Hur påverkar kontorsbyggnadens energiklass värderingen - och vad är bankernas inställning?
- för 6 dagar sedan
- 2 min läsning
Hållbarhet har under de senaste åren fått en allt större betydelse. Idag står fastighets- och byggsektorn för 40 % av EU:s totala energikonsumtion. För att minska klimatpåverkan har fokus riktats på att energieffektivisera befintliga byggnader. I samband med detta spelar energiklassen och byggnadens faktiska energiförbrukning en allt större roll. Hur påverkar egentligen energiklassen fastighetsvärdet och hur ser bankerna på finansiering av kontorsbyggnader med låg energiprestanda?
Ämnet behandlas i vårt examensarbete vid Lunds Tekniska Högskola, där vi kombinerar kvantitativ analys baserad på ett statistiskt tillvägagångssätt med kvalitativa intervjuer med banker och andra branschaktörer.
Resultatet visar att det finns en prisskillnad för kontorsbyggnader med högre energiklass än de med sämre klassning. Det framkommer även att energiklassen vägs in vid förvärv och försäljningar i transaktionsprocesser. Bankerna integrerar hållbarhetsaspekter i sin kreditgivning, vilket påverkar räntesättningen och finansieringsvillkoren. Samtidigt är det inte alltid den faktiska energiklassen som är avgörande i bankernas beslut, utan bankerna tar hänsyn till andra faktorer, såsom om det är en befintlig kundrelation eller om det är en ny kund. Studien visar även att värderare endast väger in energiklassen i ett hållbarhetskapitel i sina värdeutlåtanden.
Intresset för energiklassen har stärkts i samband med EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda. Enligt direktivet skall 16% av lokalbyggnaderna energieffektiviseras till 2030 och 26% till 2033. Detta ställer krav på fastighetsägare som har en kontorslokal med sämre energiprestanda.
Studien belyser även fastighetsägares ekonomiska incitament att energieffektivisera sina kontorsbyggnader. Resultatet visar att de större aktörerna redan under en längre period arbetat med energieffektivisering, främst på grund av de ekonomiska fördelar som uppstår genom minskade driftkostnader. Samtidigt poängteras utmaningar för de mindre fastighetsbolagen på mindre orter, då de redan idag har svårt att få den ekonomiska kalkylen att gå ihop.
Studien drar slutsatsen att det är svårt att isolera energiklassen som den enskilt värdepåverkande faktorn för en kontorsfastighets värde. Värdepåverkan sker främst indirekt till följd av lägre driftkostnader för fastigheten. Vidare framgår det att vissa hyresgäster enbart väljer att etablera sig i kontor som har en hög energiprestanda. Grön finansiering är något som är attraktivt för fastighetsägare eftersom det kan ge tillgång till lägre räntor på lån. Samtidigt är detta inte den främsta drivkraften till att fastighetsägare utför energieffektiviserande åtgärder. I stället är det viljan av att minska driftkostnaderna som utgör det främsta ekonomiska incitamentet. Det finns även fastighetsägare vars affärsmodell bygger på att förbättra energiprestandan i fastigheter med låg energiklass i syfte att öka marknadsvärdet.
Det råder fortfarande oklarheter om vilka påföljder som kan komma till stånd för fastighetsägare som inte uppnår de krav på energiprestanda till 2030 respektive 2033. Det är även oklart om fastighetsägare som redan har det tufft ekonomiskt kommer få bidragsmöjligheter eller om det endast blir påföljder.
Läs hela examensarbetet: Hur påverkar kontorsbyggnadens energiklass värderingen samt bankernas inställning till finansiering?
Text:
