Grön och blå infrastruktur

Samhällsbyggarnas pris för bästa examensarbete i hållbart samhällsbyggande gick i höstas till Anna Arsenova och Astrid Flygare Floderer för deras examensarbete "Green and Blue Infrastructure: Cooling down and Regulating Urban Microclimates in Two Densifying Neighborhoods in Stockholm". 

Per Fladvad, Olof Hulthén och Mats Textes Stiftelse – Structorstiftelsen stod för prissumman på 50 000 kronor. Vinnare utses av Samhällsbyggarnas sektion för hållbar utveckling och priset delades ut under Samhällsbyggnadsdagarna 2025.

Green and Blue Infrastructure: Cooling down and Regulating Urban Microclimates in Two Densifying Neighborhoods in Stockholm  

Till följd av den globala uppvärmningen blir våra städer allt varmare. Gator, tak och fasader av betong, asfalt och tegel absorberar solens värme under dagen och släpper sedan ut den långsamt under natten. Det gör att tätbebyggda områden behåller en högre temperatur och skapar urbana värmeöar. Effekten blir särskilt märkbar i snabbt växande städer där gröna ytor ersätts av hårdgjorda material. För att minska värmebelastningen kan man bevara och tillföra naturliga element i stadsmiljön. Grön och blå infrastruktur (GBI), såsom träd, parker, dammar och våtmarker bidrar till att sänka temperaturen genom att bland annat avdunsta vatten, reflektera solljus och skapa skugga. I nordiska städer har GBI länge använts för att hantera dagvatten och minska översvämningsrisker. Men när värmeböljor blir allt vanligare även här under sommarmånaderna, finns ett växande behov av att även använda GBI som ett verktyg för öka stadens motståndskraft mot värme.  

Vårt examensarbete undersöker vilka typer av GBI som har störst kylande effekt och var de är mest lämpliga att integrera i två i Sundbybergs kommun, där förtätning planeras. Arbetet kombinerar tre metoder. Inledningsvis genomförde vi en litteraturstudie som visar vad som redan är känt inom området och förklarar de olika bakomliggande mekanismerna till hur GBI kan reglera temperaturen. Sedan genomfördes en multikriterieanalys i GIS för att hitta de platser där grön och blå infrastruktur (GBI) gör störst värmereglerande nytta. Analysen kombinerar olika typer av geografiska data, till exempel markanvändning, befintlig vegetation, temperatur, lutning och befolkningstäthet. Genom att väga samman dessa faktorer identifierade vi områden som är särskilt lämpade för att plantera träd, anlägga parker eller tillföra andra typer av GBI. Till sist använde vi Urban Cooling-modellen i InVEST. Modellen används för att beräkna nedkylningseffekten av olika typer av markyta i ett område. Den analyserar bland annat hur mycket solljus markytor reflekterar (albedo) och hur mycket vatten som avdunstar (evapotranspiration) från olika typer av växter, vattenstrukturer och mark. Vi körde modellen två gånger: för att se vilka kylningseffekter nuvarande GBI i hela kommunen respektive studieområdena har, samt för att se hur planerad exploatering inklusive GBI kan påverka områdenas mikroklimat. 

Resultatet visar att träd är den mest yteffektiva och praktiska typen av GBI. De skapar skugga, kyler genom transpiration och är kostnadseffektiva att integrera. De mest lämpliga platserna för integrering av GBI är tätbebyggda områden, där temperaturen är som högst och vegetationen är gles. Områden med rik vegetation har redan lägre temperaturer och kräver därför inte lika mycket åtgärder ur ett värmeregleringsperspektiv. InVEST-analysen bekräftade att vegetation och vatten har en tydlig kylande effekt, medan hårdgjorda ytor lagrar värme och förstärker värmeöeffekten och betonade vikten av att kompensera för GBI som ersätts av hårdgjorda ytor vid exploatering. Studien visar också hur digitala verktyg som GIS och InVEST kan användas för att stödja fysisk planering. Genom att kombinera geografiska data med klimat- och markanvändningsanalyser kan beslutsfattare få tydliga underlag för var insatser mot värmeöar bör prioriteras. Med vår metod kan man arbeta mer strategiskt med klimatanpassning och skapa urbana miljöer som både är svalare och mer trivsamma för invånarna, på ett effektivt sätt. 

Anna Arsenova 

Fil. kand. i Samhällsplanering (Stockholms Universitet) och Tekn. master i Hållbar samhällsplanering och stadsutformning (KTH) 

Astrid Flygare Floderer 

Fil. kand. i Samhällsplanering (Stockholms Universitet) och Tekn. master i Hållbar samhällsplanering och stadsutformning (KTH) 

Foto: Rosie Alm