och ekologiska mål inom samhällsplaneringen.   Trots de positiva effekterna av digitalisering lyfter Samhällsbyggarna några kvarstående utmaningar. En sådan är behovet av bättre samverkan mellan olika nivåer i planeringshierarkin, från nationella till kommunala intressen. De påpekar även att viss planering som påverkar samhällsbyggandet, såsom nationell infrastruktur och energiförsörjning, idag inte omfattas av Plan- och bygglagen, vilket kräver ytterligare koordinering.   En viktig fråga som Samhällsbyggarna särskilt betonar är hanteringen av sekretess när alltmer information digitaliseras. De ser ett stort behov av tydligare vägledning från statliga myndigheter för att säkerställa att regionplanerna, liksom andra planinstrument, hanteras korrekt ur ett sekretessperspektiv.    Yttrande avseende Boverkets förslag till föreskrifter om regionplan   Remissvar NollCO2 2.0, Sweden Green Building Council Samhällsbyggarna har lämnat remissvar på SGBC:s manual för NollCO2 2.0. Manualen syftar till att stödja klimatarbetet i bygg- och fastighetssektorn genom certifiering av byggnader. Samhällsbyggarna betonar vikten av miljöcertifiering som ett effektivt verktyg för att minska klimatpåverkan och anpassa sig till nya regelverk, exempelvis EU:s taxonomi. De framhåller både möjligheter och utmaningar med att integrera befintliga certifieringssystem i nya regelramar.   Huvudpunkter i Samhällsbyggarnas remissvar: Klimatvärdering av el: SGBC har anpassat manualen enligt tidigare synpunkter, bland annat gällande solcellsanvändning och avtalet om Bra Miljöval el. Dock föreslås att klimatvärdering ska baseras på det nordiska elsystemet, enligt SMED:s rapport nummer 4, 2021, snarare än en nationell elmix. Polluter Pays Principle (PPP): Samhällsbyggarna föreslår att PPP ska tillämpas vid klimatvärdering av avfallsförbränning för att ge rättvisande redovisning och incitament till val av återvinningsbara byggmaterial. Detta inkluderar att koppla klimatpåverkan från förbränning av rivningsavfall till den certifierade byggnaden. Regelverksintegration: Manualen bör tydligt beskriva hur befintliga certifieringar och tidigare investeringar kan överföras till nya krav, för att underlätta för aktörer att navigera i förändrade regelverk.   Samhällsbyggarna ser SGBC:s arbete som ett viktigt bidrag till hållbart byggande och anser att de föreslagna ändringarna stärker manualens effektivitet i klimatarbetet   Remissvar NollCO2 2.0, Sweden Green Building Council

Vi möter JM:s nye koncernchef Mikael Åslund i slutet av augusti, tre månader efter att han tillträdde. Med över två decennier i bolaget och en passion för byggande, delar han sina tankar om ledarskap, utmaningar på en osäker bostadsmarknad och JM:s arbete med hållbarhet. Hur påverkas verksamheten av konjunkturen, vad betyder egna hantverkare för kvaliteten och varför är det viktigt att öka konsumentskyddet på bostadsmarknanden? I en portuppgång hos Brf Strandviolen väntar jag på att JM:s nye koncernchef ska dyka upp. Adressen är Järva Skjutbaneväg 48. Här i Järvastaden har JM färdigställt flera bostadsprojekt och bygger just nu två ytterligare kvarter med bostadsrätter. Fem minuter före utsatt tid kommer Mikael Åslund och vi tar hissen upp till en visningslägenhet. Varför ville du träffas här? – Det är roligare att komma ut till ett projekt i stället för att ses på kontoret. Här i Järvastaden har vi projekt i olika faser från helt färdiga till ett där vi har inflyttning nu och även två kvarter där markarbeten precis har påbörjats, säger Mikael Åslund som har varit vd och koncernchef på JM sedan 1 juni och dessförinnan har han varit 24 år i bolaget på olika befattningar. Järvastaden är ett stadsbyggnadsprojekt på gränsen mellan Solna och Sundbyberg. Det är Skanska och Vasakronan som gemensamt äger Järvastaden AB och marken ligger inom ett gammalt militärområde. Mikael Åslund berättar att JM har köpt mark av Vasakronan för sina projekt. JM hör till Sveriges ledande projektutvecklare av bostäder. Finns det inte en risk att alla era projekt ser likadana ut? – Vi vill bygga kvalitativt, effektivt och systematiskt. Ett sätt att likna vårt system är att det är som lego-bitar där till exempel en innervägg består av samma material och är uppbyggt på samma sätt i alla våra projekt. Så invändigt går det till viss del att känna igen JM:s lägenheter. Men vi bygger inte tråkigt, för vårt system styr inte arkitekturen. Mikael Åslund lyfter fram tre exempel på vinnande projekt i Stockholmsområdet. Under 2022 vann JM både Årets Stockholmsbyggnad för Kajplats 6 med Ripellino Arkitekter och Solna stads stadsmiljöpris för Kvarteret Motorn med BAU samt 2021 fick de Järfälla kommuns Byggnadsmärket för Kvarteret Bofinken tillsammans med AIX Arkitekter. – Dessa tre projekt är väldigt olika till sitt yttre. Ett ytterligare exempel är att vi nu bygger Docks med 26 våningar i Malmö, även det med JM:s system. Mikael Åslund är ny på posten som vd och koncernchef för JM, men han har lång erfarenhet i branschen och i JM. Det är tydligt att Mikael Åslund är stolt över verksamheten och produkterna, som han kallar husen som de bygger. Han säger också att en av anledningarna till att han ville bli vd och koncernchef var att få leda så många duktiga människor i ett bolag som han tycker väldigt bra om. JM har idag cirka 2100 medarbetare och av dem är nästan 800 hantverkare. De är en minoritet som yrkesgrupp, men enligt Mikael Åslund är det framgångsrikt för JM att ha egna hantverkare. ”Hantverkarna är värdefulla för produktionen av bostäder. Med egen personal blir det lättare att säkerställa kvaliteten och vi kan upptäcka, lära och åtgärda problem.” Vad är fördelen med egna hantverkare? – Våra hantverkare lär sig hur vi bygger JM:s bostäder. Eftersom vi ritar på samma sätt i varje projekt, har samma monteringsanvisningar och bär in på samma sätt varje gång, så blir våra hantverkare väldigt, väldigt duktiga. Hantverkarna är värdefulla för produktionen av bostäder. Med egen personal blir det lättare att säkerställa kvaliteten och vi kan upptäcka, lära och åtgärda problem. I slutändan blir det bättre kvalitet till kunden. JM började 2022 att bygga upp en ny enhet med projektering av installationer och konstruktioner. De första projekten som är helt egenprojekterade har startat under 2024. Precis som när det gäller att ha egna hantverkare är tanken att lära sig vad som fungerar, förbättra, återupprepa och kunna arbeta systematiskt. – Vi har alla skeden i flödet: vi köper mark, driver detaljplaner, projekterar, ritar, bygger med egna hantverkare. Vi bedömer att det finns fördelar om vi också har egna konstruktörer och installatörer under projekteringsfasen. Våra interna installationskonsulter ritar det som vi vet fungerar bra. De vill göra rätt, så deras bästa kvitto är om ritningarna är så perfekta att det gick problemfritt att bygga utifrån dem. Vår kostnad blir också lägre, då det blir rätt från början. Egna hantverkare kräver dock en viss byggvolym samt visshet att kunna starta projekt regelbundet. I augusti varslade bolaget 145 personer, i huvudsak hantverkare i Stockholm. – Vi har inte kunnat starta bostadsprojekt i samma takt och med motsvarande antal bostäder som i de projekt som färdigställts. Det gör att vi måste justera personalstyrkan för vi har inte sysselsättning för alla. Vi ser dock en förbättring på bostadsmarknaden och vi startar nu fler projekt än föregående år. Vilka positiva signaler syns på marknaden? – De tydligaste är att inflationen har sjunkit och att vi har fått räntesänkningar. Det gör att våra kunder får bättre hushållsekonomi. Det blir en försiktig ökning av bostadspriserna och möjlighet för kunderna att efterfråga våra produkter. Hushållen har haft det väldigt tufft sedan 2022 och i en ansträngd ekonomi finns det inte alltid tilltro till hur det ska bli framåt. När man mest sitter och försöker klara räkningarna varje månad, är det svårt att ta beslut om att byta bostad. Mikael Åslund förklarar att ränte- och kostnadsökningar har slagit hårt även mot bostadsbyggarna. – Kostnaderna för vår finansiering för att bygga, byggnadskreditiven, har tre- till fyrdubblats. Flera hundratusen per bostad har finansieringskostnaderna ökat för oss. För en lägenhet på exempelvis 2 miljoner har våra kostnader ökat med ungefär 150 000 kr. Till skillnad mot andra branscher, kan vi inte ta ut kostnaderna på kunderna för då köper de inte bostäderna. Branschen har sett en kostnadsökning på omkring 30 procent de senaste 3 åren och utan kunder har byggstarterna minskat. JM har ungefär 37 200 bostadsbyggrätter i sin portfölj och Mikael nämner en ”pytteliten” fördel när det inte byggstartats i samma omfattning: – Vi har mark, men vi har haft brist på färdiga detaljplaner på vissa ställen. Nu har vi hunnit jobba i fatt lite granna. För hushållen som nu börjar våga se sig om efter en ny bostad är det fortfarande en rejäl investering. Det krävs också en hel del kunskap för att kunna läsa och förstå den ekonomiska planen för en bostadsrättsförening. 2018 grundades föreningen Trygg Bostadsrättsmarknad med syfte att stärka konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden. JM var ett av de sju stiftarbolagen. Genom kvalitetsmärkningen Trygg BRF vill föreningen bidra till en sund konkurrens på lika villkor mellan bostadsbolagen, höja branschstandarden och därigenom öka tryggheten för slutkunden. Med märkningen ska kunder kunna räkna med att sin bostadsrättsförenings ekonomi är ordentligt dokumenterad från start. Det blir transparent och jämförbart mellan olika aktörer. – En bostadsrätt har ett stort ekonomiskt värde för den enskilde köparen. Alla byggprojekt som JM startar har vi stämplat med Trygg BRF. Kunderna kan då på ett hyfsat lätt sätt kolla till exempel belåningsgraden i föreningen, planen för amortering, ränta och inte minst räntemarginalen för att se hur räntekänslig bostadsrättsföreningen är. Jag hoppas att märkningen blir standard hos alla aktörer – det vore bra för kunderna. Förstår kunderna vad som menas med märkningen Trygg BRF? – Jag har förstått att de tycker att det är bra och att de känner sig tryggare. Sedan vet jag inte hur många som väljer att köpa just på grund av stämpeln. Men vi vill att kunderna ska vara nöjda och att de vet vad de har köpt och på vilka premisser; de ska inte känna att de blivit undanhållna någon information. För de allra flesta kunder är det väl ändå läget, läget, läget som är en avgörande faktor. Kan ni som bostadsutvecklare göra något för att attrahera kunderna till just era projekt? – Om det är två projekt i samma läge, så tror jag att JM:s varumärke borgar för kvalitet. Kunderna ska känna att JM brukar bygga bra bostäder och kunder som flyttar in brukar vara nöjda. Varje år är vi med i NKI-mätningar, och vi har legat på topp tre flera år i rad. Om något inte är som det ska i en nyproducerad lägenhet ringer kunden till JM med sin felanmälan. Då kan vi snabbt åtgärda felet och vi lär oss att göra bättre. Om vi ser ett mönster kan vi ändra i hela vår produkt. Det är inte alltid kunder gör köpvalet på hur enkelt det är att felanmäla men de blir mer nöjda och det stärker varumärket och gör att de köper vår produkt. – Läget är en sak, men vi jobbar också med bra planlösningar som den moderna kunden vill ha. Det är viktigt när man kommer in i en lägenhet hur planlösningen är i förhållande till solinstrålning olika tider på dygnet, hur utsikter blir, hur stora olika typer av rum är, hur vi får in olika funktioner som kunden behöver. Kunder tittar först på läget, sedan tittar de efter den lägenhetsstorlek de önskar och då tittar de på om planlösningen är bra och funktionell. Riktigt bra planlösningar är viktigt! – Nästa bit är att kunder vill ha hållbarhet. Vi Svanenmärker alla våra bostäder. Det är en kvalitetsmärkning som gör det lättare för kunden att känna att de inte behöver läsa på allt, utan är trygg med att det är Svanen. ”Jag vill att mina medarbetare ska ifrågasätta mig, för då utvecklas jag” JM har satt målet att klimatpåverkande utsläpp ska vara nära noll år 2030. Betongen står för en stor del av utsläppen och de tittar på hur de kan minska koldioxiden i betongen. – Vi kikar på trä som byggmaterial och vilket material vi ska ha i stommen. Vi har färdigställt vårt första flerbostadshus i trä i år i Igelsta i Södertälje. Just nu bygger vi ett äldreboende i trä på Värmdö. Inom byggbranschen är det mycket avfall och i runda slängar blir det 30 kilo per kvadratmeter i spill som bärs ut och slängs. – Vi har jobbat stenhårt med att reducera avfallet. Nu tittar vi mer och mer på återbruk och här behöver branschen utveckla standarder så att det går att använda materialet från exempelvis en byggnad som av olika skäl behöver rivas. JM är en stor bostadsbyggare. Vad kan JM driva och påverka på ett mer branschövergripande sätt och på ett nationellt plan kring hållbarhet? – Vi välkomnar tuffa krav kring hållbarhet. Det vi vill se är mer synkade nationella och allra helst nordiska standarder kring krav. Då kan vi använda samma system över allt. Bostadsbyggare har länge drivit frågan om kommunala särkrav. Sedan 1 januari 2015 tydliggjordes genom en lagändring att om sådana krav ställs är de utan verkan. Kommuner ska som huvudregel inte kunna kräva andra tekniska egenskaper i ett avtal om genomförande av en detaljplan, oavsett om det är frågan om ett exploateringsavtal eller ett markanvisningsavtal. Men inom branschen hörs röster om att kommunala särkrav fortfarande ställs och att det är ett hinder för att kunna effektivisera och använda likartade arbetsmetoder från projekt till projekt. – Särkrav gör att vi inte kan industrialisera, standardisera och bygga med den kvalitet som vi vill. I förlängningen fördyrar det produktionen, och är det dyrt bygger vi färre bostäder. I slutändan drabbas kunderna för att det inte byggs bostäder eller att de är för dyra så att de med svagare ekonomi inte har råd. Så det borde ligga i allas intresse att skapa möjligheter till att bygga mer kostnadseffektivt och hållbart. Det är tydligt att Mikael Åslund har varit med länge i bostadsdebatten. Hans företrädare på posten, Johan Skoglund, var en aktiv röst i samtal och paneler om bostadsfrågor och Mikael säger att han vill fortsätta att vara delaktig och driva viktiga branschfrågor. Samtidigt är han mån om att flera personer inom bolaget ska komma till tals. Hur skulle du beskriva ditt eget ledarskap? – Jag vill att mina medarbetare ska få fram sin fulla potential, så jag arbetar gärna coachande för att få fram deras engagemang, få dem komma med idéer och även ifrågasätta mig, för då utvecklas jag. Det är en speciell bransch att leda, för det finns många funktioner och yrkeskategorier inom bolaget som ska omfamnas av vår kultur och värderingar. På JM pratar vi om ”rätt från mig”, där alla ska göra sitt bästa och med stolthet lämna över ”rätt från mig” till nästa person i kedjan. Jag återkommer till frågan om varför Mikael ville bli vd och koncernchef. Vad lockade honom att tacka ja förutom att få leda människor? – Det är inspirerande att få vara med och påverka på en annan nivå än tidigare. Det är spännande att driva det största bostadsutvecklingsföretaget på en bostadsmarknad som är konjunkturkänslig, fylld med myndighetskrav samt påverkar stadsbilden och alla runtomkring. Tänk att ha förmånen att få leda en organisation som påverkar så många människors liv.   Mikael Åslund Född: 1972 Gör: Vd och koncernchef i JM sedan 1 juni 2024. Dessförinnan affärsenhetschef JM Fastighetsutveckling och regionchef JM Bostad Stockholm, samt projekteringsledare och projektledare i JM. Utbildning: Civilingenjör Luleå tekniska universitet, Väg och Vatten 1997. Civilingenjörsprogrammet Handelshögskolan 2005. Executive Management Program Handelshögskolan 2017. Fritid: Längdskidåkning, mountainbike, konserter, läsa böcker. Text: Sofia Jonsson Foto: Rosie Alm

Efter tre års arbete har 26 företag och organisationer från olika sektorer tillsammans utvecklat en ny standard för mätning av sociala och miljömässiga effekter.   Samhällsbyggarna och Svenska institutet för standarder, SIS, ser vikten av att höja kunskapen om pågående utveckling av standarder inom specifika områden.   Den 12 december 2024 hölls ett webbinarium där de nya standarderna SS 29000 och SS 29001 inom Mätning av sociala och miljömässiga effekter presenterades och diskuterades. Under webbinariet presenterades också en fallstudie för bedömning av social hållbarhet i trädgårdsstäder och kompakta stadsdelar.   Medverkande: Agneta Persson, Anthesis & Samhällsbyggarnas sektion för hållbar utveckling Jimmy Yoler, projektledare SIS Aina Rundgren, Ramboll, ordförande för SIS/TK 626 Mätning av sociala och miljömässiga effekter   Webbinariet hölls den 12 december 2024.   För fler webbinarier, se Samhällsbyggarnas Youtube-kanal

Diskussionen under senare år om mineraliska bindemedel för byggnadsindustrin har varit alltför fantasilös – inriktningen har gällt Portland-cement och dess fortsatta produktion på Gotland. Det finns andra bindemedel att tillgå, som geopolymer eller alkaliaktiverade restmaterial från annan termisk process. Dessutom produceras Portland-cement i praktiskt taget varje land i Europa så import är ett annat alternativ. Andra bindemedel kan också tänkas, åtminstone för en del av behovet. Ett sådant finns i överflöd vid våra raffinaderier, svavel, som passar för hårt utsatta miljöer. Kan man binda betong, en gröt av mineraler, med svavel? Ja, svavlets bindande förmåga har varit känd sedan länge. Historiskt har den till exempel använts till att fästa ankarringar i berg – smält svavel har då fyllts i ett borrat hål, där man sedan tryckt ner ett fästdon. Förbandet blir starkt och har god beständighet. Behövs då något sådant alternativ för betong? Ja, om svavlet tillför betongen några särskilda egenskaper bör saken naturligtvis övervägas. Detta låg en gång till grund för mitt intresse, dokumenterat genom egna skrifter, några praktiska examensarbeten och en lic- och en doktorsavhandling, av A Raphael Makenya: ”Industrial Application of Sulfur Concrete” (KTH, 2001). Trots att en enkät riktad till svensk industri (kemi, livsmedel, cellulosa) visade på ett klart intresse för ett i vissa avseenden bättre betongmaterial så har ingenting hänt – det hade fordrat ett engagemang från någon betongentreprenör, som kunde marknadsföra ett termoplastiskt och återvinningsbart material med stor beständighet i utsatta miljöer. Svavlets smältpunkt ligger vid 120°C. För att kunna använda svavel som bindemedel måste detta modifieras i syfte att undgå den kontraktion som följer av en kristallin övergång vid 95°C av rent svavel från monoklint till rombiskt tillstånd vid fallande temperatur. Den första modifikatorn på marknaden, Chempruf, lanserades redan på 1970-talet – den hade utvecklats av USBM (US Bureau of Mines). Rätten till den europeiska marknaden förvärvades av danska 4K A/S, ursprungligen ett energiföretag som hade konverterat till fabriksbetong. Samverkan etablerades med österrikiska Wienerberger Baumaterial. Danskarna fulländade modifikatorn, med stöd från EU, men stupade ekonomiskt på mållinjen – projektet lades ned. Chempruf hade också en aggressiv konkurrent från Canada, SRX, vars företrädare gjorde sitt bästa för att skada förtroendet för modifikatorn, även i sin danska version, som innebar en 6%-ig tillsats till svavlet och plasticerade SC i riktning mot traditionell betong. Nu är både Chempruf och SRX överspelade. Rotationsgjutna avloppsrör av svavelbunden betong (SC) Initiativet har nu övertagits av två universella energibolag, Shell International och Nippon Oil. Deras motivation för att identifiera, och utveckla, nya användningar av svavel sammanhänger med en global överproduktion beroende på två tendenser, allt strängare begränsningar av svavelinnehållet i drivmedel och gas (nu nere på PPM-nivå) samtidigt som den råolja och rågas, som utvinns, har en allt större naturlig svavelhalt. Produktionen överstiger sedan länge efterfrågan, som kommer främst från den kemiska industrin (svavelsyra). SC tillhör kategorin övriga produkter. Japanerna samarbetar, så vitt jag vet, med UAE University, och har genomfört ett storskaligt projekt med sitt SC-material, Recosul, rör och övrig utrustning för avlopp, i Al Ain i UAE. Rapporterna därifrån har varit sparsamma, men universitetet har utgivit en lärobok, egentligen en okritisk sammanställning av tillgänglig information, även från oss, av A M O Mohamed & M M El Gamal: ”Sulfur Concrete for the Construction Industry” /J Ross Publishing, 2010). Shell International (Prof Guy Verbist) har patenterat en helt ny modifikator, vars koncentration i bindemedlet är endast 1%. Det betyder att SC uppvisar ett relativt sprött brott, vilket kan motverkas med tryckarmering. I likhet med andra typer av SC har Thiocrete, ett skyddat namn, hög tryckhållfasthet och en böjdraghållfasthet, som når upp till 20% av tryckhållfastheten. Detta öppnar för större format på oarmerade produkter. Förspänning är möjlig, vilket har visats genom svenska försök. Shell International har nu slutit exploateringsavtal med belgiska De Bonte – Van Hecke NV, en viktig betongtillverkare inom BeNeLux. Även denna har stannat för VA-komponenter, rör och brunnar, vars omgivningstemperatur är stabil och den kemiska belastningen måttlig. En intressantare produktklass är förspända sliprar, nu utlagda på provsträckor för både spår- och järnväg. Den egenskap som kan få stor betydelse för valet av SC är en ringa inverkan av utmattning. Mot detta står materialets känslighet för högre temperaturer, som varaktigt ej bör överskrida 70°C. Tills vidare har man gjutit SC-sliprar i samma format som med traditionell betong, detta för att kunna lägga in korta provsträckor. Skulle produkterna slå an finns anledning att modifiera formatet efter förutsättningarna för SC. SC är cirkulärt i den meningen att endast uppvärmning till 140°C fordras för att smälta bindemedlet, varefter materialet kan gjutas till en ny produkt. Detta förfarande kan upprepas, åtminstone ett halvt dussin gånger. Gränsen sätts av kemisk utmattning. Bo Göran Hellers Professor emeritus i konstruktionslära vid KTHOrdförande Samhällsbyggarnas seniorsektion

När det sker regelförenklingar i tillståndslagstiftning såsom MB och PBL aktualiseras frågan om hur det samspelar med efterföljande lantmäteriförrättningar. Det finns två illustrativa fall, ett nytt och ett lite äldre.   I ett färskt fall från MÖD, F 12642-23, hade ett VA-bolag ansökt om servitut för vattentäkt mot fastighetsägarens vilja. LM bildade vattentäkts-servitutet och angav att det fanns en av Länsstyrelsen godkänd anmälan och att det uppfyllde kravet i FBL 7 kap 2 § om tillstånd. I FBL 7 kap 2 § framgår att servitut för vattenverksamhet kan bildas genom lantmäteriförrättning om det finns ett tillstånd för vattenverksamheten enligt vattenlagen eller MB. Att denna dubbla möjlighet till markåtkomst finns beror på att man ansåg att lantmäteriförrättning normalt var snabbare och enklare än en vattenrättslig domstolsprocess när det gällde markåtkomst. Förfarandet med anmälan istället för tillstånd i infördes i MB 11 kap 9 a § för att åstadkomma en flexiblare prövning av mindre vattenverksamheter utan att miljö- och hälsoskyddskraven åsidosätts. Även efter införandet av anmälningsplikt anses huvudregeln vara att vattenverksamhet är tillståndspliktig. Både MMD och MÖD ansåg att en godkänd anmälan inte kan likställas med ett tillstånd. Det var heller inte uppenbart att vare sig allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamheten. Förrättningen inställdes. När förenklingen gjordes i MB ändrades inte FBL. Om avsikten hade varit en förenkling även i FBL hade lagstiftaren ändrat även FBL, menar domstolen. FBL kräver alltså tillstånd för något som enligt MB klarar sig med en anmälan. I ett äldre fall från MÖD, mål F 11551-17, gällde det istället en befintlig förstärkarstation för optokabelnät som byggts med stöd av arrende. Anläggningen fick bygglov i strid med detaljplanen med stöd av regeln i PBL 9 kap 31 c § ”ännu lite större avvikelse”. Tanken med införandet av möjligheten till större avvikelser från detaljplaner var att bygglovsprocessen skulle bli enklare och effektivare. Ledningsägaren ansökte, mot fastighetsägarens vilja, om ledningsrätt som LM beviljade. MMD inställde då de ansåg att förstärkarstationen stred mot detaljplanen enligt LL 8 §. MÖD gick på samma linje som MMD och hänvisade till Lantmäteriets yttrande vid införandet av större avvikelser i PBL. Lantmäteriet hade påpekat att PBL och förrättningslagstiftningen inte skulle vara harmoniserade men regeringen svarade att det fick man utreda vidare någon annan gång. MÖD:s slutsats var att LL 8 § inte omfattar PBL:s större avvikelser. Slutsatsen av dessa båda rättsfall är att förenklingar kan användas av den som kan komma överens om markåtkomst genom avtal men inte för den som vill tvinga sig fram, eller av andra goda skäl behöver en lantmäteriförrättning. Båda rättsfallen ovan skulle ha slutat likadant även om man var överens eftersom berörda paragrafer prövas likadant oavsett om man är överens eller inte. Fredrik Warnquist Universitetsadjunkt Fastighetsvetenskap Lunds tekniska högskola, LTH

Projektet har genomförts av beställaren ByggVesta, entreprenören AF-gruppen och stomleverantören Consolis Strängbetong. Totalt ingår 220 student- och hyreslägenheter med ett–fyra rum och kök. Bygget startade 2022 och inflyttningen startade i maj i år. Klimatoptimering kan revolutionera byggsektorn och drastiskt minska koldioxidutsläppen. Ida Karlssons forskning visar att vi redan idag kan halvera utsläppen – och projekt som Hestur i Kista, Stockholm, bevisar att det är både effektivt och kostnadseffektivt. Med rätt samarbeten och smarta val kan vi bana väg för en klimatneutral byggsektor. Samhällsbyggnadssektorn står för en betydande del av samhällets växthusgasutsläpp. Särskilt byggnader bidrar med en stor andel av utsläppen, både under deras konstruktion och genom hela livscykeln. Det blir allt viktigare att jobba med att sänka koldioxidutsläppen kopplade till byggnation, det vill säga produktion, transport och installation av byggmaterial. Medan utsläppen kopplade till energianvändning i svenska byggnader har minskat med två tredjedelar sedan 1990-talet, är utsläppen kopplat till byggnation närmast oförändrade. [1] Ida Karlsson har spenderat de senaste sex åren på Chalmers med att studera vägen mot nollutsläpp i bygg- och anläggningssektorn och disputerade på ämnet innan sommaren. Inom forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit [2] har Ida gjort en grundlig analys av möjligheter för utsläppsminskningar i bygg- och transportinfrastrukturens leveranskedjor. Forskningen har använt sig av omfattande litteraturöversikter samt ett brett deltagande från aktörer för att identifiera och analysera viktiga utsläppsminskande åtgärder i hela byggprocessen. I analyserna ingår både nuvarande och framtida åtgärder fram till 2045. Resultaten visar att det redan idag är möjligt att halvera koldioxidutsläppen från byggsektorn med befintlig teknik och praxis. Vidare är det möjligt och genomförbart att nå cirka 70 % utsläppsminskning till 2030 och nära nollutsläpp till 2045, om alla aktörer i värdekedjan gör sin del. För att uppnå dessa reduktionsnivåer nationellt krävs omfattande åtgärder och samarbete längs hela värdekedjan. Scenario för hur utsläppen från byggsektorn skulle kunna utvecklas med införande av en bred palett av åtgärder längs leveranskedjan med ökande ambition mot nära noll koldioxidutsläpp till år 2045. Scenariot utgår från konstant byggtakt och inkluderar både nybyggnation och renovering. Strategier för utsläppsminskning i byggprocessen Nyckelstrategier inkluderar att öka resurseffektiviteten och cirkulariteten, samt att införa elektrifierade industriella processer och tunga fordon. Optimering av konstruktioner och betongblandningar betonas, liksom ökad återanvändning och återvinning i kombination med övergång till biobaserade material. För tunga transporter och byggprocesser stöds progressiv elektrifiering av digitala och automatiserade processer, samt optimering av transporter och logistik på byggplatsen. Stora minskningar av koldioxidutsläppen är möjliga genom att beakta resurseffektivitet och cirkulära möjligheter i alla delar av processen. Ett brett och nära samarbete över hela leveranskedjan, samt att prioritera klimatet vid utveckling av den byggda miljön, är viktiga faktorer. Illustration av utsläppsminskande åtgärder längs bygg- och anläggningssektorns värdekedja. Det är också avgörande att hitta kontraktsformer för att dela både risker och incitament, samt att tidigt involvera entreprenörer och leverantörer i planering, design och renovering av byggnader och infrastruktur. Området har utvecklats mycket sedan Ida började arbeta med dessa frågor. Nu visar spjutspetsprojekt och piloter visar att det redan idag är möjligt att åtminstone halvera utsläppen från bygg- och anläggningsprojekt, men detta har ännu inte nått den breda svenska byggsektorn. ”Idag vet vi att det är möjligt att nå stora utsläppsreduktioner om vi vidtar genomtänkta åtgärder och får med oss alla aktörer”, säger Ida Karlsson. ”Men även om vi vet att det är möjligt saknas fortfarande en bred tillämpning av utsläppsreducerande åtgärder. Skalning av lösningar och integrering i det dagliga arbetet är några av utmaningarna”. Kostnadseffektiv klimatoptimering Branschen uppfattar ofta att klimatoptimering gör byggnationer för dyra. Men Ida Karlsson delar inte den uppfattningen. ”I början kan kostnader tillkomma i och med läroprocessen och utvecklingen av nya processer, arbetssätt, eventuella anpassningar i projektering och produktionsplanering. Men när man har erfarenhet och etablerade rutiner finns det mycket som tyder på att det istället finns möjligheter till besparingar,” säger hon. Framgångsrika projekt i praktiken För att testa kopplingen mellan kostnader och klimatoptimering har Ida följt byggandet av hyresbostäder i Kista i norra Stockholm. Projektet Hestur har haft som uttalat mål att minska koldioxidutsläppen samtidigt som kostnaderna hålls nere. Hestur är ett samverkansprojekt mellan ByggVesta, Consolis Strängbetong och AF-gruppen. Projektet har genomförts av beställaren ByggVesta, entreprenören AF-gruppen och stomleverantören Consolis Strängbetong. Totalt ingår 220 student- och hyreslägenheter med ett–fyra rum och kök. Bygget startade 2022 och inflyttningen startade i maj i år. Husens stomme är främst uppbyggt av prefabricerade betongelement. Under projektets gång har aktörerna i tätt samarbete vridit och vänt på möjligheterna till att minska både mängden material som används i stommen och samtidigt utmanat både produktionssätt och sammansättning av den betong som använts i de olika byggdelarna. När husen nu står klara visar beräkningarna att det har gått över förväntan. Bygget har genererat 36 procent mindre koldioxidutsläpp per kvadratmeter än likvärdiga projekt baserat på Boverket referensvärden. Detta innebär en klimatpåverkan i byggskedet på 207 kg CO2e per kvadratmeter när samma byggdelar som den nuvarande lagen om klimatdeklarationen räknas in. Om man tittar på koldioxidutsläppen per person har dessa halverats. Även materialanvändningen per kvadratmeter reducerades med runt en tredjedel jämfört med likvärdiga projekt. Dessutom blev materialkostnaderna lägre än i den ursprungliga designen. Resultatet från samverkansprojektet Hestur i jämförelse med likvärdiga projekt utifrån data från Boverkets referensvärdesstudier. Redan i sitt standardutförande var byggnaden utformad resurseffektivt. Förutom detta implementerades en rad klimatförbättrande åtgärder. De innebar huvudsakligen slankare betongelement, alternativ gjutning av betongväggar och optimering av betongrecept för att minska cementanvändningen, samt att ersätta inre betongväggar med lättväggar där det ansågs möjligt. Betongelementen har gjorts tunnare utan att kompromissa med byggnadens bärförmåga eller ljudklassning. Dessutom används återvunnet stål i alla prefabelement. Detaljer kring klimatåtgärder: Ytterväggar Ungefär 20-25% mindre mängd cement när gjutning av väggar sker på bord, så kallad ”batteribetong”. Ner till ca 300 kg cement/m3 betong. Innerväggar Tjocklek reducerat från 220 mm till 180 mm Betongväggar delvis ersatta med lättväggar Delvis gjutna med ”batteribetong” och bioaska för minskning av cementhalten Bjälklag Tjocklek reducerat från 220 mm till 200 mm Delar av cement ersätts med alternativa bindemedel, i det här fallet slagg från stålproduktion. Prefabelement generellt Armering av återvunnet stål tillverkat med vattenkraftsel Grundläggning Delvis gjutet med betong innehållande slagg som cementersättning Analysen innebar även att titta på ytterligare klimatåtgärder som hade kunnat genomföras. Betongrecept där en del av cementen bytts ut mot andra bindemedel med lägre klimatpåverkan hade kunnat användas i all betong, och återvunnet stål hade kunnat användas även i garage och grundläggning. Med en lättare stomme som resultat av optimeringsåtgärderna hade även grundläggningen troligen kunnat minskas. Tillsammans med aktiva produktval för andra vanliga produkter så hade klimatpåverkan kunnat minskas till under 170 kg CO2e per kvadratmeter. Dessa åtgärder bedöms inte tillföra ett kostnadspåslag och är åtgärder som aktörerna avser att genomföra i framtida projekt. Så till kostnadsanalysen. De genomförda åtgärderna beräknas ha minskat materialkostnader för stommen med runt 5% jämfört med den ursprungliga designen, vilket är fyra gånger så mycket som den budget som var avsatt för klimatåtgärder i samverkansprojektet. Beställaren Byggvesta betonar även att ju slankare prefabricerade betongelement som används (som är ett resultat av konstruktionsoptimeringen), desto mer yteffektiv blir byggnaden, det vill säga att fastighetsägaren får mer yta att hyra ut eller sälja. Tittar vi fram emot 2030 så kommer kostnaden för utsläppsintensiva material så som cement, stål, glas och aluminium att öka när fri tilldelning av utsläppsrätter inom EU fasas ut och tillgången på utsläppsrätter minskar. Även om industrin ställer om sin produktion, innebär detta stora investeringar som kan fördubbla nuvarande materialkostnader. EU Kommissionen räknar med att utsläppsrätterna kommer att ligga på runt €100 per ton koldioxid år 2030. Om kostnader för utsläppsrätter på denna nivå räknas in i kostnadsanalysen så syns vikten av klimatåtgärderna för kalkylen. Med hjälp av klimatåtgärderna så minskar totalkostnaden för hela projektet med mellan 1-1,5 procent jämfört med den ursprungliga designen. Sammanfattningsvis så visar resultaten från projektet Hestur att: det är kostnadseffektivt att klimatoptimera, även om nya arbetssätt och anpassningar kan medföra temporära kostnader. klimatsatsningar är effektiva och kan genomföras i alla delar av byggkedjan, oavsett storlek på organisationen. klimatavtrycket kunde minskas med mer än en tredjedel genom att framför allt optimera konstruktionen och betongrecepten för de prefabricerade betongelementen. Tre råd från samverkanspartnerna i projektet Hestur: Börja tidigt – resurseffektiv utformning skapar en bra utgångspunkt. Fokusera på resursbesparing i alla led – det går hand i hand med både klimat och ekonomi Etablera nära samverkansformer – inklusive risk- och incitamentsdelning, tydliga målbilder och överenskommelser för uppföljning och verifiering. Framtiden för klimatvänlig byggnation Ida Karlsson kommer nu att arbeta vidare med sin samarbetsinriktade forskning med fokus på att stödja och påskynda implementeringen och uppskalningen av klimatåtgärder i byggsektorn. En av hennes främsta drivkrafter är att överbrygga gapet mellan akademin och beslutsfattare. Därför strävar hon efter att maximera användningen av den forskning som utvecklats inom forskningsprogrammet, att skapa bra beslutsstöd. Hon framhåller att det är viktigt att göra kunskapen lättillgänglig och möjlig att användas som utgångspunkt för vilket projekt som helst, stort eller litet. Ida avslutar med att “För att driva en förändring i hela sektorn är jag övertygad om att klimatoptimeringen behöver integreras i aktörernas befintliga processer, rutiner och verktyg”. Ida Karlsson Doktor och forskare på Chalmers inom forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit ___________ [1] https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/miljoindikatorer—aktuell-status/ [2] https://www.mistracarbonexit.com/

Foto: Rosie Alm Nu är det nya numret av Samhällsbyggaren ute. Prenumerera eller  bli medlem  i Samhällsbyggarna för att läsa hela tidningen! Porträtt: Pernilla Parding Att få nycklarna till en egen bostad kan vara skillnaden mellan hopp och förtvivlan, mellan trygghet och konstant stress. I Farsta strand har Stockholms Stadsmission byggt lägenheter för människor som står utanför bostadsmarknaden. Pernilla Parding, chef Bostad på Stockholms Stadsmission och utsedd till Årets samhällsbyggare 2024, berättar om deras modell med differentierade hyror och behovsförmedling, och hon vill inspirera fler fastighetsägare att arbeta för socialt hållbara boendelösningar. Unga vuxna i bostadskrisens skugga Generation Z möter en av sina största utmaningar i bostadsfrågan. En rapport av Ungdomsbarometern i samarbete med Hemnet och Mäklarsamfundet lyfter fram hur starka bostadsdrömmar krockar med en otillgänglig och allt dyrare bostadsmarknad. Digitalisering i byggbranschen - varför förändring är både nödvändig och utmanande Byggbranschen står inför en utmaning att höja produktiviteten genom digitalisering och teknikadoption. De senaste tekniktrenderna, som exoskelett och robotar, börjar ta sig in i sektorn och kan snart spela en avgörande roll i framtidens byggande. Dessutom: Ledare: Vår gemensamma framtid genom konjunkturens utmaningar Från historia till framtid Nordiska Lantmätarföreningar samlas Årestugan året om Flexibilitet och funktion: Boverkets nya byggregler Hur kan klimatrisker påverka ditt hem? Aktuell juridik Årets Clarence Morberg-pristagare Årets Excellence in Civil Engineering-pristagare Branschens framtida stjärnor på studieresa Olaglig parkering i Köpenhamn Från klimatkrav till konkret verktyg Kärnkraftens finansiering Vakuumsystem inom saniteten Karlholms Strand – där utmanarna möts Boken som formade fastighetsvärdering 80 år

Under jul- och nyårshelgen är Samhällsbyggarnas kansli stängt från den 23 december 2024 till 7 januari 2025. Det kan därför dröja lite längre innan vi svarar på mejl. Du är fortfarande välkommen att mejla oss på  info@samhallsbyggarna.org  – vi återkopplar så snart vi kan efter helgerna.   Vi önskar dig en riktigt god jul och ett gott nytt år!