EPBD (Energy Performance of Buildings Directive) är ett reviderat EU-direktiv som har som mål att alla nya byggnader i EU ska vara nollutsläppsbyggnader från och med år 2030. Införandet av direktivet kommer ha stor påverkan på energianvändningen i såväl tillkommande som existerande byggnader. EPBD ska vara genomförda i respektive EU-lands lagstiftning senast 29 maj 2026. Just nu pågår arbete på Boverket och Energimyndigheten med att utreda hur direktivets olika krav ska genomföras i Sverige. Först när Regeringen fattat beslut om hur regelverken ska implementeras i Sverige vet vi exakt hur de kommer att se ut. Samhällsbyggarna och Svenska institutet för standarder, SIS, ser vikten av att höja kunskapen om pågående standarder och utveckling av energiprestanda för byggnader. Den 24 januari hölls ett webbinarium där vi diskuterade energiprestanda för byggnader, hur EU-direktivet är kopplat till standarderna ISO 52000-serien samt påverkan på konstruktion och underhåll för alla EU:s befintliga och nyproducerade byggnader.   Medverkande: Bengt Rydstedt, projektledare SIS, expert från SIS kommitté Erik Thornström, ansvarig skatter och styrmedel - resurseffektivitet och energianvändning, Energiföretagen, ordförande för SIS/TK 189/AG 5 Energiprestanda   Moderator: Agneta Persson, sektionen för Hållbar utveckling, Samhällsbyggarna Webbinariet hölls den 24 januari 2025.   Se också tidigare webbinarium: Mätning av effekter av social och miljömässig hållbarhet i samhällsbyggandet På Samhällsbyggarnas Youtube hittar du fler webbinarium.

Samhällsbyggnadsbranschen genom konjunkturens utmaningar Samhällsbyggnadsbranschen befinner sig i en tuff period. Konjunkturen sviktar, vilket inte bara påverkar de företag som verkar inom bygg och infrastruktur utan även de människor som är kärnan i branschen. Nyexaminerade arkitekter och ingenjörer från våra högskolor har svårt att få sina första jobb, och många etablerade yrkespersoner ser sina anställningar försvinna när projekt försenas eller läggs på is. Dessa utmaningar är svåra och kännbara för individen. Men mitt i denna prövning är det viktigt att vi fortsätter att ge hopp och framtidstro. Samhällsbyggnadsbranschen har alltid behövt kompetenta, drivna människor, och det kommer vi också att behöva framöver. Risken, om vi inte stöttar dessa individer genom nedgången, är att vi står med ett allvarligt kompetenstapp när efterfrågan vänder uppåt. De som sökt sig hit med ambitioner att förändra våra städer och samhällen ska inte behöva tappa hoppet och välja andra vägar, utan branschen behöver stå kvar som en trygg och attraktiv plats att utvecklas på. Vi kan inte blunda för den osäkerhet som nu finns, men vi har en möjlighet att sträcka ut en hjälpande hand. Företag inom samhällsbyggnadsbranschen har här ett ansvar att fortsätta inspirera och rekrytera unga, om än i mindre skala, och hålla dörrarna öppna för dem som i dagsläget står utan jobb. Ett exempel är infrastrukturen där vi står inför stora investeringar och där resursbehovet inom områden som underhåll, digitalisering, och hållbar utveckling är stort. Jag vill därför uppmuntra de som är berörda att bredda sina vyer och kanske överväga roller inom närliggande områden. Man behöver inte alltid arbeta precis med det man har studerat – att bygga erfarenhet och anpassa sig är en styrka, och det gör våra samhällsbyggare ännu mer värdefulla inför framtiden. ”Mitt i denna prövning är det viktigt att vi fortsätter att ge hopp och framtidstro. Samhällsbyggnadsbranschen har alltid behövt kompetenta och drivna människor.” Det är också avgörande att vi i branschen inte minskar engagemanget gentemot högskolorna. Genom att skapa ännu starkare kopplingar till högskolor och universitet kan vi både stötta studenter och säkerställa att framtidens utbildningar matchar den kompetens som branschen kommer att efterfråga. Att finnas där för våra studenter, erbjuda gästföreläsningar, praktikplatser och nätverksträffar är mer än bara en kortsiktig rekryteringsinsats. För den enskilde studenten kan ett möte med en branschrepresentant ge ovärderlig inspiration, kontakter och vägledning. Det stärker deras självförtroende, ökar deras förståelse för branschen och bidrar till att forma deras framtida yrkesliv. En student som känner sig sedd och engagerad är en student som är redo att bidra när tiden är inne. Låt oss gå in i framtiden med tillförsikt, även om vägen just nu känns osäker på många håll. Låt oss fortsätta bygga, även om tillväxten är långsammare, och låt oss visa våra nyutexaminerade och yrkesverksamma kollegor att samhällsbyggnadsbranschen är deras hem, nu och i framtiden. Tillsammans bygger vi både stad och samhälle – i såväl goda som svåra tider. Joanna Messmer Vd Samhällsbyggarna

Omfattningen av olaglig parkering i Köpenhamn speglar bredare utmaningar inom stadsplanering och markanvändningshantering. I takt med att städer fortsätter att växa och den urbana mobiliteten blir alltmer komplex, har även planering av parkering en avgörande betydelse. Det är avgörande att ta ett holistiskt perspektiv på parkering, där byggnadstyper och infrastruktur beaktas för att förstå hur de påverkar mobilitetsmönster. Genom att göra det kan vi skapa urbana miljöer som fungerar smidigare, samt även stämmer överens med hållbarhetsambitioner i städer som Köpenhamn. Olaglig parkering är en stor utmaning i många stadscentrum, och Köpenhamn är inget undantag. Även om staden ofta hyllas för sina progressiva stadsplaneringspolicys och sitt engagemang för hållbar mobilitet, stör problemet med olaglig parkering stadens annars effektiva transportsystem. I en nyligen genomförd studie, undersöks sambandet mellan byggnadstyper och förekomsten av olaglig parkering i Köpenhamn. I studien används data från 2021 till 2023 i spatial analys och regressionsmodellering för att kartlägga förekomsten av olaglig parkering i olika områden av Köpenhamn och hur de relaterar till olika byggnadstyper. Mastersstudenten Lenka Murcková genomförde studien som en del sin masteruppsats vid Malmö universitet våren 2024. Studien erbjuder viktiga insikter för stadsplanerare, beslutsfattare och fastighetsutvecklare. Kartan nedan illustrerar gator i Köpenhamn och det genomsnittliga antalet olagliga parkeringar per år. Gator i mörkrött visar områden med den högsta koncentrationen av olaglig parkering, främst runt centrala affärsdistriktet (CBD). Andra viktiga hotspots kan ses i Österbro, där områden nära stora offentliga institutioner och fritidsanläggningar framhävs. Byggnadstypernas inverkan på olaglig parkering Köpenhamn, och många andra städer, står inför problem med olaglig parkering som uppstår på grund av olika faktorer, såsom otillräcklig parkeringsinfrastruktur, hög efterfrågan på parkeringsplatser och tätare städer. I studien analyserades förekomsten av olagliga parkeringsincidenter och kopplingen till sex olika kategorier av fastigheter: kommersiella fastigheter, bostäder, institutionella och industriella fastigheter samt fritids- och tekniska byggnader. Resultat visar att kommersiella byggnader har den starkaste positiva korrelationen med olaglig parkering, följt av tekniska och institutionella byggnader. Tekniska byggnader är fastigheter som innehåller olika former av samhällsinfrastruktur, såsom transporter, elektricitet, vatten, avfall. Fastigheter som inhyser skolor, sjukhus, museum och liknande funktioner inkluderas i kategorin institutionella byggnader.  Däremot har bostadsområden en mindre inverkan på frekvensen av olaglig parkering, även om de är mer förekommande i städer. Detta tyder på att medan olaglig parkering är ett problem vid alla kategorier av fastigheter, varierar omfattningen och intensiteten beroende på utrymmets funktion. Offentlig transport och olaglig parkering En annan viktig insikt från studien är det komplexa sambandet mellan olaglig parkering och närhet till kollektivtrafiknav. Även om bättre tillgång till kollektivtrafik teoretiskt sett skulle kunna minska olaglig parkering på grund av fler transportalternativ, visade resultaten annorlunda. I vissa områden med hög efterfrågan nära kollektivtrafikstationer bryts parkeringsreglerna ofta. Det understryker behovet av ett mer integrerat tillvägagångssätt för urban mobilitet, där kollektivtrafik och parkeringshantering är bättre samordnade för att minska frekvensen av olaglig parkering. Implikationer för stadsplanering och policy Studien betonar vikten av stadsplanering och effektiv parkeringsförvaltning för att motverka olaglig parkering. Fastighetsutvecklare, stadsplanerare och beslutsfattare måste överväga byggnadstypen och dess inverkan på urban mobilitet när de planerar för framtida utveckling av städer. Till exempel tyder resultaten på att kommersiella distrikt behöver strängare parkeringsregler, medan tekniska byggnader, såsom parkeringsgarage, kräver bättre integration med kollektivtrafik för att uppmuntra lagligt parkeringsbeteende. Dessutom stöder resultaten utvecklingen av stadsmiljöer med blandad markanvändning, vilket minskar behovet av parkering genom bättre tillgång till kollektivtransport. Text: Lenka Murcková

Under några år har fastighetsföretagens finansiella risker överskuggat allt, dvs analysen har centrerat på ränteläge, rating, obligationsmarknaden, räntemarginaler och belåningsgrad. I takt med att räntan nu sänks växlar fokus över till företagens operationella risker, dvs till driftnettot och kassaflödet och hur de utvecklas.   Är driftnettot och underhållet som rapporteras av värderare och fastighetsbolag realistiska och uthålliga för förvaltningen av fastigheten. Vilka investeringar i fastigheter krävs för att uppfylla nya EU-direktiv?   Medverkande: ▪ Göran Råckle och Lill Eurenius Edlund, chefer Fastighetsanalys, Swedbank Bankers syn på kvaliteten i externa värderingar. Stämmer driftnettot i värderingar med verkliga driftnetton i företagens redovisning eller gör banken internt mer realistiska bedömningar av drift- och underhållskostnader i sin analys till grund för kreditgivning.   ▪ Rikard Silverfur, chef Utveckling & Hållbarhet, Fastighetsägarna I senaste Nils Holgersson-rapporten konstateras att prisökningarna för VA, avfall, fjärrvärme och elnät aldrig varit så stora och att det alltjämt är anmärkningsvärt stora prisskillnader mellan leverantörerna i landets olika kommuner. Fastighetsägare effektiviserar och minskar hela tiden energiförbrukningen, men syns det i driftnettot? Med sjunkande inflation bör vi framöver kanske förvänta oss mer stabila och förutsägbara driftskostnader eller? Vilka investeringar kommer att krävas för att lyfta de drygt 20 000 lokalbyggnaderna i de lägsta energiklasserna fram till 2033 enligt EPBD (Energy Performance of Buildings Directive).   ▪ Magnus Stenback, vd, Forum Fastighetsekonomi Direktavkastningskrav och driftnetto vid fastighetsvärdering – är det vad som kan förväntas uppnås i även i förvaltningen. Tas hänsyn redan nu till investeringar som inom några år krävs enligt EPBD.   Moderator: Christina Gustafsson   Webbinariet hölls den 12 februari 2025.   Om SEPREF SEPREF - the Swedish Property Research Forum - är en sektion för fastighetsanalys och fastighetsmarknad inom Samhällsbyggarna. Ordförande: Tiffany Strand Styrgrupp: Katharina Lindskog, Christina Gustafsson , Sviatlana Engerstam, Jon Lekander, Karin Witalis och Birgitta Leijon.

Arkitektstudenten och Excellencestipendiaten Vendela Folke delar här sina intryck och reflektioner från Excellenceresan 2024, en inspirerande studieresa till Malmö och Köpenhamn där hållbarhet och innovation stod i centrum. Med flera spännande studiebesök och möten med branschens aktörer bjuder Vendela här på en personlig inblick i framtidens samhällsbyggande. Att vara student innebär ofta en tillvaro full av kontraster. Ena dagen sitter du i datorsalen inpå småtimmarna, äter gröt (det är billigare än nudlar) och dricker kallt kaffe, för att nästa dag glida runt i stadshuset i aftonklänning. Eller bli bjuden på en fullspäckad studieresa söderut. I år är vi fem förväntansfulla studenter från Samhällsbyggnadssektionen, Ingenjörssektionen Bygg, Arkitektursektionen och Sektionen för energi och miljö vid KTH som blivit utsedda till Excellencer av våra respektive sektioner de senaste åren, och därigenom fått denna möjlighet att åka på en studieresa. Resan arrangeras av Samhällsbyggnadslänken vid KTH och sponsrades i år av Skanska, Sweco och Tyréns. Det är en solig och varm dag i Malmö när vi excellencer, tre företagsrepresentanter och organisatörer från Samhällsbyggnadslänken kliver av tåget från Stockholm. Vi bor på ett charmigt hotell med anor från sextonhundratalet, där inget rum är det andra likt och det finns en lång inramad artikel om när några medlemmar av Beatles en gång tog en öl i puben i källarvåningen. Hyllie terrass har Malmös högsta hyror, men är ändå hett eftertraktade. Foto: Joanna Messmer Malmös Hyllieterrass – En föregångare inom NollCO₂-certifiering Redan från ankomst har vi ett fullspäckat schema. Det första studiebesöket går till Hyllieterrass, en stor kontorsbyggnad färdigställd 2023 som ägs av Skanska Fastigheter. Projektet sprang ur en förfrågan från Sweden Green Building Council om att göra ett pilotprojekt för NollCO², en påbyggnadscertifiering för miljömärkning. Vår värd Åsa Johansson, projektutvecklare på Skanska Fastigheter, berättar entusiastiskt om hur de ställt krav på klimatberäkningar från leverantörer och underentreprenörer och om hur de genom ett öppet sinne och ständiga frågor kommit på okonventionella lösningar i jakten på en lägre klimatbelastning. Det har bland annat resulterat i planteringsbäddar på terrasserna som skapar kolsänkor, ett eget energisystem och betongbjälklag som varierar i tjocklek utifrån behov. Klimatåtgärderna krävde tid och engagemang, men stod för en förvånansvärt liten del av totalkostnaden, knappt 3%. Den totala klimatbelastningen däremot landade på 65% av ett vanligt jämförbart projekt. Kontorsytorna i Hyllieterrass har Malmös högsta hyror, men är ändå hett eftertraktade. Åsa och hennes kollegor kan med rätta klappa sig själva på axeln, men konstaterar samtidigt att projektet främst varit en språngbräda till nya, ännu mer klimateffektiva sätt att bygga och att jakten fortsätter. Fläktrummet i Malmö Nya Sjukhus utgörs av ett helt våningsplan med dubbel takhöjd. Foto: Joanna Messmer Att bygga sjukhus mitt i verksamheten Nästa studiebesök är Malmö Nya Sjukhus där Skanska, Tyréns, Sweco och Regionfastigheter välkomnar oss. Vi anar ett omfattande samarbete, vilket visar sig stämma med råge. En ny stor huvudbyggnad håller som bäst på att färdigställas på det utbredda sjukhusområdet. Det är ett gigantiskt projekt med en budget på 9 mdkr. En stor utmaning har varit att bygga parallellt med den löpande sjukhusverksamheten, vilket lösts genom exempelvis externa upplagsplatser, lastbilar som kört bort material var femte minut, skiftgång och inlastning på kvällstid. Eftersom sjukvården kräver precision har planeringen varit oerhört detaljerad. Framför allt operationssalarna har planerats i detalj, med såväl VR-modeller som en fullskaliga mock-ups. En första mock-up uppfördes i en extern lokal, och sedan ytterligare en, som färdigställdes till driftsnivå i ett övrigt tomt bygge. Ventilation, tryck, placering av utrustning – allt behöver stämma i detalj. Mock-upen resulterade också i att mindre ändringar gjordes. Vi har förmånen att få en rundtur i bygget, som är inne i sitt slutskede. Ett helt våningsplan med dubbel takhöjd utgörs av enbart fläktrum. Det ger en glimt av all den teknik som krävs i verksamheten. Vi får också kliva in i de blivande operationssalarna. Verktyg och anställda skickas genom slussar in i salen, där allt ifrån färgen på ljuset till trycket på luften kan styras. Det är en fascinerande upplevelse. Våra värdar berättar att såväl budget som tidplan verkar hålla. Helt otroligt. Deras främsta lärdomar är att engagera många parter redan i de tidiga skedena, ett nära samarbete och att ha levande mål även långt in i processen. Alla verkar stolta och tacksamma över att ha varit del av projektet och rekommenderar oss varmt att prova på att delta i ett så stort projekt. Foto: Joanna Messmer Varvsstaden – Från industrimark till levande stadsdel Det sista studiebesöket i Malmö är hos Tyréns och Varvsstaden AB i Varvsstaden, en central stadsdel i Malmö. Tidigare var det Kockums varv, en viktig del av Malmös näring och under en period rent av världens största varv. 2016 upphörde den sista industrin på området. Det är 19 HA mark som nu omvandlas från stängt industriområde till levande stadsdel. Hela området behöver saneras, inklusive mark under de kulturhistoriskt värdefulla byggnader som ska bevaras. Delar från byggnader som rivs sparas i en materialbank för att kunna återanvändas i nya projekt på området. När det är klart 2035 ska det rymma cirka 4000 arbetsplatser, 2500 bostäder, tre parker och en skola. Magnus Alfredsson, Varvsstaden AB, och Krister Lundblad, Tyréns, berättar med inlevelse om hur de renoverat Snickeriet, områdets äldsta byggnad. Det var ett omständligt projekt där de behövde lyfta hela byggnaden en halvmeter för att anpassa till omgivande bebyggelse och göra det mer motståndskraftigt mot skyfall. Den gamla grundmuren sågades av och byggnaden lyftes med gigantiska domkrafter, varpå ny grund gjöts. Vi bara gapade – att det går! Snickeriet lyfter Snickeriet är Varvsstadens äldsta bevarade byggnad där den äldsta delen uppfördes under 1870-talet. Här har det framför allt tillverkats snickerier och inredning till båtar. Snickeriet låg för lågt i förhållande till omgivande bebyggelse och har därför lyfts ca 50 cm på höjden. Huset blev då också mer motståndskraftigt mot skyfall. Se hur 200 ton balkar och 42 kraftfulla domkrafter riggades för att kunna genomföra lyftet.  Danska hållbarhetslösningar – En inblick i UN17 Village-projektet Dagen därpå tar vi tåget över till Köpenhamn för ett besök hos Sweco Architects Denmark. Vi besöker ett bostadsområde, UN17 Village, som är under konstruktion och Caroline Stewart som guidar oss ger oss en inblick i dansk bygglagstiftning och hur de arbetat för att bygga miljövänligt. Det ger oss en inblick i hur bygglagstiftning kan skilja sig åt mellan länder, där de haft betydligt svårare att navigera sig igenom brandreglerna med miljöfokus än ett motsvarande projekt i Sverige. Vi avslutar resan med ett besök på Tivoli. Köpenhamn bjuder på livliga gator, rökiga inomhusmiljöer och berusade 16-åringar i horder. Det känns exotiskt. Om kvällarna äter vi gott på olika restauranger och samtalar länge. En kväll är det asiatisk avsmakningsmeny, en annan klassiskt danskt med rejäla köttbitar. Att umgås med personer utanför ens egen bubbla är ögonöppnande på flera sätt. Vi som reser ihop är i olika stadier i livet och har olika erfarenheter, intressen och synsätt, vilket ger givande och annorlunda samtal som får tankarna att gå i nya banor. Det har varit en oväntat angenäm aspekt av vår resa. Resan har bjudit på fascinerande upplevelser, fördjupade insikter om vikten av tidigt och djupt samarbete mellan olika professioner och förståelse för att branschen och dess människor är i ständig utveckling och lärande, det är inget som slutar i skolan. Det känns väldigt motiverande. Text: Vendela Folke Om excellencestipendiet Samhällsbyggnadslänken vid KTH förvaltar excellencestipendiet, ett pris som delas ut varje år till en student från vardera studentsektion som har utfört ett excellent och utmärkande arbete inom studentverksamheten. Excellencerna bjuds in att åka på studieresa tillsammans med företag och Samhällsbyggnadslänken. Respektive styrelse på studentsektionerna ansvarar för genomförandet av valet till excellence.

MÖD F 4601-23 Rättsfallet gäller avstyckning av en bostadsfastighet bestående av befintliga byggnader i två skiften med en liten enskild väg emellan, totalt 5 154 kvm. Avstyckningen skedde från en jordbruksfastighet. På skifte 1 (den södra) finns ett bostadshus och på skifte 2 (den norra) finns en ekonomibyggnad och en grusplan. De byggnader som styckades ingick i ett gårdscentrum och båda skiftena låg inom strandskydd. Fastigheten fick väg-servitut på vägen mellan skiftena. Rättsfallet berör två frågor. Den första, att bostadsfastigheter normalt består av ett enda skifte. Om bostadsfastigheten ska bestå av två eller flera skiften, krävs ett funktionellt samband (det ska finnas en bra anledning). Den andra frågan, och här ligger störst fokus, gäller strandskydd, där grundregeln för bostadsfastigheter är att endast mark som inte är tillgänglig för allmänheten får lov att ingå. LM motiverade sitt beslut med att den nya bostadsfastigheten kommer att bestå av två skiften då vägen fortsatt bör ligga kvar på jordbruksfastigheten. Detta då vägen används för åtkomst av åkermarken väster om styckningslotterna samt även fungerar som vandringsled för allmänheten. Gällande strandskyddet anger LM att skifte 2 består av ekonomibyggnad och gårdsplan samt utrymme runt byggnaden för att kunna underhålla denna. Länsstyrelsen överklagade beslutet och angav att ändamålet ändras från jordbruk till bostad. En ekonomibyggnad har inte någon hemfridszon och därför kan området inte ses som ianspråktaget. MMD konstaterar att skifte 2 består av ekonomibyggnad och gårdsplan samt utrymme runt byggnaden för att kunna underhålla denna. Avstyckningen befäster i huvudsak endast ett sedan länge bestående förhållande och kan därför inte anses leda till någon ökad privatisering av området. Det finns fri passage mellan skifte 2 och ån och det blir ingen förändring ur allemansrättslig synpunkt jämfört med innan avstyckningen. MMD tillät avstyckningen. MÖD inleder med att de två skiftena uppfyller lämplighetskravet i FBL 3:1 eftersom de utgör ett etablerat gårdscentrum som endast skiljs åt av en mindre väg. Gällande strandskyddet för skifte 2 noterar MÖD att ekonomibyggnaden  är uppförd före strandskyddets införande och att den mark som byggnaden upptar är ianspråktagen och är inte tillgänglig för allmänheten. Även grusplanen, som behövs för användningen av ekonomibyggnaden, ansåg MÖD var lagligen ianspråktagen. Kvar inom skifte 2 finns ett ytterkant i väst, norr och öster som är tillgänglig för allmänheten. MÖD bedömer att åtgärden befäster ett sedan länge bestående förhållande och användning av berörda markområden. Avstyckningen innebar ingen ändring av markanvändningen och det finns inget som talar för en förändrad markanvändning av skifte 2. Att det inom skifte 2 finns en mindre del mark som i dag är tillgänglig för allmänheten, kan inte anses motverka strandskyddets syften i beaktansvärd mening. FBL 3:2 2 st är därmed uppfyllt och MÖD tillät avstyckningen. En bra dom där alla tre instanser kom till samma slutsats. Det finns många kluriga frågeställningar gällande bostadsfastigheter som innehåller mer än en traditionell villatomt. I en utav dessa frågor har vi nu en dom från MÖD som ger klarhet. Domen fick inte överklagas. Fastighetsregisterkarta Förrättningskarta Flygbild med fastighetsgränser Fredrik Warnquist Universitetsadjunkt Fastighetsvetenskap Lunds tekniska högskola, LTH

Någonstans i Europa, inom ett tillverkningsföretags monteringslinje, arbetar en operatör under bekväma förhållanden med ett säkert, stabilt och välbetalt jobb. Faktum är att arbetsvillkoren har förbättrats avsevärt över tid, sannolikt på grund av att operatörens produktivitet nu är nästan dubbelt så hög som för några decennier sedan. Inom byggbranschen däremot har produktiviteten, något förvånande, minskat. Regleringar, efterlevnadskrav och omfattande byråkrati har lett till en minskning i produktion per capita. Konsekvenserna av en ökande efterfrågan på byggande och minskande produktivitet är ganska uppenbara och oroväckande. Byggnadsteknik och automatisering av processer är ett av samhällets sista hopp för att kunna möta framtida behov och säkerställa energiförsörjning, bostäder och infrastruktur för kommande generationer. Ändå är digitaliseringen och införandet av ny teknik i byggbranschen förvånansvärt låg, trots potentialen och det överkomliga priset på tillgänglig teknologi. Samtidigt som den allmänna inställningen är att ”varför ändra något som fungerar”, har de bättre strategerna och visionärerna insett behovet och, även om det går långsamt, påbörjat en omvandlingsprocess. Mellan de som ser kortsiktigt och de som ser långsiktigt finns en bred skara av skeptiska visionärer som på ett filosofiskt plan förstår digitaliseringens fördelar men har svårt att föreställa sig hur det skulle realiseras i deras nuvarande verksamheter. Vid sidan av dem finns de som är rädda – de som tidigare har gjort misslyckade digitaliseringsförsök och, med rätta, är skeptiska och rädda för att misslyckas igen. Att digitalisera byggbranschen handlar dock om mer än bara teknik; omställningen kräver en perfekt genomförd implementering. Utan hänsyn till företagskulturen, organisationsstrukturen, mänskliga resurser och andra särdrag är digitaliseringen dömd att misslyckas. I sitt arbete har ODEI, ett företag som specialiserat sig på dessa digitala implementeringar, identifierat några särskilda egenskaper som driver branschens unika natur och måste beaktas när man utformar en teknikadoptionsplan eller sätter digitala mål. Byggprojektens unika karaktär (1) är en grundläggande egenskap, som skiljer sig väsentligt från andra branscher. Många projekt är arkitektoniska mästerverk, unika ingenjörslösningar för särskilda förutsättningar och funktionella krav. Medan repetition driver optimering, innebär unika projekt att branschen ständigt får börja om från början. Marknadens verklighet (2) och hur organisationer och relationer mellan företag är uppbyggda är också en viktig skillnad. En stor del av byggproduktionen utförs av små och medelstora företag som saknar finansiella resurser för stora investeringar (2.1.) i teknik eller dedikerad personal för innovation. Dessutom är projektorganisationer i byggbranschen ofta uppdelade i nästan oändliga lager av underleverantörer (2.2.), vilket försvårar teknikanpassning då en digitaliserad arbetsplats ofta kräver att alla dessa lager använder samma teknik eller digitala produktpaket (2.3.). Varje nytt projekt innebär också att en ny organisation bildas, vilket medför att kultur och attityder till digitalisering kan behöva byggas upp från grunden. Byggande är ett hantverk. Inom samma arbete eller uppgift finns det inga identiska handlingar, installationer eller åtgärder (3). Påverkad av väder, markens oväntade förhållanden och tekniska detaljer som måste improviseras, är en skicklig byggnadsarbetare en hantverkare, en konstnär. Möjligheten att automatisera dessa unika uppgifter kan därför vara en stor utmaning. När det gäller komplexiteten av teknikadoption i en organisation som redan strategiskt har valt digitaliseringsvägen, är mentaliteten hos mellanchefer avgörande (4). Avsaknad av rätt inställning (orsakad av brist på prioritering, brist på förståelse för fördelarna eller andra orsaker) riskerar digitaliseringen att misslyckas, eftersom det krävs förändring och  förändring kräver auktoritet och beslutsamhet. När mentaliteten brister, sker förändringen långsammare, försiktigt och drivs inte av frivilliga ändringar i rutiner. Användare (5) är utan tvekan den svåraste utmaningen. Införande av ny teknik beror och kommer alltid att bero på användarnas förmåga eller vilja att anpassa sig till tekniken. Eftersom ett helt teknikdrivet byggande är orealistiskt på kort och även lång sikt, måste människor (användare) och teknik samexistera. Den höga personalomsättningen och den ofta låga digitala kompetensen försvårar även detta. Den mest komplexa och utmanande faktorn är dock återigen mentaliteten. ”Det är inte mitt jobb” är något många säger när de ombeds rapportera i en digital plattform. Branschen måste förstå att det inte är slutet på arbetsuppgiften när något är installerat, flyttat eller gjutet; på samma sätt som en leveransarbetare inte är klar förrän leveransen är registrerad i systemet, måste byggbranschen arbeta för att införa dessa idéer hos både tjänstemän och arbetare. ”Förändringen är stor och när den kommer, kommer den snabbt. Spännande tider väntar, men det gäller att vara redo.” Spelets regler är tydliga, nu gäller det att spela. Att förstå branschens kontext och verklighet är avgörande för att sätta realistiska och genomförbara mål för digitalisering eller teknikanpassning av ett byggföretag. Framtiden ser ljus ut, tillgången till teknik är på en historiskt låg kostnadsnivå, och startups gör nu tillgången till mjukvaruplattformar möjlig även för mindre företag. Redan nu, som tidiga användare eller pilotprojekt, börjar flera tekniktrender smyga sig in i byggsektorn: exoskelett kommer att bidra till säkrare arbetsplatser och öka människans kapacitet; robotar kommer på kort sikt att förändra datainsamlingen på byggarbetsplatser (framsteg, kvalitet, säkerhet, lager etc.); på längre sikt kan de kanske bygga upp vissa arbetsenheter eller utföra enklare arbetsuppgifter som städning, utläggning eller kanske vissa transportuppgifter och murning. Maskin- och lastbilsföretag innoverar också mot autonoma eller fjärrstyrda lösningar. Förändringen är stor och när den kommer, kommer den snabbt. Spännande tider väntar, men det gäller att vara redo. Javier Garmendia Vd för odei.io ODEI delar kunskap om teknik och implementering av digitala lösningar i byggsektorn i sitt nyhetsbrev .

Dags att sänka trösklarna in på bostadsmarknaden Att få nycklarna till en egen bostad kan vara skillnaden mellan hopp och förtvivlan, mellan trygghet och konstant stress. I Farsta strand har Stockholms Stadsmission byggt lägenheter för människor som står utanför bostadsmarknaden. Pernilla Parding, chef Bostad på Stockholms Stadsmission och utsedd till Årets samhällsbyggare 2024, berättar om deras modell med differentierade hyror och behovsförmedling, och hon vill inspirera fler fastighetsägare att arbeta för socialt hållbara boendelösningar. Text: Sofia Jonsson | Foto: Rosie Alm Vi tar pendeltåget till Farsta strand i södra Stockholm. En kort promenad från stationen finns Stockholms Stadsmissions alldeles nybyggda flerfamiljshus. Pernilla Parding, chef Bostad på Stockholms Stadsmission, går vant fram till husen på Brunskogsbacken 23; ett sexvåningshus med putsad fasad i varm terrakottafärg och en lägre del i tegel med radhuslägenheter. Utanför husen finns en liten park med ett stort träd i mitten där höstlöven går i samma nyans som husen. Här finns 41 lägenheter. Hyresgästerna flyttade in i juni och har en hyra anpassad efter vad de har råd att betala. Människorna som bor här har av olika anledningar haft svårt att få tag på ett förstahandskontrakt i Stockholm. Men tack vare Stockholms Stadsmission och deras hyreshus med kooperativa hyresrätter, har de fått tak över huvudet och framför allt tryggheten som ett eget hem ger. ”En samhällsbyggare bygger starka samhällen och får samhällets olika delar att hänga ihop.” Vi promenerar upp mot husen. Pernilla Parding pratar engagerat och fort. De senaste 20 åren har hon varit anställd på Stockholms Stadsmission och en stor del av tiden har hon arbetat med bostadsfrågor på olika sätt. Med en utbildning som socionom och journalist är hennes drivkraft att åstadkomma skillnad på riktigt. Hon tycker att det är givande att träffa fastighetsfolk och lyssna in deras perspektiv och problembild. Utifrån det vill hon sedan hitta lösningar för de som brukar betecknas som ”outsiders” på bostadsmarknaden. I höstas fick Pernilla Parding utmärkelsen Årets samhällsbyggare 2024. Priset går till en av samhällsbyggnadssektorns klarast lysande stjärnor och i motiveringen från Samhällsbyggarna lyfts bland annat att Pernilla Parding arbetar med att ”utveckla och genomföra projekt som syftar till att förbättra levnadsvillkoren för människor med sämre socioekonomiska förutsättningar”. Vad är en samhällsbyggare för dig? – En som bygger starka samhällen och får samhällets olika delar att hänga ihop. Eller som juryn formulerade det så fint – att bygga samhällen är att bygga framtid. – Jag ser mig mer som samhällsbyggare än socionom i dag. Mina första tio år på Stockholms Stadsmission jobbade jag med behandlingsarbete och motiverande samtal på vårt stöd- och lågtröskelboende på Södermalm. Med åren har jag blivit mer och mer innovativ och entreprenöriell. I dag handlar mitt arbete om att hitta konkreta lösningar som sänker trösklarna in på bostadsmarknaden, så att även hushåll med knappa ekonomiska resurser kan efterfråga ett hem. Pernilla Parding förklarar att en stor del av arbetet handlar om att samverka med andra aktörer och att knyta kontakter med samhällets olika delar. Alla kan vara med och bidra till samhällsbygget utifrån sina förutsättningar. Vad kan du som socionom tillföra samhällsbyggnadsbranschen? – Jag kan titta på tillvaron med andra glasögon och genom min kunskap och erfarenhet ser jag lösningar på problem på ett lite annat sätt. Och jag tror att vi måste återföra mer av det mellanmänskliga perspektivet i vårt samhällsbyggande. Vi är duktiga på att bygga bra, men vi glömmer lite grann det som ska ske mellan husen. – Jag tycker om att bygga och min specialitet är då inte hårdvaran, väggar, golv och tak, utan det är mjukvaran – bygga det som kan bidra till ett ökat värde i social hållbarhet. Och här tror jag att det finns mycket för personer med min bakgrund att tillföra. Det behöver inte vara stora åtgärder egentligen, det behöver inte ens vara kostsamma insatser. Utan här handlar det om att förena olika kompetenser och därmed lösa problemen som vi har i dag i vårt samhälle på ett smartare sätt. ”Om vi ska uppnå de värden som vi säger att vi vill ha, så måste vi också investera och finansiera för den förbättringen.” Åter till husen i Farsta strand. Bakgrunden är ett projekt för att hitta nya bostadslösningar för strukturellt hemlösa. Stockholms Stadsmission förvärvade en tomträtt, Kymmendö 4. Deras helägda dotterbolag äger fastigheten och hyr ut lägenheterna till en kooperativ hyresrättsförening med blockhyresavtal på 15 år. Hyresgästerna är medlemmar i den kooperativa hyresrättsförening som man sedan hyr lägenheten av, på så vis lite som en bostadsrätt. Kooperativ hyresrätt är inte något nytt, men Pernilla Parding menar att det är en ganska outnyttjad upplåtelseform i Sverige. – Den kooperativa föreningen syftar till att både främja gemenskap och inkludering, men är också en förutsättning för att kunna ha differentierad hyressättning. Det unika är både de olika hyresnivåerna och att vi använder behovsförmedling. Vår Bobyrå undersöker personernas behov av bostad och deras hyresutrymme för att se om vi kan erbjuda någon av de rabatterade lägenheterna i föreningen. – Det som också är speciellt är det som jag kallar för mjuk förvaltning. Vi har vanlig teknisk förvaltning via ett externt bolag och vi erbjuder själva mjuk förvaltning. Om någon skulle få svårt att betala hyran, så kommer den mjuka förvaltningen in. Då kan vi fråga vad som har hänt och vi kan snabbare fånga upp om någon behöver hjälp. Enligt Pernilla Parding är mjuk förvaltning inte någon större innovation, för egentligen återskapar det något som tidigare har varit vanligt. Förr i tiden så hade fastighetsägare råd och resurser i sin förvaltning att vara på plats och ha tid att prata med sina hyresgäster. Då lärde de känna dem och kunde på ett lättare sätt hjälpa till om någon fick problem. När Stockholms Stadsmission började titta på projektet i Farsta strand gjorde de som vilken annan byggherre som helst. De undersökte efterfrågan och hur just deras kundgrupp såg ut. Det var viktigt att hyresgästerna får ett förstahandskontrakt, för de ska bo bra och kunna bo kvar. Sedan behövdes också en prisrimlig hyra, så att de boende kan betala hyran på egen hand. – För det vill man verkligen göra. Man vill betala sin hyra och ha en boendemiljö som är helt normal. Vi såg också att det inte fanns krav på att bo stort och flott, så lägenheterna har lite färre kvadratmeter än vanligt. Men vi har ändå strävat efter att skapa många små utrymmen, för alla barn ska ha en egen liten vrå att stänga in sig i och föräldrar ska inte behöva skicka ut sina tonåringar så att mellanstadieeleven kan göra läxa och tvärtom. Pernilla Parding betonar att det här faktiskt inte är ett socialt projekt, utan det är ett bostadsprojekt. Genom den kooperativa hyresrättsföreningen med differentierad hyressättning knäckte de den svåraste nöten: Att både kunna sänka trösklarna för de med lägre inkomster som inte kommer in på bostadsmarknaden och samtidigt ha en stabil ekonomi för fastigheten och förvaltningen. Utan de differentierade hyrorna så hade inte kalkylen gått ihop. Om alla hyror är lågt satta får man inte ihop kalkylen och om alla hyror är högt satta, då kan inte hyresgäster med låga inkomster bo där. Kommer ni att satsa på fler nyproduktionsprojekt? – Vi ska inte bygga fler hus. Stockholms Stadsmission är en idéburen organisation som ska jobba med sociala insatser till människor. Förhoppningen är att vår modell inspirerar fastighetsägare att bidra till en mer socialt hållbar bostadsförsörjning. ”Jag kan titta på tillvaron med andra glasögon” Vad skulle du råda fastighetsägare som vill stärka sitt arbete med social hållbarhet? – Jag tror att de behöver skaffa sig kompetens och kanske våga anställa nya roller för att börja tänka i nya banor. Det går att likna med arbetet för att energieffektivisera sina fastigheter. Då behöver ett företag ta in den kompetensen, göra en analys och komma med förslag på åtgärder. Åtgärderna följs sedan upp och utvärderas. Det som är svårt när det gäller social hållbarhet är förstås hur man mäter värdet av sina åtgärder. Men här är vi på gång. Pernilla Parding väver vidare på skillnaden mellan att bara bygga hus och att vara en samhällsbyggare. En samhällsbyggare tänker på de långsiktiga konsekvenserna och vilken nytta man bidrar med för samhället i stort. Hon poängterar att det finns många fastighetsägare som verkligen försöker och som tänker så, och de är otroligt viktiga för samhällsutvecklingen. – Det är intressant att titta på de fastighetsbolag som är duktiga på att investera i social infrastruktur i sina bostadsområden. Det kan vara att jobba med trygghetsvärdar, jobba nära civilsamhället eller ta hjälp av organisationer som oss. I dessa områden så når man ofta mycket högre NKI på trygghet, man får ansvarstagande hyresgäster och mer välmående hus. De som både tar hand om sina hus och tar man hand om människorna i husen får långsiktigt bättre fastighetsvärde och bättre bostadsområde. Med projektet i Farsta strand har Stockholms Stadsmission utvecklat nya verktyg som även andra fastighetsägare kan använda. Pernilla Parding skickar med att de kan hjälpa till att sätta upp och driva kooperativa hyresrättsföreningar, de kan göra behovsförmedlingen och sköta den mjuka förvaltningen. – Vi krokar gärna arm med fastighetsägare. Man kan samarbeta med oss och vi kan vara den trygga garanten för att förmedla en lägenhet till någon som har en lägre inkomst än vad de brukar ställa krav på. Man kan jobba med positiv särbehandling, inte i hela beståndet, men man kan tänka att 5 procent av ens bestånd ska gå till människor som man normalt sett inte skulle våga släppa igenom. Då har man faktiskt bidragit! ”Om du har ett jobb och egentligen inga andra problem än att du inte har ett hem, då kan inte socialtjänsten hjälpa dig med en boendelösning.” Enligt Socialstyrelsens senaste hemlöshetsräkning från 2017 lever 33 000 människor i hemlöshet i Sverige. Sveriges Stadsmissioner anser i sin senaste hemlöshetsrapport från 2023 att det är lågt räknat då det är många fler som faktiskt står utan ett hem, men som inte syns i statistiken. – Jag använder helst ordet bostadslöshet. När vi säger hemlös får väldigt många en bild framför sig som är Pelle på parkbänken. Men den hemlöshet som vi möter mest på Stockholms Stadsmission är en ensamstående förälder som ofta har jobb. De bor inneboende, på ett hotellhem eller trångbott på ett tillfälligt kontrakt. De har någonstans att ta vägen just nu, men de vet inte var de ska bo om ett halvår. Vad gör det med en människa att inte ha ett hem? – Det är förstås individuellt. Våra hyresgäster brukar berätta om en tillvaro med otroligt mycket otrygghet, tvivel på både sig själva och samhället och bristande ork att sköta jobb eller studier. Det är stressande att inte veta var man ska bo härnäst och har man barn blir den stressen ännu mer påtaglig för man oroar sig över barnens situation – måste de byta skola efter lovet, hänger de med i undervisningen, behöver de hitta nya kompisar igen. En hyresgäst berättade att hon var tvungen att leva utan sina barn, för hennes osäkra boendesituation gjorde att de fick bo hos hennes före detta partner. Vad gör det med en mamma som måste lämna bort sina barn?! Vad är det för faktorer som gör att vissa har svårare att få ett hem? – Tidigare var det ofta sociala skäl som ledde till hemlöshet. Man klarade kanske inte av att sköta om ett hem på grund av missbruksproblematik eller psykisk ohälsa. De får i dag hjälp av socialtjänsten enligt socialtjänstlagen med stöd av olika slag. – Om du har ett jobb och egentligen inga andra problem än att du inte har ett hem, då kan inte socialtjänsten hjälpa dig med en boendelösning. De är bostadslösa på grund av strukturella skäl i samhället. De saknar kapital, kötid eller kontakter för att ta sig över de höga trösklarna som vi har på dagens bostadsmarknad. Vad är individens ansvar och vad är samhällets ansvar i den här frågan? – Det är klart att individen har ett ansvar, men kan en enskild individ rå för att lönen är så pass låg att man inte blir insläppt på bostadsmarknaden? Kan man rå för att kommunen inte har byggt bostäder med en rimlig hyra? Kan man rå för att socialförsäkringssystemet inte har följt med prisutvecklingen? Glappet är jättestort mellan de som är inne och de som är utanför bostadsmarknaden. ”Det handlar om att förena olika kompetenser och därmed lösa problemen som vi har idag i vårt samhälle på ett smartare sätt.” Pernilla Parding pekar på att samhället har dragit tillbaka sitt ansvar för bostadsförsörjningen. Det finns inte heller en behovsprövad bostadsförmedling till de bostäder som blir lediga. De som står först i bostadskön blir erbjudna de prismässigt mest attraktiva lägenheterna och ändå kan de redan ha en bostad och en hög inkomst. För de med kortare kötid och lägre inkomst finns nyproduktionerna kvar som har dyra hyror och då varken kan de flytta in av ekonomiska skäl eller får flytta in för de uppfyller inte hyresvärdens inkomstkrav. Vill du ändra reglerna för bostadsförmedlingar? – Vi behöver nya lösningar på bostadsmarknaden. En del handlar om en bättre matchning av bostadssökande till de bostäder som finns. Jag säger inte att alla bostäder ska fördelas enligt behov, men behov behöver vara ett urvalskriterium. Det finns redan undantag och förturer hos bostadsförmedlingar. Pernilla Parding ger exempel på bostäder för unga, studenter och seniorer samt näringslivsförtur som ges till människor som flyttar till en stad för att kunna jobba. Men det finns inget som riktar sig till hushåll med en lägre inkomst. Hon säger att det finns inga verktyg att erbjuda en bostad till den här växande gruppen av människor som är bostadslösa och flyttar runt på olika, ofta dyra, andrahandskontrakt. Vad är önskelistan gällande politiska reformer? – Staten behöver ta ett större ansvar och styra till fler initiativ som tillgängliggör vanliga bostäder till hushåll som inte kan ta sig in på bostadsmarknaden. Staten kan ge betydligt bättre kreditgarantier till bolag som vill göra skillnad genom att sänka trösklarna till en god bostad. Kommuner kan premiera bostadsaktörer som ger 5 procent av sitt bestånd till de med lägre inkomster och utnyttja sin markpolicy till detta. – Staten och kommuner behöver styra och sätta till resurser, och jag tror att det är den springande punkten. Om vi ska uppnå de värden som vi säger att vi vill ha, så måste vi också investera och finansiera för den förbättringen. Vi kan inte vara kvar i ett system som hela tiden stänger ute de som har allra störst behov. Vi måste hitta sätt att sänka trösklarna till en god bostad för alla i samhället. Namn: Pernilla Parding Ålder: Född 1972 Utbildning: Socionom och journalist Jobb: Chef Bostad, Stockholms Stadsmission Intressen: Träning, alltifrån boxning till balett, kallbad, mat och vin och att sitta vid havet Årets samhällsbyggare 2024 Juryns motivering: ”Pernilla Parding är en engagerad och driven person som arbetar för Stockholms Stadsmission, en ideell organisation som fokuserar på att stödja människor i utsatthet. I sin roll arbetar Pernilla med att utveckla och genomföra projekt som syftar till att förbättra levnadsvillkoren för människor med sämre socioekonomiska förutsättningar, särskilt inom områden som bostadsförsörjning, integration och social inkludering. Hennes arbete har haft en betydande inverkan på många människors liv i Stockholm. Pernilla har under många år byggt upp verksamheten Bobyrån och varit en förkämpe för metoden Bostad Först, som nu är en erkänd modell som förespråkas av Socialstyrelsen och implementeras av allt fler kommuner. Pernilla har också arbetat med utvecklingen av Kymmendö-modellen, en innovativ förvaltningsmodell för socialt hållbar bostadsförsörjning. Pernilla har genom en mångårig gärning visat på gott ledarskap, idérikedom, skapat samverkan mellan forskning och praktik samt utvecklat nya metoder som bidrar till en mer hållbar samhällsbyggnadssektor. Pernilla tilldelas priset Årets samhällsbyggare för sitt engagemang för socialt hållbar samhällsbyggnad och sin förmåga att skapa innovativa lösningar på samhällsutmaningar. Hennes insatser har haft en djupgående positiv inverkan på samhället i Stockholm.” Jury Årets samhällsbyggare 2024: Andreas Gyllenhammar, Sweco Kajsa Hessel, Svensk Byggtjänst Malena Havenvid, KTH Andreas Hatzigeorgiou, PE Jan Wejdmark, Newsec Joanna Messmer, Samhällsbyggarna   Sveriges Stadsmissioners förslag för att riva trösklarna till en bostad för alla Inför en ny tydlig bostadsförsörjningslag i syfte att skapa ett ökat bostadsbyggande. Lagreglera vilka krav en hyresvärd får ställa på hyresgäster vid tecknande av kontrakt, inte minst avseende inkomst. Kräv nationella och kommunala handlingsplaner som skarpa verktyg för bostadsbyggande. En viktig komponent i dessa planer ska vara att de ska bidra till en ökad social hållbarhet. Utred allmännyttans ansvar för social bostadsförsörjning och ge ett tydligare ansvar för social hållbarhet. Förmå privata hyresvärdar att dela på ansvaret för bostadsförsörjningen, exempelvis genom att ange andel av bostäder till sociala ändamål i exploateringsavtal vid nyproduktion. Koppla ihop bostads- och socialpolitiken och skapa ett system för socialt hållbara bostäder. En modell för socialt hållbara bostäder är ett viktigt verktyg för att ge människor tillträde till bostadsmarknaden och ska vara byggd på bred samverkan mellan stat, kommun, idéburna icke vinstdrivna organisationer och fastighetsägare. Använd effektiva verktyg i kommunerna för att stötta personer som riskerar eller befinner sig i hemlöshet, exempelvis reservationer och förturer i bostadsförmedlingen. Använd den kommunala markpolitiken för att bidra till en socialt hållbar bostadsförsörjning. Stärk och förtydliga de idéburna bostadsaktörernas roll och möjligheter för att ge den idéburna sektorn möjlighet att bidra till en socialt hållbar bostadsförsörjning och en minskad hemlöshet. Källa: Sveriges Stadsmissioner, rapport Hemlös 2023

MÖD F 7886-23 En fastighet var i detaljplan utlagd som allmän tomt, dvs kvartersmark för annat än enskilt bebyggande. Fastigheten var bebyggd sedan tidigare och hade verksamheter så som vårdcentral och tandklinik. Fastigheten såldes av det allmänna till ett privat aktiebolag år 2013 för 33 miljoner kr. Kommunen la ut en liten del (2 678 kvm eller ca 5%) i ytterområdet av fastigheten som allmän plats (lokalgata och parkmark). Frågan var vilken ersättning fastighetsägaren skulle få vid marköverföringen av den allmänna platsen. Ersättning för allmän plats ska bestämmas efter de planförhållanden som rådde innan marken blev allmän plats (i detta fall allmän tomt). Allmän tomt ersätts i sin tur enligt praxis genom det högsta värdet av antingen: det marknadsvärde marken sannolikt hade haft om den inte hade lagts ut för allmänt ändamål eller som det faktiska marknadsvärde som marken har som kvartersmark för allmänt ändamål enligt gällande detaljplan. Ersättningsregeln om högsta värdet är en skyddsregel för fastighetsägare som får sin mark utlagd som allmän tomt. Fastighetsägaren kompenseras eftersom andra fastighetsägare fick enskilda byggrätter. LM gjorde först en ortsprisanalys av vårdbyggnader men den gick inte att använda Den bästa jämförelsen till vård var enligt LM lokaler i hyreshus, värdet hämtades från fastighetstaxeringen. Ersättningen bestämdes med ett marginalvärde om 30% vilket gav 75 kr/kvm, totalt 251 100 kr inkl 25%-tillägg. Fastighetsägaren överklagade och yrkade på totalt 25 258 820 kronor i ersättning. 25 milj kr grundar sig i detaljplanens relativt fria byggrätt, vilket är vanligt förekommande när det gäller allmän tomt i detaljplaner. MMD bestämde ersättningen till 1925 kr/kvm, totalt 6 444 000 kr inkl 25%-tillägg. MMD utgick istället från praxis, dvs det mest sannolika alternativanvändningen. MMD gick därmed på samma linje som fastighetsägarens (bolagets) anlitade fastighetsvärderare. MÖD börjar med att konstatera att detaljplanen är genomförd, fastigheten har ianspråktagits för ändamålet och därefter överlåtits på marknadsmässiga villkor till en enskild aktör. Det aktuella markområdet är dessutom en liten, perifer och obebyggd del av fastigheten. Ersättningen ska då inte bestämmas som allmän tomt utan som enskild kvartersmark. Gällande den fria byggrätten menar MÖD att detaljplanen inte innebär en obegränsad byggrätt på fastighetens samtliga kvadratmeter. MÖD anser att LM har bedömt marknadsvärdeminskningen korrekt och fastställer ersättningen om totalt 251 100 kr inkl 25%-tillägg. MÖD bryter från tidigare praxis. En tolkning är att MÖD bortser från att det är det högsta värdet som ska ersättas för allmän tomt (se punkt 1 och 2 ovan), 6,4 milj kr (p1) är ju onekligen mer än kvarts miljon (p2). Men det finns få saker i domen som pekar mot denna tolkning. Min tolkning är att MÖD inte anser att fastigheten har de särdrag som allmänt tomt traditionellt anses ha. Det är enligt MÖD numera en kommersiell fastighet. Konsekvensen blir att ersättningen inte ska bestämmas av de kompensatoriska regler som gäller för allmän tomt utan efter de generella värderingsprinciper som gäller för andra kommersiella fastigheter. En logisk följd av  samhällsutvecklingen avseende privatiseringen av allmänna ändamål. Men inte helt utan tolkningsproblem, när sker den värderingsrättsliga transitionen från allmän tomt till enskild kvartertersmark? Sammanfattningsvis ett klokt slut, en liten bit mark av en stor fastighet utan påverkan på bebyggelse och verksamhet, ger rimligen en liten marknadsvärdeminskning. Domen fick inte överklagas. Stadsplan, fastighetsregisterkarta, gatu-vy samt detaljplan. De röda ellipsen markerar den aktuella marköverföringen. Fredrik Warnquist Universitetsadjunkt Fastighetsvetenskap Lunds tekniska högskola, LTH

Torsdagen den 20 februari 2025 var Samhällsbyggarnas sektion för hållbar utveckling på studiebesök vid bygget av den blivande regnparken vid Jarlaplan. Alexander Samuelsson från Sweco ställde upp på ett förtjänstfullt sätt och informerade om projektet.   För att bättre kunna hantera kraftiga regn och minska risken för översvämningar har Stockholms stad anlagt en unik regnpark vid Jarlaplan. Parken har en nedsänkning med rikliga planteringar som fångar upp regnvatten och bidrar till biologisk mångfald. Vid kraftiga regn och skyfall finns det risk att brunnar och ledningar fylls upp och inte kan ta emot mer vatten.   Jarlaplan är en plats där det rinner mycket regnvatten som riskerar att orsaka översvämningar längs Birger Jarlsgatan. För att minska risken för översvämningar kommer nedsänkningen i parken kunna fånga upp 120 000 liter regnvatten från ett avrinningsområde om cirka 7200 kvadratmeter. Vattnet tappas sedan långsamt av och leds in i vattenledningar. Ingen kvarstående vattenspegel kommer att förekomma.   Planteringarna består av olika typer av vädertåliga växter som gynnar småfåglar, insekter och pollinatörer som kommer att främja den biologiska mångfalden. De befintliga träd och konstverket ”Drottningen och hennes skepp” av Björn Evensen på platsen behålls. Den nya parken skapar även bättre möjligheter till vistelse och rekreation för boende och besökare i området. Kostnaden är beräknad till cirka 20 miljoner. Beställare är Trafikkontoret i Stockholm. Konsulter Sweco och Karavan landskapsarkitekter. Text: Johnny Kellner, Sektionen för hållbar utveckling

Jens Lundgren presenterar i sin studie hur EU:s nya direktiv om renoveringspass kan anpassas och bidra till minskade koldioxidutsläpp från småhus under deras livscykel. Genom att utveckla ett exempel på ett interaktivt renoveringspass ger han husägare möjligheten att själva planera energieffektiva och hållbara renoveringar. Läs hela examensarbetet:  TOWARDS ZERO EMISSION BUILDINGS – A Holistic Guide for Homeowners through EPBD Compliance and the Renovation Passport Framework Vägen till ett grönare Europa Fastighetssektorn står för cirka 40 % av energianvändningen i Europa och hela 36 % av växthusgasutsläppen. Renoveringstakten i EU behöver öka, eftersom 75 % av alla byggnader i dagsläget anses energiineffektiva. För att kunna möta målen om en klimatneutral byggsektor år 2050 inför EU krav på renoveringspass som medlemsländerna ska börja använda 2026. Dessa renoveringspass är tänkta att ge husägare stöd och vägledning i att planera renoveringar som sänker både energianvändning och koldioxidutsläpp över tid. Bakgrunden till EU-direktivet Direktivet för byggnaders energiprestanda, Energy Performance of Buildings Directive (EPBD), antogs i våras. Målet är att minska primär energianvändning i bostäder med minst 16 % till 2030 och 20–22 % till 2035, jämfört med 2020 års nivåer. Av dessa förbättringar ska över hälften komma från renoveringar av de minst energieffektiva byggnaderna, och från och med 2030 ska all nyproduktion uppfylla kraven för nollutsläppsbyggnader. Varför behövs renoveringspass? Renoveringspasset fungerar som en personlig guide för varje hus och samlar information om möjliga energieffektiviserande åtgärder. Detta verktyg hjälper husägare att fatta välgrundade beslut om vilka åtgärder som är lämpliga. I renoveringspasset finns bland annat följande information: Byggnadens nuvarande energiprestanda. Beräknade energibesparingar (i både kWh och procent), jämfört med förbrukningen före åtgärderna. Uppskattad minskning av driftrelaterade växthusgasutsläpp. Förväntad energiklass efter genomförda renoveringar. Beräknade kostnader för att genomföra renoveringarna. Utsläpp under livscykeln för material och utrustning som används vid renoveringen. Så genomfördes studien Studien fokuserade på två vanliga småhus från 1960-talet. Denna typ av hus är en av de vanligaste i Sverige och överrepresenterad bland de med sämst energiprestanda. Med hjälp av energisimuleringar och beräkningar analyserades dessa hus för att se energibehov och möjliga besparingar från 25 olika renoveringsåtgärder. Exempel på sådana åtgärder är förbättrad isolering, tätare fönster samt värmesystem som luft-vattenvärmepumpar och ventilationssystem med värmeåtervinning. Hur fungerar det? Jens Lundgren genomförde energisimuleringar för de två husen på sex olika orter i Sverige. För varje renoveringsscenario beräknades energin som krävs för husets drift och de ”inbyggda” koldioxidutsläppen från nya material som tillförs byggnaden. Totala utsläpp och energiförbrukning under en 50-årsperiod kunde därmed presenteras. Studien visade att de mest effektiva energibesparande åtgärderna var värmepumpar, där luft/luft- och luft/vattenvärmepumpar gav störst positiv effekt. Däremot förbättrar inte värmepumparna byggnadens klimatskärm eller termisk komfort, vilket gör att förbättringar av isolering och fönster också är viktiga inslag i energieffektiva renoveringar. Två effektiva renoveringsstandarder: BBR och Passivhus Studien presenterar två optimerade renoveringspaket för att uppnå energieffektiva hem: BBR-standarden och Passivhusstandarden. BBR-standarden är anpassad efter svenska byggnormer (BBR29) för nyproduktion och målet är Energiklass C. Genom att byta fönster, tilläggsisolera vind och väggar samt installera värmepump kunde energibehovet och utsläppen minskas avsevärt. I ett exempel reducerades livscykelutsläppen med hela 66 %, samtidigt som energianvändningen minskade med 75 %. Passivhusstandarden har målet att uppnå Energiklass A, med en strävan att skapa lågenergibyggnader som i stort sett är självförsörjande på uppvärmning. Här krävs kraftigare isolering, tätare fönster och effektiva värmeåtervinningssystem. Ett av husen minskade energianvändningen med 90 % och livscykelutsläppen med 70 % med denna standard. Båda standarderna har sina fördelar, men valet kan bero på husägarens budget, klimatmål och husets förutsättningar. Passivhuslösningar innebär ofta högre initiala investeringar och kan vara mer komplexa att genomföra, särskilt för vissa byggnadstyper. BBR-standarden kan då vara ett enklare alternativ. Verktyget för husägare – så här fungerar renoveringspasset Studien presenterar ett förslag på ett interaktivt renoveringspass, som bygger på resultaten från energisimuleringarna och är utformat för att ge husägaren en anpassad plan för att nå energieffektiva mål. Genom att välja preferenser och ange husets förutsättningar kan husägaren se möjliga åtgärder, hur de påverkar energiförbrukningen, utsläppen och kostnaden samt när miljövinsterna börjar synas. Renoveringspasset ger husägaren ett omfattande urval av åtgärder, från enklare energibesparande insatser till större renoveringar. För varje kombination visas uppskattade investeringskostnader, energiklass och ”miljöåterbetalningstid” – tiden tills energibesparingarna balanserar klimatpåverkan från renoveringen. Renoveringspasset som en del av framtidens byggnader Renoveringspasset erbjuder en helhetssyn för husägare som vill bidra till ett mer hållbart byggnadsbestånd i Sverige. Med detaljerad information om energieffektiva lösningar kan varje husägare enkelt bidra till klimatmålen och samtidigt förbättra sina boendeförhållanden. Renoveringspasset kan bli ett viktigt verktyg för att påskynda omställningen till energieffektiva och hållbara byggnader, vilket är avgörande för att möta framtidens miljöutmaningar. Om författaren: Jens Lundgren Utbildning: MSc: Energy Efficient and Environmental Building Design, Lunds tekniska högskola. BSc: Fastighetsvetenskap med inriktning fastighetsföretagande, Malmö Universitet Jobb: Biträdande VVS-ingenjör och energirådgivare, AirSon Text: Jens Lundgren Foto: Lena Evertsson, Ateljé Lena

När vi ser på de stora utmaningarna som samhällsbyggnadsbranschen står inför – klimatförändringar, resursbrist, urbanisering och social hållbarhet – står vi inte bara inför tekniska problem. Vi står också inför en chans att omdefiniera hur vi bygger och utvecklar våra samhällen för framtiden. För att lyckas är det inte bara en fråga om att använda rätt material eller ny teknologi, utan också om att skapa en kultur av samarbete mellan generationer. I denna transformation spelar dagens unga samhällsbyggare en nyckelroll, och deras entusiasm och drivkraft måste mötas av den erfarenhet och kunskap som de äldre generationerna besitter. Tillsammans kan vi skapa ett samhällsbyggande som är både innovativt och hållbart. Ungas drivkraft: En ny generation av samhällsbyggare De unga som idag utbildar sig och träder in i samhällsbyggnadsbranschen är inte bara medvetna om de klimatkriser och samhällsutmaningar vi står inför – de är fast beslutna att vara en del av lösningen. För många är hållbarhet inte längre bara ett val, utan en självklarhet. De söker sig till branschen för att arbeta med projekt som har en positiv inverkan på både miljön och de samhällen de berör. Vad som kännetecknar denna unga generation är en stark vilja att förbättra och förändra. De är inte nöjda med att bygga för dagens behov – de vill bygga för morgondagen. För dem handlar det om att agera nu, för att säkerställa att framtidens samhällen är motståndskraftiga och hållbara. ”Det krävs en samlad ansträngning där både de yngre och de äldre generationerna bidrar med sina styrkor” För trots den enorma energi och vilja till förändring som unga samhällsbyggare bär på, är det också tydligt att den erfarenhet och de långsiktiga perspektiv som de äldre generationerna besitter är ovärderlig. Det är här samarbetet mellan generationerna kommer in i bilden. Erfarenhet som komplement till entusiasm De äldre generationerna inom samhällsbyggnadsbranschen har varit med om att forma de samhällen vi lever i idag. De har erfarenhet av att navigera i komplexa projekt, hantera risker och förstå långsiktiga effekter av olika bygglösningar. Den kunskap som har samlats under årtionden är inte något som enkelt kan ersättas med nya idéer, hur innovativa de än är. De unga kan lära oss mycket om teknik och innovation – om nya sätt att tänka kring hållbarhet och hur vi kan använda digitalisering för att optimera byggprocesser. Men de behöver också erfarenhet för att förstå de praktiska och strategiska aspekterna av att driva stora byggprojekt i en komplex värld. Äldre, mer erfarna samhällsbyggare har ofta en lång rad av lärdomar och insikter som är direkt applicerbara på dagens utmaningar, och dessa kan hjälpa de unga att undvika fällor och fatta genomtänkta beslut. Samtidigt kan branschen dra nytta av den unga generationens energi och visioner. Deras kreativitet och vilja att ta risker kan driva utvecklingen framåt på sätt vi kanske inte hade förutsett. Genom att skapa ett utrymme för unga att föreslå och leda innovativa idéer kan vi skapa en dynamisk arbetsmiljö där både erfarenhet och nyfikenhet samverkar för att forma framtidens samhällen. Samarbete mellan generationerna – nyckeln till hållbarhet Samarbete mellan generationerna är avgörande för att lyckas med hållbar samhällsbyggnad. Det handlar inte om att de unga ska ta över, eller att de äldre ska hålla fast vid gamla metoder, utan om att vi kan komplettera varandra. De äldre kan guida med sin erfarenhet och långsiktiga perspektiv, medan de yngre kan införa nya lösningar och idéer som leder oss framåt. I detta samarbete handlar det inte heller bara om arbetsrelationer – det är också en fråga om att dela visioner för framtiden. Genom att gemensamt definiera vad hållbarhet innebär, kan vi skapa projekt som inte bara möter dagens krav utan också bygger en grund för framtida generationer. Det handlar om att tänka långsiktigt och samtidigt vara flexibla nog att anpassa oss till de nya utmaningar som uppstår. Tillsammans bygger vi framtiden Dagens samhällsbyggare – oavsett ålder – måste inse att hållbarhet inte är en fråga som kan lösas av en enda generation eller ett enskilt perspektiv. Det krävs en samlad ansträngning där både de yngre och de äldre generationerna bidrar med sina styrkor. Den unga generationens drivkraft och vilja att förändra världen måste möta den erfarenhet och den långsiktiga kunskap som de äldre bär på. Tillsammans kan vi bygga inte bara fysiska strukturer, utan också ett samhälle där hållbarhet är en integrerad del av vår gemensamma framtid. I denna dynamik ligger en enorm potential för samhällsbyggnadsbranschen – om vi bara är villiga att lyssna på varandra och dra nytta av våra olika perspektiv. Det är inte bara de unga som kan förändra framtiden – vi alla har en viktig roll att spela. Joanna Messmer Vd, Samhällsbyggarna