Kostnadsökningar i stora infrastrukturprojekt
- annacarnell
- för 5 dagar sedan
- 2 min läsning
Uppdaterat: för 5 dagar sedan
Kostnadsökningar i stora infrastrukturprojekt är ett återkommande problem som påverkar både samhällsekonomi och förtroende för offentliga investeringar. I vår masteruppsats Understanding Cost Escalation in Transport Infrastructure: A Mixed-Methods Study of Large-Scale Projects in Scania, Sweden undersöker vi orsakerna bakom kostnadseskalation i transportinfrastruktur och hur kostnadskontroll kan förbättras. Studien genomfördes vid Malmö universitet inom programmet Urban Business and Development, under handledning av Désirée Nilsson.
Syftet var att skapa en djupare förståelse för hur och varför kostnader stiger i större väg och järnvägsprojekt i Skåne, men även att jämföra projekten med nationella och internationella mönster. Studien kombinerar kvantitativa och kvalitativa metoder, en så kallad mixed-methods ansats för att både mäta omfattningen av kostnadsökningar och belysa bakomliggande faktorer.
Den kvantitativa analysen bygger på 220 svenska transportinfrastrukturprojekt, varav 43 i Skåne. Resultaten visade att kostnadsökningar är vanliga men varierar kraftigt mellan projekttyper. I genomsnitt uppgick kostnadsökningen i Skåne till cirka 12,7 procent, något lägre än det nationella snittet på 17,4 procent. Det innebär att de skånska projekten i stort följer samma mönster som resten av landet, men med något bättre kostnadskontroll. Större och mer komplexa projekt, särskilt inom järnväg, visade en tydlig tendens till högre kostnadsökningar.
Den kvalitativa delen, baserad på intervjuer med representanter från Trafikverket, kommuner, entreprenörer samt konsulter fördjupar bilden. Tre centrala teman framträdde som avgörande orsaker till kostnadsökningar: projektkomplexitet, upphandlingsstrategier och samordning mellan aktörer. Tekniska och organisatoriska utmaningar, förändrade krav och bristande kommunikation bidrog ofta till att kostnaderna skenade. Traditionella upphandlingar med fokus på lägsta pris riskerade dessutom att skapa orealistiska kalkyler och konflikter under genomförandet.
Intervjuerna visade också att lyckade projekt kännetecknades av tidig riskhantering, tydlig ansvarsfördelning och en kultur av samverkan. Flera aktörer betonade vikten av att involvera entreprenörer redan i planeringsfasen och att använda mer samarbetsinriktade upphandlingsformer. Skånes något bättre kostnadsutfall kan delvis förklaras av etablerade samverkansstrukturer och tidigare erfarenheter från stora regionala projekt, till exempel Citytunneln i Malmö.
Studien visar att kostnadseskalation inte enbart är en teknisk eller ekonomisk fråga, utan även handlar om styrning, incitament och förtroende mellan aktörer. För att minska risken för framtida kostnadsökningar rekommenderas tydligare ansvarsfördelning, bättre planering i tidiga skeden samt upphandlingar som balanserar pris och kvalitet. Genom att stärka samverkan och lärandet mellan projekt kan svensk transportinfrastruktur byggas mer effektivt, förutsägbart och hållbart.
Text: Philip Hammarstedt, Philip Hedin
Philip Hammarstedt Philip Hedin
