Stefan Uppenberg är en av landets ledande experter inom hållbart byggande och klimatomställning. Hans arbete har haft en betydande inverkan på hur infrastrukturprojekt planeras och genomförs, med fokus på att minimera klimatpåverkan och främja långsiktig hållbarhet. Därför tilldelas han priset för Excellence in Civil Engineering 2024.   – Med sin expertis och sitt långvariga engagemang har Stefan Uppenberg satt hållbarhet i fokus inom infrastrukturen. Hans arbete är ett föredöme för hur vi kan möta framtida utmaningar på ett ansvarsfullt sätt. Det är med stor glädje vi tilldelar honom priset för Excellence in Civil Engineering 2024, säger Joanna Messmer, vd Samhällsbyggarna.   Stefan Uppenberg är civilingenjör i miljö- och vattenteknik och har sedan han lämnade Uppsala tekniska högskola 1998 ägnat sig åt att arbeta med analyser kring klimatomställningen i samhället. Hans huvudfokus har varit klimat- och hållbarhetsfrågor ur ett livscykelperspektiv inom framför allt infrastruktursektorn.   Uppdragen har bestått av många branschgemensamma utvecklingsprojekt kring certifiering, modeller för klimatberäkningar och upphandlingskrav mot kunder som bland annat Trafikverket och kommuner. Men han har även arbetat internationellt med forskningsprojekt inom området.   I sitt arbete på WSP, ett av världens största teknikkonsultföretag, har han bidragit till att utveckla och implementera strategier för att minska koldioxidutsläpp och miljöpåverkan i allehanda infrastrukturprojekt som exempelvis Förbifart Stockholm, Västlänken, Ostlänken och utbyggnaden av tunnelbanan i Stockholm.   Grattis Stefan, vad innebär utmärkelsen för dig? – Jag blev jätteförvånad, glad och stolt över att få den här utmärkelsen och tar det om ett kvitto på att jag har varit med länge i branschen och att min uthållighet är uppskattad. I stort sett har jag jobbat med samma frågor i tjugofem år, men med olika fokus i olika perioder, beroende på behov.   – För mig är det viktigt att vara en av dem som driver på de här frågorna som jag varit besjälad av ända sedan jag började jobba med dem. Det har varit otroligt många samarbeten genom åren och det är roligt att se hur mycket som händer på området just nu. När jag började jobba med hållbarhetsfrågor för mer än 25 år sedan trodde jag att omställningen hade tagit fart på allvar, tänk om jag vetat att det bara var början.   Vinnaren av Excellence in Civil Engineering tilldelas skulpturen V-kronan av Carl-Gustaf Ekberg och priset delas ut under  Samhällsbyggnadsdagarna  som i år hålls på Cirkeln, ABF-huset i Stockholm den 9 – 10 oktober. Under Samhällsbyggnadsdagarna kan du också höra Stefan berätta om hur klimatkrav kan integreras i upphandlingar, under programpunkten ”Klimatkrav i upphandlingar – erfarenheter och reflektioner”.   Juryns motivering ”Stefan Uppenberg har med sin expertis inom hållbarhetsfrågor och Carbon Management revolutionerat anläggningssektorn. Genom sitt arbete på WSP har han varit en drivande kraft bakom utvecklingen av klimatberäkningsverktyg och upphandlingskrav för Trafikverket och Upphandlingsmyndigheten. Stefans förmåga att kombinera innovation med praktiska lösningar har haft stor påverkan på branschen, och hans vilja att dela sin kunskap har bidragit till långsiktigt hållbara förändringar. Med sitt engagemang och sin uthållighet har Stefan spelat en nyckelroll i att minska klimatpåverkan inom byggandet och format framtidens infrastrukturprojekt. Stefan tilldelas därför priset Excellence in Civil Engineering 2024.”   Jury för Excellence in Civil Engineering 2024 Joanna Messmer, Samhällsbyggarna Andreas Gyllenhammar, Sweco Kajsa Hessel, Svensk Byggtjänst Malena Havenvid, KTH Andreas Hatzigeorgiou, PE Jan Wejdmark, Newsec   Om Stefan Uppenberg Ålder:  55 Utbildning:  Civilingenjör Miljö- och vattenteknik Jobb:  Expert Carbon Management, WSP Sverige Intressen:  Förutom att bidra till samhällets klimatomställning – musik, skidåkning i alla former och segling

Tidigare ansågs samfällighetsföreningar inte bedriva ekonomisk verksamhet som omsätter vara eller tjänst, under förutsättning att tillhandahållandet avser delägarfastigheternas egna behov. Det synsättet ändrades enligt Skatteverket genom EU-domstolens praxis. En oenig Skatterättsnämnd höll med Skatteverket i sin bedömning, en samfällighetsförening bedriver en självständig ekonomisk verksamhet när den fortlöpande förvaltar gemensamhetsanläggningar mot ersättning. Det vill säga, momsen måste hanteras, både ingående och utgående. Ett ganska stort praktiskt huvudbry för de samfällighetsföreningar som lyssnade på Skatteverket. Nu är vi tillbaka till hur det var tidigare genom en färsk dom från Högsta förvaltningsdomstolen, HFD. I det aktuella fallet var det frågan om en uttaxering efter andelstal, fallet från EU-domstolen avsåg individuell mätning poängterar Högsta förvaltningsdomstolen. Uttaxeringar grundar sig alltså inte på, och har inte någon koppling till, att anläggningen utnyttjas av någon enskild medlem, utan sker för att samfällighetsföreningens medlemmar ska uppfylla sin gemensamma skyldighet att bidra till finansieringen av gemensamhetsanläggningen. Högsta förvaltningsdomstolens slutsats var att en samfällighetsförenings uttaxering av bidrag av sina medlemmar avser inte en transaktion som är föremål för mervärdesskatt. Rent praktiskt kan jag tycka att skillnaden i många fall borde vara liten mellan beräknad användning (uttaxering-andelstal) och individuell mätning (avgift-mätning) när det gäller gemensamhetsanläggningar som förvaltas av samfällighetsföreningar. Men det är den skillnaden som gör hela skillnaden för Högsta förvaltningsdomstolen. Vid uttaxering efter andelstal behöver inte samfällighetsföreningar hantera moms men däremot vid avgifter efter mätning. Det är i alla fall en välkommen förenkling för alla de samfällighetsföreningar som endast använder sig av uttaxering efter andelstal. Observera att det för gemensamhetsanläggningar finns ett andelstal för utförande [nytta] och ett för drift [beräknande användning], drift inkluderar underhåll. I praktiken sätts dock i många fall samma andelstal för både utförande och drift. I stället för att uttaxera efter andelstalet för drift kan samfällighetsföreningar tillämpa mätning om det finns angivet i anläggningsbeslutet. För andra typer av samfälligheter som en samfällighetsförening kan förvalta finns bara ett andelstal och ingen möjlighet till mätning. Högsta förvaltningsdomstolen, HFD 2024 ref. 11 Fredrik Warnquist Universitetsadjunkt Fastighetsvetenskap, Lunds tekniska högskola, LTH   Toppbild: Högsta förvaltningsdomstolen, foto: Carl Johan Erikson

Foto: Stockholms Stadsmission Som engagerad och driven chef för bostadsfrågorna på Stockholms Stadsmission gör Pernilla Parding skillnad i människors liv. På ett passionerat och outtröttligt sätt skapar hon förutsättningar för att människor som lever i utanförskap ska kunna åstadkomma förändring, genom att de erbjuds bostad. Detta gör att hon utses till Årets samhällsbyggare.   – Att skapa bostäder handlar inte bara om att bygga hus, det handlar om att bygga framtid. Pernilla Parding har med sin dedikation och kreativitet gjort en stor skillnad för många människor. Att hon tilldelas utmärkelsen Årets samhällsbyggare är ett välförtjänt erkännande av hennes viktiga insatser för samhället, säger Joanna Messmer, vd Samhällsbyggarna.   Få personer har haft så stor påverkan på människors möjlighet till ett tryggt boende som Pernilla Parding. Som chef för området Bostad på Stockholms Stadsmission är hon ansvarig för såväl fastighetsavdelning, projekt- och utvecklingsavdelning, likväl som traditionella verksamheter såsom akutboenden och Bostad Först. Tillsammans med sina cirka 100 medarbetare ligger hon bakom många framgångsrika bostadsprojekt för människor i social utsatthet.   Under sina drygt tjugo år inom Stockholms Stadsmission var hon till en början verksamhetsledare för enskilda enheter, till exempel Bostad Först och Bostället. Så småningom utvecklade hon som verksamhetsområdeschef organisationens egen hyresförmedling tillsammans med sina medarbetare. Hon har även varit ansvarig för Stockholms Stadsmissions innovationsprogram som syftar till att få fram helt nya lösningar på bostadsmarknaden, med social och ekonomisk hållbarhet som grund. Under perioder har hon även haft ansvar för mer tillfälliga insatser som till exempel att hitta bostadslösningar för människor på flykt från Ukraina.   Senast i raden av innovativa lösningar som Pernilla Parding och hennes medarbetare har tagit fram är organisationens eget hyreshus i Farsta strand. Ett uppmärksammat projekt med socialt hållbara bostäder, där hyresgästerna primärt består av människor som har erfarenhet av att ha befunnit sig i strukturell hemlöshet. Strukturell hemlöshet innebär att hushåll utan underliggande social problematik inte kan ta sig in på bostadsmarknaden av egen kraft. Gemensamt är oftast knappa ekonomiska resurser, bristande nätverk som kan hjälpa till med bostad och för kort kötid i den vanliga bostadskön.   Grattis Pernilla, vad betyder utmärkelsen för dig? – Priset betyder otroligt mycket för att lyfta de frågor som vi inom Stockholms Stadsmission driver. För sex år sedan, när vi pratade om situationen på bostadsmarknaden i Almedalen, fick vi höra att det var ett marginellt problem, men idag ser verkligheten helt annorlunda ut och alla kan konstatera hur illa läget är. Vi jobbar med konkreta och viktiga insatser och det känns fint att ha fått ett pris för att vi faktiskt skrider till handling och inte bara pratar.   Pernillas engagemang kommer ur en genuin vilja att göra skillnad genom kreativitet och kloka samarbeten som inkluderar olika sektorer och olika människoerfarenheter.   – Jag tycker om att göra det som är svårt och drivs mycket av viljan att tänka nytt och att åstadkomma skillnad.   Priset delas ut under  Samhällsbyggnadsdagarna  som i år hålls på Cirkeln, ABF-huset i Stockholm den 9 – 10 oktober. Vinnaren av utmärkelsen Årets samhällsbyggare tilldelas skulpturen S-kronan av Carl-Gustaf Ekberg.   Juryns motivering ”Pernilla Parding är en engagerad och driven person som arbetar för Stockholms Stadsmission, en ideell organisation som fokuserar på att stödja människor i utsatthet. I sin roll arbetar Pernilla med att utveckla och genomföra projekt som syftar till att förbättra levnadsvillkoren för människor med sämre socioekonomiska förutsättningar, särskilt inom områden som bostadsförsörjning, integration och social inkludering. Hennes arbete har haft en betydande inverkan på många människors liv i Stockholm. Pernilla har under många år byggt upp verksamheten Bobyrån och varit en förkämpe för metoden Bostad Först, som nu är en erkänd modell som förespråkas av Socialstyrelsen och implementeras av allt fler kommuner. Pernilla har också arbetat med utvecklingen av Kymmendö-modellen, en innovativ förvaltningsmodell för socialt hållbar bostadsförsörjning.   Pernilla har genom en mångårig gärning visat på gott ledarskap, idérikedom, skapat samverkan mellan forskning och praktik samt utvecklat nya metoder som bidrar till en mer hållbar samhällsbyggnadssektor.   Pernilla tilldelas priset Årets samhällsbyggare för sitt engagemang för socialt hållbar samhällsbyggnad och sin förmåga att skapa innovativa lösningar på samhällsutmaningar. Hennes insatser har haft en djupgående positiv inverkan på samhället i Stockholm.”   Jury Årets samhällsbyggare 2024 Joanna Messmer, Samhällsbyggarna Andreas Gyllenhammar, Sweco Kajsa Hessel, Svensk Byggtjänst Malena Havenvid, KTH Andreas Hatzigeorgiou, PE Jan Wejdmark, Newsec   Om Pernilla Parding Ålder:  Född 1972. Utbildning:  Journalist och socionom. Jobb:  Chef Bostad, Stockholms Stadsmission Intressen:  Träning, alltifrån boxning till balett, kallbad, mat och vin och att sitta vid havet.

Frågan om båtbryggor är av väsentlig betydelse för bostadsfastigheter har varit uppe för prövning flera gånger genom åren. Sammanfattningsvis kan man säga att det för fastigheter på fastlandet har det inte ansetts vara av väsentlig betydelse att ha tillgång till en båtbrygga, detsamma gäller fastigheter på öar med reguljär båttrafik. För fastigheter på öar utan reguljär båttrafik anses det däremot vara av väsentlig betydelse att ha tillgång till en båtbrygga.   I det nu aktuella fallet handlade det om båtbrygga och parkering på fastlandet för fritidshus på öar utan tillgång till reguljär båttrafik. De hade tidigare haft tillgång till den aktuella båtbryggan genom ett arrende via en bryggförening men arrendet var uppsagt varvid man ansökte om bildande gemensamhetsanläggning. Ö-fastigheterna låg cirka 15 minuter bort med båt. Frågan är: Kan behovet båt- och bilplats på fastlandet för ö-fastigheter lösas av en gemensamhetsanläggning (väsentlig betydelse) gällande den aktuella bryggan eller av andra frivilliga lösningar? Vid officialservitut är väsentlighetsvillkoret (FBL 7:1) tvingade oavsett om man är överens eller inte. Vid gemensamhetsanläggningar aktualiseras bara väsentlighetsvillkoret om man inte är överens. Det handlar dels om vilka som kan tvingas in eller hållas utanför som delägare (AL 5 §), dels om mark kan tas i anspråk tvångsvis (AL 12 §). Lantmäteriet, LM, beslutade om inrättande av gemensamhetsanläggningar men Mark- och miljödomstolen, MMD, upphävde eftersom det fanns andra frivilliga alternativ till båtbryggan på fastlandet. Mark och miljööverdomstolen, MÖD, angav att de frivilliga alternativ som finns innebär en mer osäker lösning som får anses innebära sämre tillgänglighet till ö-fastigheterna och den säkerställer inte heller ö-fastigheternas behov av båt- och bilplats permanent. Det finns ett påtagligt behov av att ha del i en närbelägen gemensamhetsanläggning för båt- och bilplats på fastlandet och därför är väsentlighetsrekvisitet uppfyllt. En klok och rimlig dom enligt min mening som även tar upp frågan om lokaliseringen av bryggan kopplat till att man avtalsvis har haft tillgång till bryggan innan. MÖD 2023:15 (Fick inte överklagas) Fredrik Warnquist Universitetsadjunkt fastighetsvetenskap, Lunds tekniska högskola, LTH  Toppbild: Fredrik Ohlander/Unsplash

Tillsammans med vår SB & Co-partner AFRY Buildings höll vi ett webbinarium den 17 oktober 2024. Under webbinariet berättar Arvid Almberg från AFRY om bland annat: Vad är ett projekt och metoder för att definiera projektets innehåll och avgränsningar Investeringsprocessen Medvetenhet kring risker och osäkerheters kostnader Introduktion successivmetoden utifrån ett beställarperspektiv   Webbinariet är en introduktion till uppstarten av kursen Osäkerhetsanalys på projektkostnad – ur ett beställarperspektiv   med kursstart 28 november 2024.

Årets bygge är tidningen Byggindustrins tävling som korar ”byggbranschens bäst genomförda projekt”. Nytt för i år är att det blir hela sju vinnare – och först ut att nomineras är tre projekt i kategorin Bostäder .   Mariedahl HSB och NCC ”I stadsutvecklingsområdet Kvarnbyterrassen har HSB och NCC byggt bostadsrättsföreningen Mariedahl, med arkitektur som blinkar till industriarvet och vill främja social samvaro”, skriver Byggindustrin. Foto: Bert Leandersson/HSB   Xplorion Lunds Kommuns Fastighets AB (LKF) ”Xplorion i Lund, ett hållbarhetsprojekt med extra allt – som även blev ekonomiskt hållbart.” Foto: Emma Karlsmark Elfstrand/LKF   Rinkebyterrassen ALM Småa Bostad och Byggvesta ”ALM Småa Bostad och Byggvesta har nu tillsammans skapat bostadskvarter med blandade upplåtelseformer som också ska fungera som en trygg bro till Järvafältet”, skriver Byggindustrin . Illustration: Byggvesta   Vinnarna är uppdelade i sex kategorier: Bostäder, hotell och kontor, infrastruktur, industribyggnader och butikslokaler, samhällsfastigheter och renovering. Dessutom blir det en samlad totalvinnare. Projekten granskas utifrån fem kriterier: arbetsmiljö; hållbarhet; tid, kvalitet och budget; teknik och innovation; och samverkan. Varje vecka kommer tidningen att presentera tre finalister. Den 18 mars hålls en digital prisutdelning med alla 18 nominerade.

Foto: Jonathan Petersson/Pexels Dagens samhällsplanering med ett enkelriktat fokus på stadens utveckling behöver utmanas. Vi behöver utforska framtidens hållbara och goda liv utanför storstaden. Inte istället för, utan som ett komplement. Skälen till detta är flera. Inte minst för att inte begränsa människors livsval framåt. Då behövs testarenor, living labs, som utforskar byn eller stationssamhället bortom de röda stugorna och sjuttiotalsvillorna. Vi arbetar nu för en Bymässa 2030, för framtidens goda, hållbara och smarta liv utanför storstaden. I dag är tanken om att alla vill bo i staden närmast hegemonisk i samhällsplaneringen. De senaste decennierna har samhällsutveckling alltmer bytts ut mot stadsutveckling , som om dessa begrepp är synonyma och som om det inte finns ett behov av att utforska eller satsa på alternativa skeenden. Akademi, offentlig sektor och finansiärer har varit eniga. Det urbana har framställts som den enda vägen framåt. Samtidigt har det andra, landsbygdsutveckling , alltmer fokuserat på areella näringar, rekreation, natur och kompensering när de glesa strukturerna inte passar in i den rådande mallen. Pandemin och dess effekter på livet i form av fysisk distansering och hemarbete synliggör behovet av att utforska framtidens sätt att leva och bo. Tanken om stadens överlägsenhet i att fylla alla våra behov har fått sig en törn. Med en ökad digital mognad skapas tillgång till stadens arbetstillfällen, varor och tjänster för fler. På flera håll i landet ser vi nu också hur counterurbanization äger rum. En studie från Umeå universitet visar att barnfamiljer, som vanligtvis inte är en särskilt mobil grupp, i allt högre grad flyttar från storstaden. Det är inte en ny grön våg, driven av en önskan om att komma närmare naturen. Snarare en gul våg, driven av social hållbarhet, trygghet och sammanhang. Ett sätt som vi tidigare har använt för att ta kliv i Sveriges bostadsutveckling är bomässor. BO01, Hammarby sjöstad eller varför inte Stockholmsutställningen är kända exempel. Bomässa är i Sverige ett storstadsfenomen. Region Kronoberg har uppdragit åt White att göra en förstudie kring möjligheterna att genomföra en bomässa där fokus flyttas från bostad till by, från stad till mindre orter och från byggnad till sammanhang. Bymässa 2030 syftar till årtalet 2030 men också till agenda2030 då grunden är ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. I Kronoberg och Småland finns rätt förutsättningar för mässan. Kronoberg har flest arbetstillfällen per invånare i arbetsför ålder i landet, stark BRP tillväxt och en hög innovations- och digitaliseringsgrad. Den gröna omställningen tas på allvar i politik och näringsliv. Samtidigt finns en bostadsbrist och för att inflyttning ska vara möjlig behövs fler attraktiva och hållbara boendemiljöer. Vi ser nu också ett ökat intresse för boende i våra landsbygdskommuner. Den utvecklingen vill vi bejaka och göra hållbar. Innovationsmiljön Smart Housing Småland , med fokus på hållbart byggande i trä och glas är en avgörande förutsättning. Ett initiativ härifrån är bidraget Framtidens boende är i byn , som gjorts i samverkan med Arkitektbolaget. Intresset för förstudien har varit stort och att Region Kronoberg liksom flera kommuner vill ha en aktiv roll är klart. Men, utforskandet av det hållbara samhället utanför staden är i dag en vit fläck som borde attrahera fler, nationellt och internationellt. Hoppas några av er som läser det här vill vara med på resan, som vi ännu bara är i början av. Christel Gustafsson vice ordförade i Smart Housing Småland Kristina Alsér ordförande i Smart Housing Småland Smart Housing Småland En av Vinnovas vinnväxtmiljöer. Fokus är ett hållbart byggande i trä, glas och med IT. Foto: Jonathan Petersson/Pexels

Vår medlem, vän och förebild Det är med stor sorg vi meddelar att vår kära medlem och förebild, Mårten Lindström, har lämnat oss efter en tids sjukdom. Mårtens senaste insats för vår förening var hans engagemang i referensgruppen för programmet för Samhällsbyggnadsdagarna 2024. Han har också haft en betydande roll i vår förenings mentorskapsprogram, både i tidigare omgångar och nu. År 2012 utsåg SVR (numera Samhällsbyggarna) Mårten till Årets samhällsbyggare, en välförtjänt utmärkelse för hans bidrag till vår bransch. Förutom sitt engagemang i SVR/Samhällsbyggarna har Mårten också varit aktiv i Samhällsbyggandets Regelforum, Smart Built Environment, BIM Alliance, Samhällsbyggnadslänken vid KTH, Don-orden på KTH, Stockholms Byggnadsförening och så mycket mer! Det vi alla har gemensamt är att Mårten var en av oss och att han gjorde våra föreningar, verksamheter och initiativ till något bättre. Mårten har varit och kommer alltid att förbli vår främsta förebild när det gäller branschutveckling och samverkansfrågor. Jag tror att många håller med mig om att vår bransch inte hade varit det den är idag om det inte varit för Mårten. Jag vill minnas Mårten för den otroliga insats han har gjort för alla oss samhällsbyggare, och särskilt för studenter och andra som just inlett sina karriärer. Hans anda och engagemang kommer att leva vidare genom oss och våra verksamheter, och vi ska göra vad vi kan för att fylla de stora skor han lämnar efter sig. Tack, Mårten, för allt du gjort för mig, för oss och för vår bransch. Vila i frid. Mina tankar går till din familj och dina anhöriga. Joanna Messmer Vd, Samhällsbyggarna Livets timmar är korta Slutets aning fjärran är Att Du nu är borta Det för oss ofattbart är

Nu är det nya numret av Samhällsbyggaren ute. Prenumerera eller bli medlem i Samhällsbyggarna för att läsa hela tidningen! Porträtt: Mikael Åslund Vi möter JM:s nye koncernchef Mikael Åslund i slutet av augusti, tre månader efter att han tillträdde. Med över två decennier i bolaget och en passion för byggande, delar han sina tankar om ledarskap, utmaningar på en osäker bostadsmarknad och JM:s arbete med hållbarhet. Samhällsbyggnadssektorn riskerar att tappa bort den biologiska mångfalden Biologisk mångfald är avgörande för livet på jorden och en förutsättning för människans välfärd. Trots detta förbises biologisk mångfald ofta i samhällsbyggnadssektorn, där urbanisering och jordbruk hotar att förstöra viktiga livsmiljöer. Det krävs insatser för att bevara och stärka den biologiska mångfalden, för utan den riskerar vi att förlora oersättliga ekosystemtjänster som både samhället och framtida generationer är beroende av. Halvering av koldioxidutsläpp möjligt Klimatoptimering kan revolutionera byggsektorn och drastiskt minska koldioxidutsläppen. Ida Karlssons forskning visar att vi redan idag kan halvera utsläppen – och projekt som Hestur i Kista, Stockholm, bevisar att det är både effektivt och kostnadseffektivt. Dessutom: Ledare: Samarbete mellan bransch och akademi nyckeln till en hållbar och innovativ framtid Mötesplatsen för hela branschen Storslagna vyer och underjordiska rum Framtidens samhällsbyggare välkomnades Aktuellt i Samhällsbyggarna Minnesord: Mårten Lindström Svavelbunden betong Remissvar Mur & Putsföretagen lanserar branschregler Aktuell juridik Osäkerhetsanalys vägen till smartare beslut Bästa examensarbeten 2024 Akademiska framsteg och utmaningar Foto: Rosie Alm

Konsensusprognosen för Q4 2024 är nu sammanställd och klar.   Här är en kort sammanfattning av huvudresultaten: Kortsiktiga hyresprognosen för Malmö något upp, i övrigt oförändrad kortsiktig prognos. Ökade förväntningar på sjunkande yielder på ett års sikt, särskilt i Stockholm och Göteborg. Fler förväntar sig sjunkande hyror på ett års sikt jämfört med de som förväntar sig stigande hyror.   LÄS RAPPORTEN Nästa konsensusprognos genomförs i januari 2025 och publiceras i början av februari.   Om SEPREF:s konsensusprognos Varje kvartal, sedan mer än tio år tillbaka, genomför nätverket the Swedish Property Research Forum (SEPREF), som är en sektion i föreningen Samhällsbyggarna, en konsensusprognos avseende kontorsmarknaden i Stockholm, Göteborg och Malmö.   Ett fyrtiotal bolag i fastighetsbranschen bjuds in att svara på enkäten. Frågorna handlar om kontorshyror (prime office rent) och avkastningskrav (prime office yield) på kort och lång sikt.   Inspirationen bakom konsensusprognosen i Sverige kommer från den Londonbaserade medlemsorganisationen Investment Property Forum (IPF) som sedan 1999 har genomfört en motsvarande undersökning för Storbritannien samt sedan 2015 för ett 30-tal storstäder i Europa.   Kontakt Karin Witalis (ansvarig för undersökningen) seprefkonsensus@gmail.com +46 70 716 92 29   Om SEPREF SEPREF – the Swedish Property Research Forum  – är en sektion för fastighetsanalys och fastighetsmarknad inom Samhällsbyggarna.   Ordförande: Tiffany Strand Styrgrupp: Katharina Lindskog, Christina Gustafsson, Sviatlana Engerstam, Jon Lekander, Karin Witalis och Birgitta Leijon.

FIG och Geospatial Council of Australia bjuder in till FIG Working Week 2025 , som arrangeras tillsammans med Locate25. Huvudtemat är: Collaboration, Innovation, and Resilience: Championing a Digital Generation. Skicka in ditt abstract och ta chansen att bli en del av konferensens program.

Fastighetsfinansieringsmarknaden har öppnats upp under det gångna året. Nu är det dags att få en uppdatering vad som gäller för hösten 2024. Har alla bolag och alla typer av fastigheter fått förbättrade finansieringsmöjligheter? Är obligationsmarknaden öppen för alla aktörer igen och hur agerar bankerna? Hur klarar bolagen de ökade räntekostnaderna? Och vilka alternativ finns till bank och kapitalmarknadsfinansiering? Se SEPREF:s seminarium i efterhand:   Introduktion - Moderator: Birgitta Leijon, styrgruppsmedlem, SEPREF Nuläget på finansieringsmarknaden - Michael Johansson, Arctic Securities Alternativ till bankfinansiering - Pontus Sundin, Niam Credit Paneldiskussion   Seminariet hölls den 11 september 2024.   SEPREF  är en sektion för Fastighetsanalys och marknad inom Samhällsbyggarna.