Under vecka 28-31 har Samhällsbyggarnas kansli begränsad bemanning. Därför kan det ta längre tid att få svar än vanligt. Du kan fortfarande mejla info@samhallsbyggarna.org  - vi strävar efter att svara så snart vi kan.   Ha en härlig sommar!

Den 15:e upplagan av boken Fastighetsnomenklatur - Fastighetsekonomi och Fastighetsrätt, av Institutet för värdering av fastigheter och Samhällsbyggarna finns nu ute.    Detta är boken för dig som vill överblicka det viktigaste inom ekonomi och juridik på fastighetsområdet och få koll på terminologin!   Fastighetsnomenklatur - fastighetsekonomi och fastighetsrätt vänder sig till studerande inom universitet och högskolor, yrkesverksamma inom fastighets- och finanssektorn samt till personer som har ett intresse för och vill lära sig mer om fastighetssektorn.   Köp boken   Redaktörer: Christina Gustafsson, Marc Landeman, Peter Palm   Kapitelförfattare: Anders Ahlberg, Ingemar Bengtsson, Jan Berghöök, Jonny Flodin, Per Henning Grauers, Nicklas Hansen, Cecilia Hermansson, Lovisa Högberg, Tomas Ingemarsson, Thomas Kalbro, Johan Larsson, Jon Lekander, Hans Lind, Eidar Lindgren, Stellan Lundström, Bo Nordlund, Johan Nyström, Erik Persson, Göran Råckle, Bo Söderberg, Per Sörbom, Lars Tegelberg, Tomas Vesterlin och Agnieszka Zalejska Jonsson

I år kommer 7th FIG Young Surveyors European Meeting att äga rum i Bukarest, Rumänien den 23-24 oktober. Evenemanget arrangeras av Romanian Surveyors Union (UGR) och Faculty of Geodesy - Technical University of Civil Engineering Bucharest. FIG, International Federation of Surveyors  och  CLGE, Council of European Geodetic Surveyors , internationella organisationer där Samhällsbyggarna är medlem, deltar aktivt i programmet. Evenemangets tema är "Building Together: Surveyors Leading Tomorrow's Challenges".   Workshops:  Delta i praktiska workshops som utmanar dina färdigheter och kunskaper. Nätverksmöjligheter:  Nätverka med kollegor, mentorer och branschledare från hela världen. Internationellt deltagande:  Få olika perspektiv och erfarenheter från hela världen.   Så här deltar du Deltagare: Registrera dig och njut av programmet – Registrera dig här Talare:  Öppen inbjudan för talare som vill dela med sig av sin expertis (ingen åldersgräns) – Skicka in ditt intresse   FIG-stipendiat Ansökan om FIG Foundation Young Surveyor Grants – Ansök här Fyra europeiska unga lantmätare (under 36 år) kan erhålla ett stipendium för att täcka sina deltagarkostnader. FIG Foundation Grant kommer att täcka deltagarens resor, boende, måltider och registreringsavgifter. Det finns fyra stipendier och sista ansökningsdag är den 30 augusti 2024.   Se preliminärt program

Foto: Ellen Norman I början av september presenterade regeringen kommande satsningar på infrastruktur. Den så kallade ramen för infrastruktur utökas med 200 miljarder kronor till 1 171 miljarder under de kommande tolv åren. Även kommuner och regioner kommer att behöva lägga pengar på detta framöver.   Samtidigt har stora, dyra och försenade byggprojekt i offentlig sektor fått diger uppmärksamhet under de senaste åren. Och den bistra sanningen är att det är mer regel än undantag att projekten drar över budget, enligt forskning. Men det här går att undvika om viljan finns. Det menar Arvid Almberg, projektrådgivare på AFRY.   – Osäkerhetsanalys, även kallad successivprincipen, skulle kunna hjälpa både tjänstemän och politiker att fatta klokare beslut. Både kalkylen och tidplanen går att analysera utifrån detta, säger han.   På 70-talet fick ingenjören Steen Lichtenberg idéen till att skapa en metod som kunde ge en verklig och trolig bild av ett projekt. Den skulle också ta hänsyn till att verkligheten alltid är osäker. Med utgångspunkten i Danmark spred sig Lichtenbergs successivprincip vidare i Skandinavien och i världen.   – Första steget är att bryta ner projektet i en WBS, Work Breakdown Structure. Den ger en visuell bild av vilka delar som ingår, säger Arvid Almberg och fortsätter:   – Tanken är att flera personer med olika roller och perspektiv tillsammans ska uppskatta osäkerheterna i delarna. Det här görs genom att värdera vad som är mest och minst troligt för kostnader respektive tid.   Datan körs senare i en Monte Carlo-simulering. Med hjälp av matematiska algoritmer som bygger på slumptal får man ett resultat.   –  Kostnadsintervaller redovisas i en S-kurva. Till exempel: om en ny skola ska byggas står det i underlaget att det är 85 procents sannolikhet att den kan komma att kosta 800 miljoner kronor. Det här skiljer sig mot en traditionell kalkyl, säger Arvid Almberg.   Norge och Danmark – framstående inom kvalitetssäkring I Sverige har Trafikverket använt successiv kalkylering i snart 20 år. Dock är den ganska okänd. Här skiljer vi oss från våra grannländer. I Norge har forskare vid Tekniska högskolan i Trondheim sedan nittiotalet utvecklat statliga metoder för projektstyrning och kvalitetskontroll.   – Alla statliga investeringar som är större än 500 miljoner norska kronor är tvungna att genomgå en kvalitetssäkring. I den ser man över koncept och kostnader för olika projektfaser. Successiv kalkylering är en del av detta, säger Arvid Almberg.   Den danska ekonomgeografen Bent Flyvbjerg har ägnat sin karriär åt att forska om så kallade megaprojekt. Han fann att nio av tio blir betydligt dyrare än planerat. Orsakerna är flera. Några av dem är att kostnader och nyttor, liksom tidsplaner och risker, felredovisas under planeringsperioden och inför beslut. Successivprincipen skulle kunna vara en nyckel till mer genomtänkta vägval och ge samhället möjlighet att hushålla med resurser.   – Metoden bygger på att människor med sin erfarenhet vågar utmana varandras idéer. Min hypotes om varför den inte är lika utbredd här har en kulturell förklaring: Det kanske stämmer att svenskar är mer konflikträdda än våra grannar i Norden. Men intresset för successivprincipen ökar. Det är positivt, säger Arvid Almberg.   Om Arvid Almberg Arvid Almberg har över 20 års erfarenhet av stora investeringsprojekt. Tidigare har han arbetat som programledare inom stora sjukhusinvesteringar, projektchef och projektledare. Nu arbetar han på AFRY som konsult och har i huvudsak med oberoende projektanalyser för beställare, till exempel riskanalys och successiva kalkyler.   Den 28 november 2024 är kursstart för Osäkerhetsanalys på projektkostnad - ur ett beställarperspektiv . Arvid Almberg kommer att leda kursen. Han har under de senaste åren varit drivande sprida kunskap om metoden. Kursen blandar teoretiska och praktiska delar ur projektvärlden.

Samhällsbyggarnas vd Joanna Messmer tillsammans med SB-dagarnas moderatorer Mustafa Sherif och Caroline Szyber. Foto: Rosie Alm Samhällsbyggnadsdagarna är hela branschens mötesplats och gick i år av stapeln den 9-10 oktober på Cirkeln (ABF-huset) i Stockholm. Under två dagar samlades ledande samhällsplanerare, företagare, forskare och politiker för att dela kunskap och erfarenheter.   Årets program inleddes med tre parallella spår under dag ett, vilket gav deltagarna en stor bredd av ämnen att välja mellan. Dagen avrundades med en trevlig mingelmiddag och en prisutdelning där vinnarna hyllades med blommor och diplom. Under dag två fokuserades programmet på ett enskilt spår med fördjupade diskussioner om fastighetsrätt och fastighetsekonomi.   - Samhällsbyggnadsdagarna har visat på den enorma innovationskraft och expertis som finns inom samhällsbyggnadsbranschen. Ett stort tack till alla som varit med och bidragit till dessa inspirerande och insiktsfulla dagar! säger Joanna Messmer, vd för Samhällsbyggarna. Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson inledningstalade under SB-dagarna. Foto: Joanna Messmer En av höjdpunkterna var den uppskattade prisutdelningen, där årets vinnare blev: 🏆 Årets samhällsbyggare – Pernilla Parding 🏆 Excellence in Civil Engineering – Stefan Uppenberg 🏆 Clarence Morberg-priset - Amanda Eklund 🏆 Bästa examensarbete inom hållbart samhällsbyggande – Jonatan Hulterström och Björn Jonasson 🏆 Bästa examensarbete i fastighetsekonomi – Daniel Maman och Hugo Swanepoel 🏆 Bästa examensarbete i fastighetsrätt – Emma Strindlund     Årets vinnare (Amanda Eklund ej i bild). Foto: Rosie Alm Stort tack till alla talare, deltagare, moderatorer, partners, studentsponsorer och andra engagerade som gjorde Samhällsbyggnadsdagarna 2024 möjliga!   Inspelningar från SB-dagarnas hela program Missade du konferensen? Nu har du möjlighet att ta del av det inspelade materialet av samtliga talare genom att köpa en digital efterhandsbiljett. Köp din efterhandsbiljett

Den kortsiktiga prognosen indikerar att yielduppgången har stannat av och att det finns en förväntan om sjunkande yielder i Göteborg. Den kortsiktiga hyresprognosen är oförändrad i samtliga städer. Det stora flertalet förväntar sig även stabila kontorshyror (prime) på ett års sikt.    Andelen som förväntar sig sjunkande kontorsyielder på ett års sikt har ökat i alla tre städerna.    LÄS RAPPORTEN Om SEPREF:s konsensusprognos Varje kvartal, sedan mer än tio år tillbaka, genomför nätverket the Swedish Property Research Forum (SEPREF), som är en sektion i föreningen Samhällsbyggarna, en konsensusprognos avseende kontorsmarknaden i Stockholm, Göteborg och Malmö.   Ett fyrtiotal bolag i fastighetsbranschen bjuds in att svara på enkäten. Frågorna handlar om kontorshyror (prime office rent) och avkastningskrav (prime office yield) på kort och lång sikt.   Inspirationen bakom konsensusprognosen i Sverige kommer från den Londonbaserade medlemsorganisationen Investment Property Forum (IPF) som sedan 1999 har genomfört en motsvarande undersökning för Storbritannien samt sedan 2015 för ett 30-tal storstäder i Europa.   Kontakt Karin Witalis (ansvarig för undersökningen) seprefkonsensus@gmail.com +46 70 716 92 29 Om SEPREF SEPREF – the Swedish Property Research Forum  – är en sektion för fastighetsanalys och fastighetsmarknad inom Samhällsbyggarna.   Ordförande: Tiffany Strand Styrgrupp: Katharina Lindskog, Christina Gustafsson, Sviatlana Engerstam, Jon Lekander, Karin Witalis och Birgitta Leijon.

Det är med stor sorg vi meddelar att vår kära medlem och förebild, Mårten Lindström, har lämnat oss efter en tids sjukdom. Mårtens senaste insats för vår förening var hans engagemang i referensgruppen för programmet för Samhällsbyggnadsdagarna 2024. Han har också haft en betydande roll i vår förenings mentorskapsprogram, både i tidigare omgångar och nu.   År 2012 utsåg SVR (numera Samhällsbyggarna) Mårten till Årets samhällsbyggare, en välförtjänt utmärkelse för hans bidrag till vår bransch.   Förutom sitt engagemang i SVR/Samhällsbyggarna har Mårten också varit aktiv i Samhällsbyggandets Regelforum, Smart Built Environment, BIM Alliance, Samhällsbyggnadslänken vid KTH, Don-orden på KTH, Stockholms Byggnadsförening och så mycket mer! Det vi alla har gemensamt är att Mårten var en av oss och att han gjorde våra föreningar, verksamheter och initiativ till något bättre.   Mårten har varit och kommer alltid att förbli vår främsta förebild när det gäller branschutveckling och samverkansfrågor. Jag tror att många håller med mig om att vår bransch inte hade varit det den är idag om det inte varit för Mårten.   Jag vill minnas Mårten för den otroliga insats han har gjort för alla oss samhällsbyggare, och särskilt för studenter och andra som just inlett sina karriärer. Hans anda och engagemang kommer att leva vidare genom oss och våra verksamheter, och vi ska göra vad vi kan för att fylla de stora skor han lämnar efter sig.   Tack, Mårten, för allt du gjort för mig, för oss och för vår bransch. Vila i frid. Mina tankar går till din familj och dina anhöriga.   Joanna Messmer Vd, Samhällsbyggarna     Livets timmar är korta Slutets aning fjärran är Att Du nu är borta Det för oss ofattbart är

Krig, klimathot, pandemi. De senaste årens händelser har bjudit på några av de mest genomgripande utmaningarna för samhällsbygget. För att möta kriserna måste vi våga slakta heliga kor, pröva nya idéer och hitta det gemensamma i ett alltmer polariserat samtalsklimat. Det menar Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare, som till hösten fortsätter arbetet för samhällsbygget som vd och koncernchef på Projektengagemang.– Jag ser mig själv som en brobyggare. Rum 1982 är bokat för vår intervju på Stockholms Handelskammares relativt nya lokaler på Regeringsgatan, mitt i Stockholmssmeten. Jag skojar och frågar om namnet är en hyllning till Andreas Hatzigeorgiou, som föddes just 1982. Nej, får jag veta, det markerar Olof Palmes tal under julmötet det året, mitt under intensiva förhandlingar med Vänsterpartiet kommunisterna.  – Det var ett fantastiskt tal, säger Andreas och pekar på ett fotografi som förevigat händelsen, Palme i pulpeten och en fullsatt sal med affärstoppar på gamla adressen Trädgårdsgatan 9. ”Jag vill inte förneka att jämfört med dessa studiecirklar utgör den här illustra församlingen en balanserande faktor”, sade den dåvarande S-toppen under talet. – Jag tyckte det var lite intressant just det här med att bygga broar, att våga och uppmuntra samtal med alla egentligen – utan att ha en massa förutfattade meningar. Därför döpte vi det här rummet till 1982. Och som samtalsarena har Stockholms Handelskammare spelat en central roll. Under Andreas Hatzigeorgious tid som vd har det samtalet blivit särskilt livligt: dels som en respons på omvärldshändelserna, dels – blir jag övertygad om under vårt samtal – som ett resultat av vd:ns brinnande personliga intresse och kunskaper. För snart tio år sedan klev han in som chefsekonom på Stockholms Handelskammare. Fyra år senare blev han vd.  Under perioden poppar pandemin upp som en viktig vattendelare, och staden som fenomen och dess roll i framtiden började ifrågasättas på allvar.  – Vi nyttjade digitala verktyg på ett helt annat sätt och det funkade ju ändå trots allt hyfsat okej.  ”Städer som tillåter mer brokighet kommer att ligga i framkant.” Utflyttningen från städerna var en tydlig trend och ett fenomen som skedde på många håll runt om i världen, och i vissa fall har återgången till tidigare mönster gått trögare. Och förutom pandemin har klimatförändringarnas konsekvenser, ökade klyftor och kriget i Ukraina satt extra press på städerna: det är i städer som majoriteten av jordens invånare bor. – Staden har framtiden för sig, trots allt. Genom dem har vi potential att möta alla de här utmaningarna och tillvarata de möjligheter som faktiskt kommer med sådant som digitalisering. Men även om urbaniseringen fortsätter, är det inte en ”urkraft” som kan tas för givet, påpekar Andreas Hatzigeorgiou. – Pandemin har visat att människor kan rösta med fötterna. Nu finns de tekniska förutsättningarna för att faktiskt ha ett fungerande liv utanför staden, så då måste vi återuppfinna våra städer. Vi måste designa dem på ett nytt sätt för att möta och beakta de utmaningar som vi ser i exempelvis hyperdigitaliseringen, klimatet, kriget, klyftorna, och så vidare. Slutsatserna efter två åren med pandemin finns samlade i boken Smart and Resilient Cities for a Post-Pandemic World: Metropandemic Revolution , som skrevs tillsammans med Anthony Larsson, som är research fellow på Stockholms Handelskammare.  – Jag är hoppfull. Och förändringarna som har skett sedan pandemin slog till är betydande. Barcelona, Portland, Paris är några axplock på städer som tagit nya kliv. Det sistnämnda exemplet har under ledning av borgmästare Anne Hidalgo och med Carlos Morenos 15-minutersstad som ledstjärna gjort en rejäl u-sväng i stadsplaneringen. – Där har ju polletten verkligen trillat ner, säger Andreas Hatzigeorgiou. – För inte alls så länge sedan så var man ju alltid livrädd över att bli överkörd av en stressad vespaförare eller bilist när man gick längs med Seine. Nu är det ju en helt annan stad skulle jag säga. Nu kan du gå i vårsolen längs med Seine, omringad av människor som är ute och promenerar och joggar.  – Det gäller delvis också Stockholm. Men sen har det begåtts misstag också. Jag tror att man behöver vara modig – men där det begås misstag så ska man också lära sig av dem.  Kan du ge exempel på sådana misstag? – Ett klassiskt exempel är olika sår av Norrmalmsregleringen som jag tycker Stockholm först nu börjat läka, i och med den omvandling av kvarteren som är i gång. Genom ny arkitektur har miljön blivit mer öppen och attraktiv. Gator som tidigare attraherade droghandel och kriminalitet är nu hem för några av Stockholms bästa restauranger och främsta företag.  Vid årsskiftet ska en ny så kallad miljözon 3 införas i Stockholms innerstad där renodlade bensin- och dieselbilar är portade. Den omfattar 20 kvarter, som ligger strax norr om Handelskammaren. Beslutet klubbades nyligen av kommunfullmäktige, men har överklagats av Moderaterna som menar att det är för dåligt utrett. Hur ser du på miljözonen? – Vi behöver göra våra städer fossilfria, motståndskraftiga och attraktiva. Dels för att klara klimatmålen, dels för att det är vad människor vill ha. Men just det förslag om så kallad miljözon klass 3, med den hektiska tidsplan som nu beslutats, riskerar tyvärr att ställa till med en rad problem. I värsta fall leder det till mindre liv och rörelse i området som drabbas utan att luftkvaliteten blir avsevärt bättre, säger Andreas Hatzigeorgiou, och lyfter nytt här satsningar på fler snabbladdare i innerstaden för att underlätta omställningen till elbilar.  – Det vore klokt av politikerna som driver sitt förslag att först sitta ned med de som verkar i området för att förstå de olika perspektiven. Då tror jag man kommer kunna uppnå ungefär samma sak, det vill säga en fossilfri innerstad, utan en massa onödiga schismer. Dessutom är det bra om stora förändringar och ingrepp av detta slag förankrades över partipolitiska gränser. Annars finns en uppenbar risk att det vid nästa maktskifte blir stora förändringar igen. Gång, cykel och annan mikromobilitet har tagit yta för bilar – vilket också har orsakat protester. Kritiker ser inskränkningarna som en direkt attack på den individuella friheten att den särställning som bilismen har haft i samhället sedan 1950-talet. Hur balanserar du visionen om en mer promenadvänlig stad och oron för förändring och de konsekvenser detta kan få – till exempel för attraktiviteten, affärerna inne i stan, tillgängligheten och alla de andra farhågor som dyker upp i debatten? – Ja, det där är verkligen en balansakt. Jag var ju tidigt ute med att ta ställning för det nya transportmedlet elsparkcyklar och det var ju inte direkt populärt. Men vi behöver vara öppna för ny transportteknik även om det till en början kan skapa oreda, friktion och frustration.  – För det ser vi också historiskt. Så fort det har introducerats en ny transportteknik eller en ny byggteknik, till exempel, så kan ju det också skapa rädsla, frustration och osämja i staden. I dag är det AI och olika transporttekniker som skapar liknande problem. – Det här kommer bara att fortsätta. Och beroende på hur vi definierar bilen så kommer de här nya transportteknikerna att behöva ha en plats i staden. Men det handlar mer om hur vi designar staden och hur vi förhåller oss till dessa transporttekniker som är det viktigaste för framtidens städer. Vi behöver bli öppnare för nya tekniker. Går det att ha ett sådant öppet, prövande, förhållningssätt och samtidigt göra det på ett så att säga förnuftigt sätt som på förhand tar hänsyn till rädslor och konflikter? – Vi måste välja nyfikenheten och öppenheten, ett experimentellt angreppssätt snarare än att reglera för hårt först för att sedan försöka göra regleringarna mer generösa. En stad och ett samhälle som kväver kreativitet och skaparglädjen gräver till slut sin egen grav.  – Historien har visat, menar jag, att de städer som tillåter en period av lite mer brokighet – på grund av att de faktiskt är öppna för nya idéer, nya tankar, nya tekniker – kommer att ligga i framkanten. Men det måste vara baserat på fakta och forskning och det ska vara optimalt och smart.  Dessa frågor har ofta en tydlig höger-vänster-dimension, inte minst i Sverige. Fler cykelbanor, bortplockade parkeringar, och hinder för bilens framkomlighet blir för många sinnebilden av en liten elit som vill beröva vanligt folks möjligheter att ta sig fram på det sätt som de behöver. Och stadsplanering kan låta misstänkt likt planekonomi.  Men av stadens mångtusenåriga historia utgör bilen ett ögonblick: drygt 70 år där sanering av stadskärnor och miljonprogramsområden gick hand i hand med bilismen. Allt för starka partipolitiska eller ideologiska skygglappar och låsningar är beklagligt, menar Andreas Hatzigeorgiou.  – Det främjar inte en framgångsrik stadsutveckling. De frågor som handlar om hur vi tacklar klimatkrisen, hur vi bygger mer attraktiva, trygga, sammanhållande och innovativa städer och regioner – egentligen hela landet – behöver inte vara så partipolitiskt präglade. Där behöver vi mycket mer av samförstånd, öppenhet och nytänkande – och faktiskt bara titta på vad människor vill ha. Att fråga: Vad gör att du trivs i en stad?  ”Det är fantastiska saker som sker inte alls långt ifrån oss i Sverige och jag tycker att vi är för försiktiga. Så vi behöver höja ribban. Vi behöver sträcka på oss.” Utöver stadens möjlighet till snabb anpassning till en föränderlig värld, är den andra dimensionen ett önskemål om långsiktiga beslut. Här är kompromissvilja ett honnörsord – från hela den politiska skalan.  Handelskammaren gav prov på detta när de svängde i frågan om nedläggningen av Bromma flygplats till förmån för byggandet av en ny stadsdel – något de tidigare var emot. De har också nyligen gått ut med att de vill se en rad åtgärder för att få hejd på byggkrisen – eller krisen i bostadsbyggandet – som Andreas Hatzigeorgiou påpekar att det faktiskt handlar om. En sådan åtgärd är stöd för korttidspermitteringar.  – Det är rimligt för att undvika risken att vi hamnar i en nittiotalsliknande situation. Min bild är att det är dumt att nu utesluta åtgärder givet det läge som byggbranschen befinner sig i.  – Annars finns risken att människor lämnar de här företagen, sina yrken och inte sen kommer tillbaka när marknadsförutsättningarna har blivit bättre.  Även här måste alla vara beredda på att ”slakta heliga kor” för att reda ut situationen utan att landet tar allt för stor skada – och skapa långsiktig robusthet. – Från de borgerligas sida så behöver man – även om den här regeringen avskaffade byggsubventionerna – svälja stoltheten och se att situationen är så pass allvarlig att det behövs någon form av tillfälligt stöd till branschen.  – Den andra sidan behöver inse att vi behöver förbättra marknadsförutsättningarna för planering och byggande för ett långsiktigt, hållbart, stabilt, byggande på hög nivå.  Hur då?  – Vi behöver helt enkelt ha en friare hyressättning i nyproduktion och det finns ju en färdig utredning där.  Andra åtgärder som föreslås är ändringar i plan- och bygglagen för att korta samhällsbyggnadsprocessen – och på kort sikt att sänka amorteringskravet.  – Om man om man skulle sänka amorteringskravet med en procentenhet så kan det öka efterfrågan på lägenheter eller bostäder med upp till 20 procent. Det har vi räknat på, och kan leda till runt tre och ett halvt tusen ytterligare byggda bostäder.  Hur går passionen för staden och stadsutveckling ihop med uppväxten i Skutskär, en bruksort med 5 000 invånare strax utanför Gävle?  – Nej, det var inte så mycket stadsutveckling och byggkranar och så där. Men jag har alltid varit fascinerad över hur utveckling, tillväxt och välstånd kan förklaras.  När han som liten besökte pappans släkt i Grekland blev skillnaderna särskilt uppenbara.  – Hur kommer det sig att välståndsnivån är så pass annorlunda som den är mellan städer, regioner och länder – oavsett hur många timmar hårt enskilda människor egentligen jobbar?  Direkt efter gymnasiet tog Andreas Hatzigeorgiou jobb på Forsmarks kärnkraftverk som turbinmontör för att samla tillräckligt med pengar för att ta sig vidare. Den längtan delade han med hustrun, som han träffade redan 1999 – och som han nu har tre barn med.  Stockholm erbjöd en dynamik och kosmopolitisk atmosfär som den lilla bruksorten saknade.  – Jag kommer aldrig glömma första gången jag var själv i Stockholm och klev av tåget från Gävle. Jag gick upp på Klarabergsgatan och gick in på första bästa kafé. När jag gick in där och hörde en massa olika språk talas var det som en positiv käftsmäll. Kan man få en sådan här kosmopolitisk miljö – och få en energikick av det slaget i Sverige? Ja, då måste jag flytta till Stockholm!  Därefter blev det USA och först University of Washington i Seattle och sedan som Fulbrightstipendiat i Ann Arbor och University of Michigan där han skrev sin doktorsavhandling. Den lade han sedermera fram i Lund, 2014.  – Jag ville till en plats som var ännu större, ännu öppnare. Och det var det som ledde till att jag då flyttade till USA. Och jag föll pladask för kulturen, den akademiska miljön, förändringsbenägenheten, smältdegeln och allt det där, berättar han.  Hans intressen har kommit att förändras under åren.  – Jag har gått ifrån ett makroperspektiv till att bli mer och mer hands on. När jag flyttade till USA för att studera, forska och undervisa började jag borra i frågor som handlar om länders välstånd och utveckling. Men det där blev snabbt för abstrakt och ganska ointressant. För det är ju på marken och i städerna det händer: ”Nations pledge, cities deliver”, som det ibland heter även när vi pratar internationell politik och hur vi ska hantera klimatet, kriget, klyftorna.  Mer hands on blev det på Utrikesdepartementet, där han jobbade under dåvarande handelsministern Ewa Björling.  – Mitt uppdrag var att hjälpa svenska företag att bedriva affärer på svåra marknader, i Latinamerika, Östeuropa – exempelvis Ukraina – och Kina.  – Vi nästan bodde på ett flygplan. Vi var också i Irak under svåra förhållanden. Men där tycker jag att Sverige agerade helt korrekt som vågade satsa trots kriget och de oroligheter som var efter det. Stockholms Handelskammare blev nya arbetsplatsen 2014. Fyra år senare klev han in på posten som vd.  Även om det finns mycket att vara stolt över i Stockholm – och Sverige – inom en rad områden, menar han att det finns massor att göra.  – Det är otroligt viktigt att inte luta sig tillbaka, säger han och nämner den dynamiska utveckling som inte minst våra grannhuvudstäder Oslo och Köpenhamn har haft under senare år.  Det gäller såväl stora arkitektursatsningar, liksom stadsomvandlingsprojekt och satsningar på mobilitet.  – Det är fantastiska saker som sker inte alls långt ifrån oss i Sverige och jag tycker att vi är för försiktiga. Så vi behöver höja ribban. Vi behöver sträcka på oss.  Till hösten tar Andreas Hatzigeorgiou ett nytt kliv i karriären. Då blir han vd och koncernchef på Projektengagemang, vars operativa verksamhet bedrivs inom PE Teknik och Arkitektur AB.  – Jag ser otroligt mycket fram emot att axla det uppdraget. För det handlar om att på ett ännu mer handfast sätt vara med och bygga framtidens samhälle, och allt det vi har pratat om i dag: hur vi säkrar att samhället blir hållbart och klimatsmart, men också motståndskraftigt.  – Allt det där kräver ju konkret kunskap i byggande, utveckling, projektledning, arkitektur – och det är exakt det jag får möjlighet att förverkliga tillsammans med fantastiska medarbetare och ett fantastiskt team.  – Jag håller mig nere i byggropen.  Vad vill du bli ihågkommen för i din roll som vd på Stockholms Handelskammare?  – Att bygga broar och skapa samförstånd utifrån en gemensam ambition är väldigt viktigt. Och det är just det vill jag bli förknippad med, brobyggandet.  Alla byggen, även broar, börjar med en grop. Och letar du efter Andreas Hatzigeorgiou är det kanske där – med uppkavlade skjortärmar – du säkrast hittar honom.  Text: Fredrik Hielscher Foto: Johannes Frandsen Andreas Hatzigeorgiou  Ålder: 41år. Familj: fru och tre barn. Gör: vd Stockholms Handelskammare sedan 2018, dessförinnan finanschef sedan 2014. Tillträder som vd och koncernchef på Projektengagemang Sweden AB under tredje kvartalet 2024.  Styrelseordförande för Swedish Chambers International.  Styrelseledamot i Stiftelsen Affärsvärlden och i ICC Sverige.  Affilierad forskare vid skolan för arkitektur och samhällsbyggnad på Kungliga Tekniska högskolan, KTH.  Har tidigare jobbat på Utrikesdepartementet och Världsbankens huvudkontor i Washington DC.  Doktor i nationalekonomi med examina från bland annat University of Michigan i USA och Lunds universitet.  Tidningen Samhällsbyggaren nr 2 2024. Utgivning 5 juni 2024.

Priset för bästa examensarbete i fastighetsekonomi 2024 går till Daniel Maman och Hugo Swanepoel för deras arbete  Verified Returns - The Role of Third-Party Verification in Green Bond Yields .   Juryns motivering "Examensarbetet ”Verified returns” behandlar en frågeställning som vi förutspår kommer till att bli än viktigare framöver. Författarna angriper frågeställningen genom att tillämpa både kvalitativ som kvantitativ metod. Genom att kombinera dessa två metoder möjliggörs såväl en bredare förståelse som en djupare insikt i hur tredjepartsverifiering kan bidra till en marknadslösning för att exempelvis motverka greenwashing.   Ett examensarbete som inte bara är välskrivet utan även ligger helt rätt i tiden och torde vara intressant för alla inom såväl fastighets- som finansvärlden."   I takt med att gröna obligationer blivit ett allt viktigare verktyg för hållbara investeringar, har risken för "greenwashing" också ökat. Det innebär att obligationer marknadsförs som miljövänliga utan att uppfylla strikta hållbarhetskrav.    Tredjepartsverifiering (TPV) har därför framstått som en lösning för att öka trovärdigheten och minska informationsasymmetri på marknaden. Daniel Maman och Hugo Swanepoel undersöker i sitt examensarbete hur verifieringsprocesser från två ledande institutioner, Climate Bonds Initiative (CBI) och International Capital Market Association (ICMA), påverkar yield spreads, alltså skillnaden i avkastning mellan obligationer.   Med hjälp av propensity score matching fann de att obligationer verifierade av CBI uppvisar en premie på -15 till -19 baspunkter. ICMA-verifierade obligationer visade däremot inte på samma pålitliga resultat. Studien belyser även hur företagsobligationer uppvisar en tydligare premie jämfört med statsobligationer.   Arbetet bidrar till en djupare förståelse av TPVs roll i att öka transparensen och förtroendet på marknaden för gröna obligationer. Deras forskning understryker vikten av enhetliga rapporteringsstandarder och verifieringsprocesser för att motverka greenwashing och säkerställa trovärdigheten hos gröna företagsobligationer.   Vinnande bidrag utses av Samhällsbyggarnas sektion för fastighetsvärdering. Författarna delar på prissumman 20 000 kronor. Priset delas ut under  Samhällsbyggnadsdagarna 9-10 oktober  som hålls på Cirkeln i Stockholm.   Varför valde ni att skriva om just detta? Vår motivation till att skriva om detta grundades i ett starkt intresse för hållbar finans, och särskilt hur tredjepartsverifiering påverkar gröna obligationsräntor. Vi lockades av det ökade fokus på hållbarhet som genomsyrar många sektorer och hur detta formar framtidens skuldkapitalmarknader. Inledningsvis märkte vi att det fanns forskning om den så kallade gröna premien, men vi saknade en tydlig bild av hur man säkerställer att en obligation verkligen är grön. Det ledde oss till att undersöka tredjepartsverifieringens roll, där institut som ICMA och CBI spelar en central del. Vår ambition blev då att utforska om, och i vilken utsträckning, en verifiering påverkar avkastningen av gröna obligationer. Samtidigt insåg vi att transparens och förtroende är avgörande faktorer i dessa finansiella marknader, vilket gjorde ämnet än mer relevant för både vår forskning och vår framtida yrkeskarriär.   Vad betyder priset för er? Att bli tilldelade priset för bästa examensarbete inom fastighetsekonomi 2024 är en stor ära och ett erkännande av det hårda arbete och engagemang vi har lagt ner i vårt projekt. Det är en fantastisk känsla av stolthet och motivation inför framtiden. Priset är ett kvitto på vår insats och stärker vår övertygelse om vikten av hållbara lösningar och forskning inom gröna obligationer. Vi hoppas att vårt bidrag kan öka kunskapen inom detta område och inspirera till fler diskussioner kring ämnet.   Jury 2024 Peter Palm (ordförande), Malmö universitet och ordförande SFF Lars Haag, Deutsche Pfandbriefbank Daniel Roos, Stockholms stad   Om Daniel Maman Utbildning: Malmö Universitet - Kandidatexamen med huvudområde fastighetsvetenskap - inriktning mot fastighetsföretagande.  Malmö Universitet - Master inom Urban Business and Development - Real Estate and Transport (1 år av 2, ej slutförd). Masterexamen från KTH - Real Estate and Construction Management. Jobb: Söker jobbKontakt: danielpatrikmaman@gmail.com , +46 704151115LinkedIn:  https://www.linkedin.com/in/da ...   Om Hugo Swanepoel Utbildning: Kandidatexamen från KTH – Byggteknik och design. Masterexamen från KTH – Real Estate and Construction Management Jobb: Logistikkoordinator, Essinge RailKontakt: hugo.a.swanepoel@gmail.com , +46 729123099LinkedIn:  https://www.linkedin.com/in/hu ... Samhällsbyggarnas priser Årets samhällsbyggare  –  branschens klarast lysande stjärna Clarence Morberg-priset  –  årets unga inspiratör och samhällsbyggare Excellence in Civil Engineering  –  storartade insatser inom ingenjörskonsten Bästa examensarbete fastighetsrätt   – delas ut i samarbete med Lantmäteriet Bästa examensarbete fastighetsekonomi  –  delas ut av Samhällsbyggarnas sektion för fastighetsvärdering, SFF Bästa examensarbete hållbart samhällsbyggnande  –  delas ut i samarbete med Per Fladvad, Olof Hulthén och Mats Textes Stiftelse - Structorstiftelsen

Emma Strindlund tilldelas utmärkelsen Bästa examensarbete i fastighetsrätt 2024 för sitt examensarbete  Sakägare vid överföring av andel i samfällighet .   Juryns motivering I examensarbetet ”Sakägare vid överföring av andel i samfällighet” har författaren redovisat konkreta förslag för arbetsmetodik, utformning av ställningstagande och beslut på det valda ämnet som kan underlätta lantmäterimyndigheternas handläggning och därigenom begränsa den ekonomiska bördan för såväl samhället som för den enskilde sakägaren. Arbetet bygger på omfattande studier av författningar, prejudikat, förarbeten och doktrin samt därtill en bred intervju- och fallstudie. Med ett gediget arbete avseende en mycket aktuell fråga har författaren sammanställt resultatet av sitt examensarbete i en välskriven och väldisponerad rapport.    I sitt examensarbete undersöker Emma Strindlund ett avgörande från Högsta domstolen (NJA 2023 s. 104) som påverkar lantmäteriförrättningar vid överföring av andelar i samfälligheter. Fallet berörde en samfällighet i Lysekils kommun där andelar överfördes mellan fastigheter utan att alla delägare informerades. Högsta domstolen slog fast att alla delägare ska betraktas som sakägare vid en lantmäteriförrättning som rör överföring av andel i samfällighet, vilket tidigare inte alltid varit praxis hos Lantmäterimyndigheten.   Strindlund syftar i sitt arbete till att klargöra hur detta avgörande ska tillämpas i praktiken. Arbetet bygger på en kombination av rättsdogmatisk analys och kvalitativa metoder, inklusive studier av författningar, prejudikat, förarbeten och doktrin samt intervjuer och en fallstudie av 115 tidigare lantmäteriförrättningar. Resultatet visar att myndigheten endast i 14 % av fallen betraktade alla delägare som sakägare. Examensarbetet belyser de utmaningar som finns i tillämpningen av rättspraxis och pekar på behovet av tydligare rutiner hos Lantmäterimyndigheten. Författaren föreslår också att undantag från regeln, när delägare inte betraktas som sakägare, bör motiveras bättre i beslutsprotokollen.   Vinnande bidrag utses av Lantmäterimyndigheten som står för prissumman på 15 000 kr. Priset delas ut under  Samhällsbyggnadsdagarna 9-10 oktober   som hålls på Cirkeln i Stockholm.   Varför valde du att skriva om just detta? När jag under sommaren 2023 arbetade på Lantmäteriet i Östersund, diskuterades denna fråga varmt. En av de kollegor som jag arbetade med föreslog då att jag kunde skriva om detta ämne i mitt examensarbete. Eftersom jag är väldigt intresserad av fastighetsrätt, var det nästan ett självklart val att välja just detta ämne!   Vad betyder priset för dig? Priset betyder väldigt mycket för mig, både personligen och professionellt. Det är ett erkännande av det arbete och tid jag har lagt ner på att fördjupa mig i ämnet. Att få detta erkännande ger mig inte bara självförtroende i min fortsatta karriär, utan visar också att den studie som jag bedrivit är relevant och belyser en viktig fråga inom fastighetsrätten.   Jury 2024 Maria Tiricke, enhetschef fastighetsenheten, NaturvårdsverketNils Fält, tekniskt råd, mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt Adam Falkenström, ägare, Middeshallen AB   Om Emma Strindlund Utbildning: Civilingenjörsutbildning i lantmäteri, Lunds tekniska högskola Jobb: Studerande Kontakt: emma_strindlund@hotmail.com , 070-37 45 772   Samhällsbyggarnas priser Årets samhällsbyggare  –  branschens klarast lysande stjärna Clarence Morberg-priset  –  årets unga inspiratör och samhällsbyggare Excellence in Civil Engineering  –  storartade insatser inom ingenjörskonsten Bästa examensarbete fastighetsrätt   – delas ut i samarbete med Lantmäteriet Bästa examensarbete fastighetsekonomi  –  delas ut av Samhällsbyggarnas sektion för fastighetsvärdering, SFF Bästa examensarbete hållbart samhällsbyggnande  –  delas ut i samarbete med Per Fladvad, Olof Hulthén och Mats Textes Stiftelse - Structorstiftelsen

Jonatan Hulterström och Björn Jonasson tilldelas priset Bästa examensarbete inom hållbart samhällsbyggande 2024. De får priset för masteruppsatsen  Accelerating Circularity in Construction Logistics by Utilizing and Developing Digital Platforms .   Juryns motivering "En välskriven uppsats som metodiskt undersöker gränssnittet mellan digitalisering, cirkularitet och bygglogistik. På basis av andra studier samt genom intervjuer med ledande aktörer redovisas förutsättningar för cirkulärt byggande.   Arbetet presenterar ett ramverk för cirkularitet som kan öka förståelsen för denna fråga. Analysen bygger på intervjuer med representanter för ett stort antal företag. Examensarbetet är väl strukturerat och pedagogiskt upplagt och kopplar ihop samhälle, digitalisering och hållbarhet. Arbetet visar också på att cirkulära lösningar leder till minskad klimatbelastning. Lösningarna blir även intressanta för byggare och fastighetsägare ur ett ekonomiskt perspektiv.   I en tid där cirkularitet har blivit ett begrepp i alla sammanhang är det viktigt att våra beslut och vägval är faktabaserade. Uppsatsen är en bra grund för Samhällsbyggarnas fortsatta bidrag till en hållbar utveckling. Jonatan och Björn är därmed värdiga mottagare av stipendiet."   Hulterströms och Jonassons examensarbete undersöker hur byggbranschen kan förbättra cirkulära materialflöden genom digitalisering och bygglogistik. Med strängare regler kring klimat och hållbarhet har intresset för cirkularitet ökat, men branschen står inför utmaningar, inte minst på grund av dess låga digitala mognadsgrad. Deras arbete fokuserar på hur digitala logistikplattformar kan hjälpa till att förbättra cirkulariteten i materialflöden.   Genom en abduktiv forskningsmetod, bestående av litteraturstudier och 30 intervjuer med branschaktörer, framkommer att även om cirkularitet är en viktig trend, är det svårt att implementera i stor skala. De identifierar att samarbete mellan aktörer är avgörande, då enskilda företag inte kan driva dessa initiativ på egen hand. Fastighetsägare och materialproducenter lyfts fram som viktiga drivkrafter.   I uppsatsen presenteras ett ramverk för att kategorisera olika typer av cirkularitet och plattformar, vilket kan hjälpa aktörer att förstå sin roll och vilka andra de behöver samarbeta med. Tre olika typer av logistikplattformar kartläggs: multifunktionella, kalenderfokuserade och nischade. Dessa plattformar kan integrera digitala funktioner och stödja cirkulära initiativ, men för att lyckas krävs större transparens och digitalisering inom hela branschen. Deras arbete ger en värdefull grund för att förstå hur digitala verktyg kan driva cirkulära processer i byggsektorn.   Per Fladvad, Olof Hulthén och Mats Textes Stiftelse – Structorstiftelsen – står för prissumman på 50 000 kronor. Vinnare utses av Samhällsbyggarnas sektion för hållbar utveckling och priset delas ut under  Samhällsbyggnadsdagarna 9-10 oktober  som hålls på Cirkeln i Stockholm.   Varför valde ni att skriva om just detta ämne i ert examensarbete? - Det var en kombination av flera olika faktorer. Vi ville skriva om ämnen som vi själva undersökt och intresserat oss för, samtidigt som vi även ville hitta vinklar som gjorde våra resultat relevanta och tillämpbara för aktörer i branschen.   Vi visste tidigt att vi ville skriva ett explorativt arbete med stark förankring i aktuella ämnen med målet att kunna bidra till branschens utveckling på ett konkret sätt. Återbruk blev snabbt ett centralt fokus samtidigt som vi genom våra studier sett hur digitala lösningar och en dedikerad approach till bygglogistik bidragit till utveckling inom andra områden. Våra handledare på Chalmers och AFRY hade under 2023 varit med och publicerat en forskningsrapport om hur bygglogistik kan vara en katalysator för ökat återbruksarbete och med den som grund började vi utforma vårt examensarbete. I grunden var det faktiskt bara tanken att undersöka digitala logistikplattformar. Dock insåg vi redan efter våra inledande intervjuer hur passionerat de vi intervjuade pratade om återbruksfrågan, vilket vi gärna ville ta tillvara på och redovisa.    Sammantaget har vi kombinerat områden och forskningsmetoder där vi båda kompletterar varandra i kunskap, erfarenhet och intresse vilket bidrog till en rolig och lärorik process under arbetets gång.   Vad betyder det här priset för er? - Det är fantastiskt roligt att bli uppmärksammade på det här sättet, det är en bekräftelse på att vi lyckades i vår ansats att angripa återbruksfrågan på ett rationellt och tillämpbart sätt. Vi har upplevt att det finns en skillnad mellan återbruk i teori och praktik, där teorin lätt blir väldigt visionär medan det i praktiken existerar stora hinder mot storskaliga lösningar. Detta ville vi verkligen kartlägga, förklara och beskriva samtidigt som vi gav förslag på hur man ändå kan arbeta framgångsrikt utifrån de rådande förutsättningarna.    Vidare är det extra roligt att uppmärksammas på grund av det stora engagemang och gensvar vi fick från de vi intervjuade. Viljan att bidra till ett mer storskaligt och innovativt återbruksarbete kombinerat med frustration över bristen på storskaliga lösningar som vi stötte på var något vi verkligen ville förmedla genom arbetet. Priset är en bekräftelse på att vi lyckades med det och det är ett fint tack till alla som ställde upp och delade med sig av sin tid och kunskaper till oss under våren!    Det är även ett fint kvitto till vår arbetsprocess som verkligen var en laginsats där vår handledare Petra Bosch på Chalmers, hela gänget på AFRYs logistikavdelning i Göteborg som välkomnade oss som kollegor under våren och alla de vi intervjuade, tillsammans bidrog till att forma arbetet till vad det blev.    Sist men inte minst är det otroligt kul att få dela detta med varandra. Vi träffades för drygt sex år sedan på den första dagen på tekniskt basår och har sen dess blivit nära vänner. Att få kröna vår chalmerstid med att skriva examensarbete tillsammans och dessutom vinna pris för det känns fantastiskt.   Jury 2024 Olle Hansson, Agneta Persson, Lars Pellmark, Karin Hermansson och Erik Dotzauer Samhällsbyggarnas sektion för hållbar utveckling Om Jonatan Hulterström Utbildning: 2019-2022 B.Sc . Arkitektur och Teknik Chalmers Tekniska Högskola 2023-2025 M.Sc . Design and Construction Project Management Chalmers Tekniska Högskola (examen Januari 2025) Nuvarande jobb: Student Chalmers Kontakt: +46 730 45 30 22,  jonatan.hulterstrom@gmail.com Om Björn Jonasson Utbildning: 2019-2022 B.Sc . Samhällsbyggnadsteknik Chalmers Tekniska Högskola 2021-2024 Ek.Kand. Företagsekonomi Handelshögskolan Göteborgs Universitet 2022-2024 M.Sc.Design and Construction Project Management Chalmers Tekniska Högskola Nuvarande jobb: Projektutvecklare Tornstaden Kontakt: +46 730 85 77 43,  bjorn.jonasson@tornstaden.se   Samhällsbyggarnas priser Årets samhällsbyggare  –  branschens klarast lysande stjärna Clarence Morberg-priset  –  årets unga inspiratör och samhällsbyggare Excellence in Civil Engineering  –  storartade insatser inom ingenjörskonsten Bästa examensarbete fastighetsrätt   – delas ut i samarbete med Lantmäteriet Bästa examensarbete fastighetsekonomi  –  delas ut av Samhällsbyggarnas sektion för fastighetsvärdering, SFF Bästa examensarbete hållbart samhällsbyggnande  –  delas ut i samarbete med Per Fladvad, Olof Hulthén och Mats Textes Stiftelse - Structorstiftelsen

Amanda Eklund är en passionerad förespråkare för jämställdhet och mångfald inom byggsektorn, vilket gör henne till en inspirationskälla för unga professionella i branschen. Förmågan att tänka nytt och utmana befintliga normer gör henne till en viktig aktör i strävan efter en mer hållbar och modern byggindustri. Därför tilldelas hon Clarence Morberg-priset 2024.   – Amanda Eklunds engagemang och förmåga att lyfta viktiga frågor gör henne till en förebild som inspirerar både dagens och framtidens branschkollegor. Vi är glada över att tilldela Amanda Clarence Morberg-priset 2024 för hennes outtröttliga arbete och positiva inverkan på branschen, Joanna Messmer, vd Samhällsbyggarna.   Amanda Eklund är entreprenadingenjören som är känd för sitt engagemang för jämställdhet, mångfald och hållbarhet. Hon har snabbt blivit en framstående röst i branschen och en förebild som gör skillnad. I sitt arbete på entreprenadbolaget CoForma har hon stort fokus på ledarskap, människor och inkludering samt att driva innovation och förändring inom bygg- och fastighetssektorn. Framför allt när det gäller frågor som rör jämställdhet, normer, mångfald, hållbarhet, ledarskap och arbetsmiljö.   Förutom att verka för förändring inom ramen för sitt arbete, är hon också grundare och programledare för podcasten "Byggbranschens Förebilder" som hon startade 2019. Där lyfter hon fram inspirerande personer och initiativ inom byggindustrin för att inspirera människor till att våga tänka annorlunda och utmana normer som begränsar. Genom detta har hon bidragit till att forma samtalet om framtidens byggbransch. Hennes insatser för att belysa viktiga frågor och lyfta fram positiva exempel har haft en betydande inverkan på hur branschen ser på sig själv och sin framtid.   Under 2023 tilldelades hon Byggchefernas Lars Bergqvist-stipendiet för sitt arbete för att skapa en mer inkluderande branschkultur och nu tilldelas hon alltså Clarence Morberg-priset av Samhällsbyggarna.   Grattis Amanda, vad innebär utmärkelsen för dig? – Den var både otippad och smickrande och jag känner mig väldigt glad. Jag har jobbat med de här frågorna i så många år nu att engagemanget har blivit en självklarhet, men när jag får en sådan här bekräftelse på att det jag gör blir uppskattat, då blir jag rörd och får extra energi till att jobba vidare.   Genom att fokusera på inkludering och mångfald inspirerar hon ständigt till förändring och att tänka nytt, något som hon ser som själva grunden i sitt engagemang.   – Det viktigaste i mitt arbete är att jobba för att alla som söker sig till den här branschen ska känna sig välkomna och uppskattade för den de är, och att de ska vilja stanna kvar.   Clarence Morberg-priset delas årligen ut till en yngre yrkesverksam person. I år delas utmärkelsen ut under  Samhällsbyggnadsdagarna 9 – 10 oktober  som denna gång hålls på Cirkeln, ABF-huset i Stockholm. Pristagaren erhåller en prissumma om 20 000 kronor.   Juryns motivering ”Amanda Eklund är en engagerad och dynamisk person som aktivt bidrar till innovation och förändring inom bygg- och fastighetssektorn. Med sitt arbete för jämställdhet och mångfald, bland annat genom podcasten "Byggbranschens Förebilder," lyfter Amanda fram inspirerande personer och initiativ inom branschen.   Hennes insatser har gjort henne till en framstående röst för ökad inkludering och hållbarhet, och hennes ledarskap och engagemang gör henne till en förebild för många. Inom sitt arbete verkar Amanda för att utmana befintliga strukturer och skapa en mer hållbar och inkluderande byggbransch. Genom att belysa och driva dessa viktiga frågor har Amanda haft en betydande inverkan på både individer och organisationer i branschen, och tilldelas därför Clarence Morberg-priset 2024.”   Jury Clarence Morberg-priset 2024 Joanna Messmer, Samhällsbyggarna Andreas Gyllenhammar, Sweco Kajsa Hessel, Svensk Byggtjänst Malena Havenvid, KTH Andreas Hatzigeorgiou, PE Jan Wejdmark, Newsec   Om Amanda Eklund Ålder:  29 (fyller 30 den 21 oktober). Utbildning:  Affärsutveckling och Entreprenörskap inom samhällsbyggnadsteknik, Chalmers & Certifierad normingenjör. Jobb:  Entreprenadingenjör, CoForma Entreprenad. Intressen:  Funktionell träning, dans, min familj, jämställdhetsfrågor (såklart!) och mitt husbygge.