Från KTH till FN – En samhällsbyggare på uppdrag i New York

Melker Ferdfelt inne i generalförsamlingen i FN:s högkvarter i New York under UNGA 80.

Att samhällsbyggnad handlar om att skapa bättre förutsättningar för människor världen över blev tydligt för mig under sommaren 2025. Efter fyra års studier på civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad vid KTH, med masterinriktning i Geoinformatik fick jag möjligheten att praktisera vid Förenta Nationernas högkvarter i New York. Där arbetade jag vid United Nations Operations and Crisis Centre (UNOCC), FN:s gemensamma operations- och kriscenter.  

UNOCC grundades 2013 som ett samarbete mellan tio av FN:s huvudorgan, däribland Department of Peacekeeping Operations (DPO), Department of Political and Peacebuilding Affairs (DPPA) och Office for the Coordination of Humanitarian Affairs. Centret har som uppgift att övervaka FN:s insatser globalt dygnet runt, ge lägesbilder vid kriser och bistå FN:s högsta ledning med beslutsunderlag. När en kris uppstår, som i Gaza, Sudan eller vid spänningar mellan Indien och Pakistan, aktiveras UNOCC. Då produceras en mängd kartor och analyser för att ge beslutsfattare aktuell information om exempelvis befolkningsrörelser, infrastruktur, socioekonomiska faktorer och rapporterade explosioner. Allt syftar till att ge FN:s högsta ledning, säkerhetsrådet och generalsekreterarens stab bästa möjliga beslutsunderlag. 

Mitt ansvar var att stötta arbetet med UNOCC:s GIS-sektion, en central del av krishanteringen. När jag anlände skedde allt kartskapande manuellt: data samlades in från flera källor, bearbetades i ArcGIS och stylades manuellt land för land. Att ta fram en referenskarta eller andra tematiska kartor kunde ta upp till fyra dagar. Mitt mål blev att automatisera och effektivisera processen. Genom att skapa robusta arbetssätt för hur olika organisationer skulle hantera sina serverar och alla datakällor, koppla dem till databaser via REST-tjänster och automatisera arbetsflödet med Python-skript, kunde vi reducera produktionstiden till mellan två och fem minuter per karta, oavsett om den gällde ett land, en region eller en hel kontinent. Genom denna omställning kunde vi producera störe mängd och nya typer av produkter. De produkter som producerades var allt från tematiska och strategiska kartor över konfliktzoner, till analyser av infrastruktur, befolkningsrörelser, socioekonomisk statistik och geolokalisering av missilträffar och explosioner. Kartorna användes direkt som beslutsunderlag av FN:s högsta ledning, inklusive säkerhetsrådet och generalsekreterarens stab. Denna process innebar en revolution i vårt arbetssätt: samma kvalitet och precision som tidigare, men med en helt ny metodik som frigjorde tid för mer avancerade analyser och vidareutveckling av våra geografiska produkter. 

Bryant Park, Manhattan. Under hela sommaren fanns det filmvisningar, opera, eller konserter som gjorde att det alltid fanns något att göra.

Vägen till FN började egentligen under mitt examensarbete i Rwanda: "Flood Extent Mapping Using Earth Observation and In-Situ Data: A Case Study of the May 2023 Flood Events in the Lower Nyabarongo Catchment, Rwanda.". Där jag och min vän Filip studerade hur radar satelliter kunde användas för att kartera översvämningar. Under arbetet fick jag på nära håll se hur teknik, data och ingenjörskap kan bidra till humanitära insatser och förbättra människors livsvillkor. Det väckte mitt intresse för FN:s verksamhet, och jag höll kontakten med personer inom organisationen. Via FN:s karriärportal hittade jag praktikplatsen på UNOCC. Min praktik finansierades genom Olof Palmes Minnesfond och privata insamlingar. Något jag är djupt tacksam för och möjliggjorde resan. 

Ridgewood, Queens, där Melker bodde, hade ett stort utbud av restauranger och butiker - en plats han verkligen trivdes på.

Jag bodde i Brooklyn och tillbringade mycket tid med att utforska staden. Sportintresset blomstrade – jag hann se både baseboll, hockey, golf, tennis, amerikansk fotboll och basket. Under min tid i New York pågick dessutom US Open, FIFA Club World Cup och Ryder Cup, så det fanns alltid något att uppleva. Många ser New York som en väldigt otrevlig och farlig stad, speciellt i tunnelbanan, men jag upplevde den inte som det och kände mig trygg för det mesta och kunde leva livet i New York fullt ut.  

Melker utanför FN-skrapan, på samma plats där Dag Hammarskjöld stod när han tillträdde som generalsekreterare.

Att arbeta i FN-skrapan under FN:s generalförsamling (UNGA 80) var en unik upplevelse och att kunna dela matsal med världsledare och se beslutsfattande på nära håll gav en känsla av hur sammankopplad världen är och vilken roll ingenjörskap och politik kan spela i att skapa FN. Att som svensk få representera FN och verka i Dag Hammarskjölds fotspår är något jag kommer bära med mig hela livet. Erfarenheten har inte bara stärkt min övertygelse om att geoinformation och ingenjörskap kan bidra till fred och hållbar utveckling, den har också gett mig ett globalt perspektiv på vad samhällsbyggande egentligen handlar om. Mitt engagemang och arbete under min tid på UNOCC öppnade dessutom nya dörrar. Efter praktiken fick jag erbjudande om att fortsätta min karriär inom FN, och jag har nu fått en tjänst som konsult vid United Nations Global Service Centre (UNGSC) i Valencia, Spanien. Där kommer jag att fortsätta arbeta med GIS teknik och innovation för att stödja FN:s globala uppdrag. Att få möjlighet att bygga vidare på denna resa inom FN-systemet känns som en naturlig och inspirerande fortsättning på mitt arbete för en mer hållbar och sammankopplad värld.  

Text:

Melker Ferdfelt

Civilingenjörsstudent i samhällsbyggnad

KTH