Markåtkomst som en del av kommunal krisberedskap
- för 11 timmar sedan
- 3 min läsning

Samhällsbyggarnas pris för bästa examensarbete i fastighetsrätt gick i höstas till Alice Gardby och Clara Lönnheim för deras examensarbete "Markåtkomst som en del av kommunal krisberedskap – En studie om kommuners möjligheter till markåtkomst vid klimatrelaterade krissituationer."
Examensarbetet är skrivet inom ramen för civilingenjörsutbildningen inom Samhällsbyggnad vid Kungliga Tekniska högskolan. Lantmäteriet stod för prissumman och priset delades ut under Samhällsbyggnadsdagarna.
Markåtkomst som en del av kommunal krisberedskap – En studie om kommuners möjligheter till markåtkomst vid klimatrelaterade krissituationer
Examensarbetet behandlar kommuners möjligheter att snabbt få tillgång till mark vid klimatrelaterade kriser. Då Sverige och världen står inför en oförutsägbar framtid är ämnet både relevant och samhällsviktigt. Historiska kriser har tydliggjort vikten av att snabbt kunna ställa om samhället vid akuta krissituationer. Klimatförändringar ökar risken för klimatrelaterade kriser, exempelvis översvämningar, bränder och stormar. Vid klimatrelaterade fredstida kriser kan kommunerna behöva ta fastigheter i anspråk för att möta akuta behov, exempelvis för att skapa tillfälliga anläggningar, evakueringsboenden eller lagerutrymmen. För att göra detta krävs lagstiftning som ger kommunerna möjligheter att ta mark i anspråk samt kommunala rutiner för hur kommunerna ska gå tillväga om behov av mark till följd av en kris uppstår. I arbetet undersöks om rådande lagstiftning ger tillräckliga möjligheter för kommuner att tillgodose sådana behov, om det finns behov av lagreformer samt huruvida kommunerna har rutiner och strategier för hur markåtkomst ska tillgodoses vid klimatrelaterade kriser.
Genom dokumentstudier klargörs det rådande rättsläget och genom intervjuer med sju kommuner riktas fokus mot hur kommunerna hanterar frågan i praktiken. Studien visar att det i lagstiftningen finns relativt få möjligheter för kommunerna att under fredstida krissituationer få tillgång till mark för att möta akuta behov. Genom lagen om skydd mot olyckor finns möjligheter för räddningstjänsten att under en pågående räddningsinsats beträda och på andra sätt nyttja andras mark. Detta är dock endast tillåtet under krisens akuta skede. För mer långvariga behov måste kommunerna använda sig av de verktyg för markåtkomst som finns tillgängliga vid normala omständigheter, exempelvis nyttjanderätter eller expropriation. Under höjd beredskap finns större möjligheter för kommunerna att med tvång få tillgång till annans mark, exempelvis med förfogande genom förfogandelagen. Motsvarande verktyg saknas dock för fredstida kriser.
I studien framkommer också att kommunerna saknar upprättade rutiner för hur ett eventuellt behov av markåtkomst vid en klimatrelaterad krissituation ska tillgodoses. Kommuner med stora egna fastighetsbestånd bedömer att de i stor utsträckning kan nyttja sina egna fastigheter och ser därför inte något större behov av att få tillgång till annans mark. Kommuner med få egna fastigheter måste istället förlita sig på frivilliga överenskommelser med fastighetsägare för att få tillgång till annans mark. Att tvångsvis ta mark i anspråk ses inte som ett realistiskt alternativ, då det i fredstid endast är expropriation som finns tillgängligt, vilket är alldeles för tidskrävande för akuta situationer.
Slutsatser som dras är att det finns ett behov av att i lagstiftningen ge kommunerna möjligheter att med tvång tillfälligt ta mark i anspråk vid klimatrelaterade kriser. Exempelvis kan förfogandelagen utvidgas så att den kan nyttjas även vid fredstida kriser. Utöver detta identifieras också ett behov av bättre samverkan mellan kommuner samt ett behov av tydligare krav på samverkansforum. Detta kan säkerställa kontinuitet och långsiktighet och ge kommunerna bättre möjligheter att samverka och gemensamt arbeta med beredskapsfrågor.
Alice Gardby
Civilingenjörsprogrammet inom Samhällsbyggnad vid KTH
Clara Lönnheim
Civilingenjörsprogrammet inom Samhällsbyggnad vid KTH
Foto: Rosie Alm












