Hedersledamoten i Samhällsbyggarna, Åke Lindblad, har lämnat oss med stor sorg och saknad. Åke var en högt värderad ledamot av Seniorsektionen inom Samhällsbyggarna.    Han var född 1932, K56, och var i det längsta verksam som debattör, särskilt i frågan om att fullborda Ringen runt Stockholm genom att bygga den östliga förbindelsen. Vi var fyra pådrivande i den arbetsgrupp som på Åkes initiativ bildades: Åke, Rolf Hörnfeldt, Birger Höök och jag själv (Bo Göran Hellers). Nu lever bara Rolf och jag.   Åke hade redan  tidigare skrivit en artikel  Ringen: Österleden kontra Saltsjötunneln? publicerad i Samhällsbyggaren 4/2016, som han lät trycka upp ett särtryck av. Detta användes flitigt i alla sammanhang där han och vi såg en möjlighet att påverka förverkligandet av östlig förbindelse. Den bifogades också det remissvar, baserat på arbetsgruppens synpunkter, som Samhällsbyggarna i november 2017, underskrivet av såväl ordförande och vd, lämnade på  Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 diarienummer N2017/05430/TIF   I denna Trafikverkets  plan ingår inte den östliga förbindelsen. Den föll på motståndet från Stockholm, där man oroade sig för att en smidig förbindelse skulle inbjuda till ökad bilism, medan oppositionen hävdade motsatsen, att den färdiga Ringen skulle avlasta Stockholms innerstad från onödig trafik. Stockholms Handelskammare lät göra ett försök att kvantifiera denna avlastningseffekt, enligt vilken den lokalt kunde uppgå till mer än hälften, i genomsnitt åtminstone 30% (Rapport 2014:6).   Den östliga förbindelsen  kan byggas på två sätt, antingen med en grund sträckning genom en 400 m lång sänktunnel och en fortsättning i tunnel under Djurgården eller i en djupare lösning med bergtunnel hela vägen mellan Sickla och Hjorthagen. Åke ivrade för att dessa alternativ skulle ställas mot varandra i en förutsättningslös utredning som aldrig kom till stånd. Mellan skål och vägg var han övertygad anhängare av sänktunneln, som kändes modernare och skulle ge ett planare trafikflöde. Dessutom kunde dess mindre lutningar öppna för en samordning med spårbunden kollektivtrafik.   Stockholm hade  rätt nyligen (2017) fått sin första sänktunnel, den 300 m långa Söderströmstunneln, på plats, en introduktion av en teknik med allt större global tillämpning. Förtjänsten av det lyckade projektet tillkommer en annan medlem av Samhällsbyggarna, Kjell-Åke Averstad. Mer än 100 sänktunnlar finns nu i Europa. En invändning gällde det ingrepp på djurgårdssidan som oundvikligen måste göras för att ansluta till sänktunneln. Men detta är temporärt och kan återställas efter bygget. (Tekniken med sänktunnlar borde ha tillämpats också för Slussen enligt förslaget ”Ny syn på Slussen” i stället för det pågående rotandet med en ytlösning för tunnelbanan som har visat sig medföra en sorglig kapitalförstöring och därtill har osäker livslängd.)   En debattartikel   Fullborda Ringen med att bygga Österleden  skriven av arbetsgruppen publicerades i Byggindustrin nr 19/2018. Slutklämmen löd: ”Samhällsbyggarna vill framhålla det angeläget, inför det framtida byggandet av Östlig förbindelse, att kunskapsläget nu vårdas.” En framgång kunde konstateras 2020 då det tillkännagavs från Trafikverket, att ”Mark för Östlig förbindelse har säkrats”.   Bo Göran Hellers Ordförande Samhällsbyggarnas seniorsektion    Rolf Hörnfeldt Tidigare ordförande Seniorsektionen

Vid en avstyckning av tre bostadsfastigheter var det enklare och billigare att använda grannens befintliga väg än att anlägga en egen väg på stamfastigheten. När får man använda grannens väg istället för att ordna väg på sin egen fastighet?  Lantmäterimyndigheten (LM) beslutade om avstyckning av tre bostadsfastigheter utanför detaljplan, med förhandsbesked. Grannfastighetens ägare hade tidigare överklagat förhandsbeskedet då vägen till bostadshusen skulle gå över grannens fastighet.  LM genomförde en lokaliseringsutredning av bostadsfastigheternas vägalternativ. Lokaliseringen prövades enligt FBL 5:6 2 st, ”… minsta olägenhet utan att lönsamheten eller utbytet i övrigt oskäligt försämras.” Det var framförallt höjdskillnader som påverkade lokaliseringsutredningen. LM prövade även egendomsskyddet i RF 2:15.  Skulle försvåra egen avstyckning? Det valda vägalternativet A gick över grannens fastighet. Servitutet var totalt 55 meter varav 40 meter är befintlig väg (som behövde breddas) och 15 meter avsåg ny väg som skulle anläggas. Grannen förespråkade i första hand en väg inom stamfastigheten (gul linje) och i andra hand ett östligt alternativ. Grannen framförde att vägservitut enligt A bland annat skulle försvåra en egen avstyckning.  Mark- och miljödomstolen, MMD, upphävde LM:s beslut, och återförvisade då det inte ansågs vara tillräckligt utrett om vägen kunde läggas inom stamfastigheten. Det innebar att FBL 5:6 inte gick att pröva fullt ut. Gällande prövningen av egendomsskyddet i RF 2:15 menade MMD att kostnaden för att lägga vägen på stamfastigheten måste vara större än vinsten innan grannfastigheten kan tas i anspråk, nödvändighet , och att det inte var ett allmänt intresse att bilda servitut med störst vinst, proportionalitet i strikt mening .  Proportionerligt i strikt mening Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, fastställde LM:s beslut och ansåg att det inte behövdes ytterligare utredning gällande lokaliseringen FBL 5:6. Gällande frågan om RF 2:15 nödvändighet ansåg MÖD att det fångas upp av FBL:s regler.  MÖD konstaterar att bostadsfastigheterna behöver väg och att andra vägsträckningar innebär ett betydligt större ingrepp i naturmiljön, högre genomförandekostnader och sämre trafikförutsättningar. Grannfastigheten kommer att påverkas i högst begränsad omfattning av vägservitutet och det påverkar heller inte boendemiljön (bostadshuset låg längre västerut). Vidare pekar MÖD på att det är endast tre fastigheter och att vägsträckan är kort. Alternativ A är proportionerligt i strikt mening enligt MÖD. Stamfastighet och lott om en enhet LM, MMD och MÖD var alla överens om att väsentlighetsvillkoret var uppfyllt FBL 7:1. Här finns praxis som visar på restriktivitet för servitut på grannfastigheter. Både i MÖD 2017:58 Brandtrappan och MÖD F 9945-17 Två vägar var MÖD:s slutsats att en fastighets behov i första hand ska lösas inom den egna fastigheten. Dessa båda domar avsåg befintliga fastigheter och inte avstyckning. Översatt till det nu aktuella fallet blir att styckningslotternas behov i första hand ska lösas inom lotterna eller stamfastigheten. Här menar jag att man ska se stamfastighet och lott om en enhet oavsett om lotterna har andra ägare. I det aktuella fallet var det samma ägare till både stamfastighet och lotter.  Det gäller att tänka till när fastigheterna avstyrkas och skapa bra lösningar redan från början. Möjligheten är då goda för att få till bra lösningar, även på grannens fastighet om det skulle vara aktuellt. Det ställs betydligt högre krav i en efterföljande förrättning där man vill förbättra fastigheterna. MÖD F 1835-23, 2023-11-23, domen fick inte överklagas. Fredrik Warnquist Universitetsadjunkt fastighetsvetenskap, Lunds tekniska högskola, LTH   Foto på väg: Jonathan Pettersson/Grizzlybear

Aktörer på finansmarknaden måste bidra till klimatomställningen. Foto: Ingar Lindholm Banker, pensionsfonder, försäkringsbolag och andra aktörer på finansmarknaden måste ta ansvar för sina möjligheter att bidra till klimatomställningen när de väljer vilka verksamheter de investerar i eller lånar ut pengar till.  Den finansiella sektorn måste ta en betydligt aktivare roll genom att de tydligare kan kanaliserar mer kapital till investeringar i bolag och projekt som positivt bidrar till en hållbarare klimatomställning. Genom till exempel gröna obligationer eller klimatobligationer besitter finanssektorn en ekonomisk maktstruktur för att kunna styra och aktivt påverka. Vid klimatmötet COP28 i Dubai år 2023 togs ett beslut om en ny fond för att hjälpa sårbara och fattiga utvecklingsländer att hantera klimatrelaterade skador och förluster. Det återstår att se om det denna gång kommer omsättas i praktiken. Erfarenhetsmässigt från tidigare årliga klimatmöten har lagda finansiella förslag och beslut hittills sällan genomförts eller så har de skjutits fram till nästkommande möten.  Finanssektorns hittillsvarande försiktighet och passivitet bidrar indirekt till fortsatt ökade utsläpp av koldioxid till atmosfären. Fem av storbankerna i Sverige har sedan Parisavtalet slöts fortsatt att finansiera och investera i företag inom fossilbranschen med hundratals miljarder kronor enligt Fair Finance Guide och Bank Tracks. De indirekta utsläppen detta medför är enligt Naturskyddsföreningens rapport  The real carbon footprint of Swedish banks dubbelt så stora som Sveriges totala utsläpp. Det visar hur extremt klimatskadlig utlåningen till fossilbolag är. Detta måste betraktas som ett finansiellt och marknadsmässigt misslyckande. Misslyckandet är när en marknadsekonomi inte är samhällsekonomiskt verkningsfull när den generellt fokuserar på BNP-faktorer som inte tar hänsyn till begränsning av jordens resursuttag. Större uttag av ändliga resurser såsom gas och olja är positivt för BNP. Motsvarande gäller även för skador vid stormar, trafikolyckor och andra händelser som också bidrar till att öka BNP. Ett relevantare begrepp borde vara nettonationalprodukt, NNP, som tar hänsyn till effekterna av resursuttag. BNP går med andra ord inte att likställa med ökad tillväxt och välfärd. Förhoppningsvis kommer den nya generationens nationalekonomer ha en modernare syn på saken. De indirekta utsläppen från svenska storbankers investeringar i fossilbranschen är enligt Naturskyddsföreningens rapport dubbelt så stora som Sveriges totala utsläpp. Nya regler om hållbarhetsredovisning  Syftet med regeringens hållbarhetsrapportering enligt SOU 2023:35 som träde i kraft den 1 januari 2024 är att ge finansmarknaderna tillgång till information om miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning som är tillförlitlig, relevant och jämförbar. Rapporteringen ska bidra till att styra in kapital mot hållbara investeringar för att uppnå en hållbar tillväxt. Dessutom ska den underlätta hanteringen av finansiella risker som följer av klimatförändringar, utarmning av naturresurser, miljöförstöring och brister i sociala förhållanden. De nya rapporteringskraven som ställs i de europeiska redovisningsstandarderna CSRD kommer att bli mycket resurskrävande för företagen.  För exempelvis ett stort noterat företag kan kostnaderna för upprättandet av rapporten uppgå till lågt räknat 3,5 miljoner kronor per år och 3 miljoner kronor i engångskostnader. Små och medelstora noterade företag får rapportera i enlighet med särskilda standarder som är anpassade för mindre företag. Detta bör leda till att kostnaden för dessa företag blir något lägre än för stora företag. Ny riksbankslag En ny riksbankslag trädde i kraft den 1 januari 2023. I lagen pekas två områden ut där Riksbanken uttryckligen ska ta hänsyn till hållbarhetsaspekter. I sin tillgångsförvaltning ska Riksbanken främja en hållbar utveckling och ska i sin omvärldsbevakning identifiera hot mot den. Gröna obligationer ett steg i rätt riktning En grön obligation är ett räntebärande skuldebrev där kapitalet är öronmärkt för olika miljöinriktade projekt som intygar att innehavaren har lånat ut pengar till den som har emitterat obligationen. Den som emitterar respektive köper en grön obligation vill skicka budskapet till marknaden att bolaget vill markera att de medverkar till något som är miljömässigt och ekonomiskt hållbart.  Det finns dock en risk att finansiärer engagerar sig i miljöprojekt för att kunna få en grön stämpel som i värsta fall kan dölja annan mindre god finansierings- och utlåningsverksamhet. Exempel på detta är att det nyligen fram kommit att flera svenska storbanker lånar ut pengar och investerar i företag som startar kolgruvor och borrar efter olja i Arktis! Genom de fyra stora AP-fonderna, som förvaltar våra pensioner, äger svenska folket obligationer till ett värde av cirka 456 miljarder kronor. Volymen för gröna obligationer den 31 december 2022 uppgick till 2 300 miljoner kronor, vilket är cirka 22 procent av den externa låneskulden. På den viktiga internationella marknaden är gröna obligationer en försvinnande andel av de totala krediterna. En granskning av byrån Halvarsson & Halvarsson under 2021, med en genomlysning av svenska noterade bolags rapporteringar av klimatrisker, visar att endast 61 procent av bolagen redovisar en heltäckande bild gällande underliggande hållbarhetsrisker i enlighet med de riktlinjer som Task Force On Climate-related Financial Disclosures, TCFD, har tagit fram. Både pandemin och lågkonjunkturen har haft en viss negativ påverkan. Banker och fondbolag som sålt av sitt innehav i kol, olja och gas har tjänat många miljarder på beslutet visar en granskning av Fair Finance. Risken finns att företag marknadsför produkter som mer miljövänliga än vad de egentligen är. Arla får inte använda ”netto noll klimatavtryck” på sina förpackningar eller när man marknadsför sin produkter, har Patent- och marknadsdomstolen beslutat. Foto: Arla Granskning avslöjar grönmålning Efterfrågan på hållbara investeringar ökar. Risken finns att företag marknadsför produkter som mer miljövänliga än vad de egentligen är. Det kan vara så att en fond marknadsförs som ”miljövänlig” men som investerar i gröna bolag i en mycket begränsad omfattning. Detta är en form av grönmålning, eller greenwashing på engelska. Grönmålning kan vara problematisk ur ett finansiellt stabilitetsperspektiv. Kapital som annars hade investerats i företag som aktivt arbetar med klimatomställningen investeras i stället i företag som kan hämma omställningen. För att komma åt problemet behövs tydliga regler för hur företag får klassificera och marknadsföra produkter och det måste finnas en effektiv kontroll och tillsyn av reglerna. Europeiska kommissionen och de nationella konsumentmyndigheterna har gjort en undersökning av företags gröna påståenden. Den visar att hela 42 procent av de granskade bolagens utfästelser skulle kunna kategoriseras som greenwashing.  Klimatneutral och klimatkompensation används på väldigt olika sätt utan att avsändaren förstår innebörden. Klimatneutralitet går varken att verifiera, beräkna eller följa upp. Konsumentverket (KO) och Reklamombudsmannan (RO) har påpekat att netto-noll klimatutsläpp, klimatneutralitet och klimatkompensation är vaga och vanliga påståenden som de anser kan vara både vilseledande och förvirrande.Sektorn måste därför se till att finansieringen enbart sker till mätbara och verifierbara miljö- och hållbarhetsåtgärder. ”När priset på utsläppsrätter ökar eller avvecklas kan kostnaderna för företagen med stora utsläpp öka. Det kan leda till att investerare snabbt försöker sälja ut av sina innehav i dessa företagi en så kallad fire sale.” Tilldelningen av utsläppsrätter skärps EU:s utsläppshandel för industrin både skärps, genom färre utsläppsrätter, och utvidgas, genom att omfatta fler industrier så som byggindustrin, transporter på väg, till sjöss och i luften. Under perioden 2026–2034 kommer gratistilldelningen av utsläppsrätter till industrin att stegvis helt fasas ut. När priset på utsläppsrätter ökar eller avvecklas kan kostnaderna för företagen med stora utsläpp öka. Det kan leda till att investerare snabbt försöker sälja ut av sina innehav i dessa företag i en så kallad fire sale . Det riskerar i sin tur skapa kraftiga prisrörelser på de finansiella marknaderna. Mer transparanta bolag Finansbolaget Söderberg & Partners gjorde en analys av 2020 års gröna fonder som visar att hållbarhetsinformation nu är något mer lättillgängligt för fondförvaltare. Klimatfondförvaltare med en högre kompetens har börjat att ta hänsyn till hållbarhetsdata i sin kreditanalys för förståelse av hur hållbarhetsrisker påverkar kreditvärdigheten. Finanssektorn måste kunna analysera sin omvärld, sätta tydliga mätbara mål och ha en affärsplan för sin långsiktiga finansiella klimatförvaltning med en tydlig trovärdig transparant rapportering. Ett grundproblem är att det hittills har saknats definitioner och gemensamma tolkningar av hållbarhetskriterier. EU:s taxonomi strävar bland annat till gemensamma jämförbara klassificeringar. EU:s taxonomiförordning är det viktigaste förslaget i EU:s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt. Syftet är att omdirigera privata investeringar från verksamheter med negativ miljöpåverkan till mer hållbara verksamheter. EU-taxonomin  EU:s taxonomiförordning är det viktigaste förslaget i EU:s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt. Syftet är att omdirigera privata investeringar från verksamheter med negativ miljöpåverkan till mer hållbara verksamheter. EU:s taxonomi sätter ramen för vad som ska anses vara en hållbar investering samt ställer krav på finansmarknadsaktörer att fastställa och informera om graden av hållbarhet i olika investeringar. Det positiva är att finanssektorn nu får gemensamma riktlinjer vilka investeringar som ska få kallas gröna och därigenom undvika riskerna för greenwash. För att aktörerna i det finansiella systemet ska kunna bedöma och hantera klimatrelaterade risker behöver de tillgång till tillförlitliga klimatrelaterade data. EU-kommissionen anser inte att de offentliga medlen räcker till för att nå EU:s hållbarhetsmål, och man vill därför mobilisera ytterligare 1000 miljarder euro i gröna investeringar. Taxonomin kräver att fonder för att kunna marknadsföra sig som hållbara eller ”gröna” måste ange hur stor andel av dess innehav som klassas som hållbart enligt taxonomin. De fonder som inte är gröna ska märkas med en varningstext att de inte beaktar taxonomin. Engagemang i nya bostadsområden Inom finanssektorn finns en betydande osäkerhet kring klimatförändringarnas effekter när det gäller dess indirekta långsiktiga påverkan på ekonomin. Finansiella bolag har ofta haft en relativt kort planeringshorisont, vilket innebär att man inte har sett klimatrelaterade risker som ligger längre in i framtiden. Focus ligger på att kunderna ska få så stor avkastning som möjligt. Fondförvaltare, banker och finansieringsinstitut borde vara intressenter vid planering av nya större stadsbyggnadsprojekt som till exempel Norra Djurgårdsstaden i Stockholm och Öster Mälarstrand i Västerås som ligger i nära anslutning till stora vattendrag med dess framtida risker. Byggnaderna ska ju stå i cirka 100 år och ska energiförsörjas, förvaltas och säkras mot eventuella översvämningar. Det kan inledningsvis eventuellt leda till en dyrare finansiering, men att avvakta och se kommer att bli ännu dyrare.  I en rapport av Riksbanken uppmärksammas att åtta procent av Sveriges kustnära bostads- och äganderätter löper risk att drabbas av skador till följd av klimatförändringarna genom höjda havsnivåer och översvämningar. Det kan leda till fallande bostadspriser eller förstörda fastigheter, med risk att påverka finansieringen av banksystemet som ofta använder fastigheter som säkerhet. Fondförvaltare, banker och finansieringsinstitut borde vara intressenter vid planering av nya större stadsbyggnadsprojekt som till exempel Norra Djurgårdsstaden i Stockholm som ligger i nära anslutning till stora vattendrag med dess framtida risker. Bild: Sweco Hållbar byggbransch Hållbar byggbransch är ett branschinitiativ från Svenska Bankföreningen som syftar till att motverka ekonomisk kriminalitet i byggbranschen och verka för en sund konkurrens och att mänskliga rättigheter respekteras. I kreditgivning måste kravställningen fördjupas genom en ökad kontroll och regelefterlevnad av leverantörer i alla led. Flera banker har även undertecknat internationella standarder rörande etiska och miljövänliga investeringar och har även riktlinjer bland annat rörande mänskliga rättigheter, etik och antikorruption. Bankerna ska varje år rapportera hur principerna efterlevs. I en enkätundersökning år 2023 av Bankföreningen visar att av 22 svenska och nordiska banker (marknadsandel på 94 procent) har 13 banker börjat sätta upp och publicera klimatmål för de områden som har de anser har störst effekt för att identifiera klimatrisker. Hos Byggföretagen pågår förnärvarande också ett omfattande färdplansarbete. Även Finansinspektionen (FI) driver en färdplan för en hållbar finansmarknad. FI:s färdplan innehåller tre mål som särskilt kommer att verka för arbetet med hållbar finansmarknad fram till 2025. God tillgång till relevant, jämförbar och tillförlitlig hållbarhetsrelaterad information, högt förtroende för en hållbar finansmarknad och motståndskraft mot hållbarhetsrisker i det finansiella systemet. Parisavtalets mål om nollutsläpp går inte att uppfylla  Klimatpolitiska rådet rapporterade 2021 att Sverige inte kommer att klara sitt officiella mål att nå nollutsläpp till år 2045. Finansmarknadens har här en viktig roll att spela. Det skulle bland annat behövas omfattande investeringar i fossilfria energisystem, transporter och infrastruktur. FN:s klimatpanels (IPCC) senaste rapport visar också att Parisavtalets målsättning inte heller är realistisk för att hålla planetens temperaturökning till 1,5 grader och max två grader. Snarare riskeras tre grader inom detta sekel. Enligt Finansinspektionen skulle detta kunna leda till samhällsekonomiska förluster motsvarande upp till tre procent av global BNP. Industriländernas passivitet att hittills inte finansiellt stötta samhällen som drabbas värst av klimatförändringarna är ett svek mot världens fattigaste länder. Vill nå industriländers levnadsstandard Banker och finansieringsinstitut har ett stort ansvar att se klimatekonomin i ett större och längre globalt hållbarhetsperspektiv, det vill säga att vidga synsättet utanför sina nationers gränser. Det är självklart att utvecklingsländerna strävar efter och har all rätt till att ge sin befolkning samma levnadsstandard som industriländerna uppnått. De klimatproblem som världen nu står inför har industriländerna skuld och ansvar för. Skulle utvecklingsländernas standardökning ske med samma teknik som lyft industriländerna till sin nivå vore det negativt för klimatet. Gammal teknik från industriländerna får inte exporteras till utvecklingsländerna som finansieringsstöd, utan den måste ske med det senaste av ny teknik. ”De klimatproblem som världen nu står inför har industriländerna skuld och ansvar för. Gammal teknik från industriländerna får inte exporteras till utvecklingsländerna som finansieringsstöd, utan den måste ske med det senaste av ny teknik.” Avvakta ingen hållbar lösning Nationalekonomi är ingen exakt vetenskap, inte minst gäller det klimatekonomi. Det är en mycket komplicerad uppgift att uppskatta de långsiktiga finansiella konsekvenserna av klimatförändringarna. Det är därför problematiskt att finansmarknaden inte i full utsträckning inkluderarar långsiktiga samhällskostnader och konsekvenser i sina analyser. Detta kan leda till risker för instabilitet hos banker och finansieringsinstitut som riskerar att vänja sig vid den trötthet som präglar klimatskulden, vilket kan medföra att de passivt avvaktar med att ta beslut om nödvändiga lån- och klimatinvesteringar. Ska finansmarknaden bidra till att klara den globala klimatkrisen är det nödvändigt med effektiva investeringar och lån till finansiering som går till miljöanpassade syften. Att avvakta och se kan leda till att både industri- och utvecklingsländernas skepp riskerar att sjunka. Skillnaden är att livbåtarna enbart kommer att räcka till för industriländerna. Johnny Kellner Energi- och klimatstrateg Tidigare verksam hos Sweco, JM och Veidekke

Kompetensförsörjningen är avgörande för att klara framtidens samhällsbyggnad. Därför måste sektorn ta ett större ansvar för att föra samman studenter och branschen. Nu inleder Samhällsbyggarna en större satsning som ska stärka de kopplingarna. – Studenterna är vår framtid och därför är det prioriterat att de får bra ingångar i branschen. Samhällsbyggarna är en ideell förening som samlar hela sektorn och vi har en unik möjlighet att skapa mötesplatserna för detta, säger Joanna Messmer, vd Samhällsbyggarna. Ökad samverkan Startskottet för satsningen skedde under den så kallade V-konferensen i början av december, då studentsektioner från Luleå tekniska universitet (LTU), Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Chalmers och Lunds tekniska högskola (LTU) möttes. Denna gång samlades sektionerna på KTH i Stockholm. Studenterna bjöds på en rundtur i Forskaren, Stockholms nya centrum för life science. Foto: Joanna Messmer Samhällsbyggarnas satsning ska stimulera till ökad studentsamverkan i hela landet. Dessutom planeras bland annat mentorskapsprogram, nätverksträffar, kurser och utbildningar särskilt inriktade på yngre och framtida samhällsbyggare. – Samhällsbyggarna ska vara en stark röst för studenterna i branschen, och vår dag på V-konferensen bekräftade behovet av det. Det perspektivet försvinner lätt, och därför känns det både angeläget och glädjande att vi tillsammans tar detta viktiga steg. Det här är bra för hela sektorn. Starkare bransch Bland Samhällsbyggarnas medlemmar finns studenter, yrkesverksamma och seniorer från alla professioner som jobbar med samhällsbyggande i vid mening. – Jag hoppas att vi kan bidra till en starkare bransch som är bättre rustad att möta framtiden. Under V-konferensen arrangerade Samhällsbyggarna också studiebesök på olika projekt i den snabbt växande stadsdelen Hagastaden i Stockholm. Rundtur och visning Vectura fastigheter bjöd studenterna på en rundtur i Forskaren, Stockholms nya centrum för life science. General Architects berättade om Cederhusen, Stockholms första bostadsprojekt i massivträ, och studenterna fick besöka en visningslägenhet på nionde våningen. – Nu har startskottet gått för många framtida samarbeten, säger Joanna Messmer efter den lyckade lanseringen på KTH.

Foto: Tomas Ohlsson Nu är det nya numret av Samhällsbyggaren ute. Prenumerera eller bli medlem i Samhällsbyggarna för att läsa hela tidningen! Sopsaltning av gång- och cykelbanor VTI har tillsammans med en växande rad kommuner experimenterat med sopsaltning på gång- och cykelbanor. Nu har forskningsmyndigheten tagit fram en digital handbok i ämnet som ska ge ytterligare skjuts till metoden. Samhällsbyggaren har talat med sopsaltningens portalfigur, VTI:s Anna Niska, om dåtid, nutid och framtid för sopsaltningen. Kamp mot arbetslivskriminalitet Under slutet av förra året skedde flera allvarliga och dödliga olyckor på arbetsplatser i landet. Under 2023 omkom 57 personer till följd av olyckor i arbetet. Det är den högsta siffran på 12 år, enligt statistik från Arbetsmiljöverket. Malmö kommun har startat en särskild insatsgrupp mot fenomenet. Johan Linton “Johan Linton’s work is about beauty. He is an outsider and a free spirit.” Så lyder en beskrivning av Chalmersläraren i arkitekturhistoria – som även kan titulera sig arkitekt, civilingenjör, författare, översättare, skribent, lärare, konstnär.   Men vad betyder dessa erfarenheter och kunskaper för Johan Linton personligen? Och vilken betydelse har bredden för det vidare samtalet om arkitektur, estetik och samhälle? Dessutom: Exploateringsstopp i Åre Trafikverkets inriktningsunderlag Experterna Centralstaden: Övertalighet som säkerhet Examensarbete: Konvertering av vakanta kontorslokaler Aktuell juridik: Okej att använda grannens väg? Debatt: Avtal i planeringen Finanssektorns hållbarhetsarbete Samhällsbyggarna Ledare: Joanna Messmer Open House-möte i Lissabon Satsning på framtidens samhällsbyggare Mötesplats för seniorer CIR-dagen Referat: Energi i avloppsvatten

Kokskol har varit en mycket viktig komponent i ståltillverkning i över tusen år. I dag gör det stålindustrin till en av de sektorer som släpper ut mest koldioxid. Trots allt detta är förändringar på gång. Den 20 mars besöker Samhällsbyggarnas seniorsektion Vattenfall för att få veta mer.   HYBRIT (Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology) – ett samarbete mellan stålföretaget SSAB, gruvbolaget LKAB och Vattenfall – startade 2017 och är en strävan att förändra processen. Syftet är att minska stålindustrins koldioxidutsläpp genom att byta ut kokskolet mot vätgas tillverkat med fossilfri el (framför allt i form av vindkraft) och vatten. En process som kallas för direktreducering är tänkt att ersätta den masugnsprocess som används i dag. Restprodukten blir vatten som i sin tur kan återvinnas för produktionen av vätgas.   HYBRIT kan sänka koldioxidutsläppen i Sverige med 10 procent och i Finland med 7 procent vid en fullskalig implementering. 2018 började man bygga en pilotanläggning i Luleå. I juli 2021 valsade SSAB Oxelösund med gott resultat det första stålet framställt med HYBRIT-teknik, det vill säga reducerat med 100 procent vätgas i stället för med kol och koks.    Sommaren 2022 invigdes bergrumslagret för fossilfri vätgas i Svartöberget i Luleå. Lagret är en viktig del av värdekedjan för fossilfri järn- och stålproduktion. Joakim Lilliebjörn på SB-dagarna 2023 Den 20 mars besöker Seniorsektionen Vattenfall och träffar Joakim Lilliebjörn, ingenjör på Vattenfalls Research and Development. Joakim kommer då berätta om Vattenfalls roll inom HYBRIT och omställningen av stålindustrin. Fokuset kommer att ligga på de energirelaterade utmaningarna och möjligheterna som denna omställning innebär.   20 mars - Seniorsektionen: Besök på Vattenfall och sammanträde

Samhällsbyggarna presenterar stolt att Forum Fastighetsekonomi AB ansluter sig till  Samhällsbyggarna & Co , vårt partnerskapsprogram. & Co med Samhällsbyggarna är & Co med hela branschen! Om Forum Forum Fastighetsekonomi AB startade sin verksamhet 1961 - då som en avdelning inom teknikkonsultföretaget VIAK. Idag är Forum partnerägt och helt fristående från externa intressen.   Under årens lopp har organisationen utvecklats mot ett konsultföretag med ett brett spektra av tjänster inom det fastighetsekonomiska området. Vi är specialiserade på fastighetsekonomi, fastighetsvärderingar, marknadsanalyser, fastighetsutveckling och rättsekonomi samt bostadsrättsföreningar och bostadsrätter.   Samhällsbyggarna & Co Ett partnerskap med oss möjliggör inte bara vår verksamhet, det fungerar också som en katalysator för positiv förändring inom samhällsbyggnadssektorn. Tillsammans arbetar vi med att forma framtidens samhälle med fokus på innovativa lösningar och hållbar utveckling. Anslut er till Samhällsbyggarna & Co idag och ta del av en unik möjlighet att vara en drivkraft bakom samhällsförbättringar samt dra nytta av fördelarna med partnerskapet.   Vill du och ditt företag eller organisation veta mer om Samhällsbyggarna & Co?  Läs mer och kontakta oss!

Vi behöver din hjälp Inom ramen för vårt arbete att Samhällsbyggarnas medlemmar ska bli bättre samhällsbyggare utvecklar vi nu vårt kursutbud tillsammans med vår Samhällsbyggarna & Co partner AFRY Building.   Vi vill nu veta vilka ämnen/områden som du behöver för att växla upp din kompetens.   TILL ENKÄTEN   Enkäten tar bara några minuter att besvara. Stort tack för ditt bidrag!

Börsen är ett av Köpenhamns äldsta hus och är daterat till 1625. Det genomgår just nu en renovering. Foto: Canva När detta skrivs brinner ännu Børsen i Köpenhamn, sorgligt nog, vars spira med de snodda svansarna har fallit in i rummet och säkert vållat skada på inredningen. Byggnaden är från 1625. Spiran kallas en takryttare, eftersom den bärs av takstolarna, som är av trä liksom ryttaren själv, klädd med kopparplåt. Till skillnad från fallet i Paris, där den tunga takryttaren av gjutjärn på Notre Dame på samma sätt föll in i rummet, var den danska original, medan den franska var ett tillägg från 1800-talet av restaurator Eugène Viollet- le-Duc, som dyrkade medeltidens byggnadskonst. Vår egen Ferdinand Boberg studerade honom noggrant på ort och ställe. Takryttare Är det inte underligt att dessa takarbeten ska vara så farliga? Det är inte så länge sedan taket brann på den stora domkyrkan i Roskilde, där monarkerna ligger begravda. Takryttaren där bär namnet Margrethespiret, efter den första Margrethe (1353-1412), och föll också in men är nu återställd. En slutsats av dessa återkommande olyckor är att man bör sluta använda trä i takkonstruktioner, i varje fall på historiska och särskilt värdefulla byggnader. Autenticiteten blir då något förvanskad, men man slipper åtminstone skämmas inför efterkommande för att man inte förmår skydda vårt byggnadsarv. Brandskydd är en materialfråga. Bo Göran Hellers Professor emeritus i konstruktionslära vid KTH

Foto: Rosie Alm EXDAY24 – ett inspirationsevent med spännande föreläsningar, middag och underhållning, arrangerat av Structorstiftelsen i samarbete med Samhällsbyggarna. Torsdagen den 18 april bjöds avgångsstudenter inom Samhällsbyggnad på KTH in till EXDAY24. För studenter i årskurs 4 och 5 på Samhällsbyggnadsprogrammet blev det en kväll att minnas, fylld med insikter, inspiration och möjligheter för framtida karriärer.   Studenterna fick höra inspirationsföreläsningar av Eva Petursson, Magnus Andersson, Mats Hayen, Erik Herngren och Björn Berggren. För att nätverka och lära sig mer om framtida yrkesvägar fanns även flertalet alumner på plats för att mingla med studenterna. Dagen avslutades med middag och underhållning av komikern Henrik Nyblom.   Stort tack till alla deltagare! Håll ögonen öppna för framtida evenemang!   Joanna Messmer, vd, Samhällsbyggarna. Foto: Rosie Alm Eva Petursson, SSAB. Foto: Rosie Alm Magnus Andersson, slottsfogde, Kungl. Djurgårdens förvaltning. Foto: Rosie Alm Mats Hayen, historiker och forskningsledare, Stockholms stadsarkiv. Foto: Rosie Alm Erik Herngren, Kairos Future. Foto: Rosie Alm Björn Berggren, skolchef, ABE-skolan vid KTH. Foto: Rosie Alm Mingel. Foto: Rosie Alm Middag i Bankettsalen. Foto: Rosie Alm Underhållning av komiker Henrik Nyblom. Foto: Rosie Alm

Samhällsbyggarna utser varje år de bästa examensarbetena inom hållbart samhällsbyggande, fastighetsekonomi och fastighetsrätt. Passa på att lyfta just din uppsats och ditt valda studieområde till en bredare publik. Skicka in examensarbetet som du ensam eller tillsammans med andra skrivit och delta i Samhällsbyggarnas prestigefyllda uppsatstävling! Bland alla uppsatser som lämnas in på våra lärosäten finns det många guldklimpar som bidrar till mycket kunskap till branschen och akademin. Samhällsbyggarna vill ta fasta på denna kunskapskälla och uppmuntra till fortsatt arbete för en hög kvalitet inom professionen oavsett det handlar om fortsatt arbete inom akademin, i den offentliga sektorn eller det privata näringslivet.  Därför vill vi – bland annat genom priserna ­– kasta ett extra ljus på alla de hårt arbetande studenternas alster som vi är övertygade om kan bidra med mycket till bransch och akademi.   Skicka in ditt bidrag Hållbart samhällsbyggande Fastighetsekonomi Fastighetsrätt   Vi behöver ditt bidrag senast den 4 juli.   Priset för bästa examensarbete inom hållbart samhällsbyggande delas ut under Samhällsbyggnadsdagarna – årets stora samling av och för hela branschen, den 9-10 oktober 2024. Vinner du priset för bästa examensarbete förväntas du närvara under Samhällsbyggnadsdagarna och presentera ditt examensarbete. Kommer du tvåa eller trea får du presentera ditt examensarbete under webbinariet "Aktuella examensarbeten i hållbarhet, ekonomi och juridik" som hålls den 14 november 2024. Presentationer under SB-dagarna och webbinariet kommer att spelas in och publiceras i Samhällsbyggarnas kanaler.

Två gånger per år samlas studentsektioner från Luleå tekniska universitet, KTH, Chalmers och Lunds Tekniska Högskola för att dela idéer och inspirera varandra under V-konferensen. Under årets första konferens, som hölls hos Chalmers i Göteborg, blev Samhällsbyggarnas dag ett återkommande inslag. Dagen ägnades åt att utforska stadsutvecklingsprojektet Älvstaden.   Under konferensen som gick av stapeln i mitten av april fick 40 entusiastiska studenter en inblick i Samhällsbyggarnas verksamhet och information om de lokala verksamheterna runt om i landet där studenterna kan engagera sig. Dagen inleddes med en gemensam lunch där diskussioner kretsade kring att öka attraktionskraften för respektive högskola/universitet samt att utvidga samverkan mellan skola och näringsliv.    Spännande studiebesök vid älvnära torg Älvstaden är stadsutvecklingsprojektet som gör att centrala Göteborg ska växa till dubbel storlek över båda sidor av Göta älv. Projektet omfattar flera områden längs älven, inklusive Backaplan, Centralenområdet, Frihamnen, Gullbergsvass, Lindholmen, Ringön och Södra Älvstranden. Målet är att skapa en levande och attraktiv innerstad med 25 000 nya bostäder och 50 000 nya arbetsplatser.   På Samhällsbyggarnas dag under V-konferensen bjöd Älvstranden Utveckling AB in till studiebesök på Lindholmen, en del av Älvstaden. Guiden Glenn Evans mötte upp i Älvrummet, ett besökscentrum för allmänheten om stadsutvecklingen i Älvstaden. Här ledde Glenn studenterna genom Älvstadens historia, nutid och framtid och visade upp Älvrummets utställning. I Älvrummet finns en stor arkitektmodell över centrala Göteborg som visar vad som finns idag och vad som kommer att byggas. Modellen är i skala 1:400 och har byggts ut och om efter hand.    Efter rundturen i Älvrummet fortsatte besöket med en guidad stadsvandring bland Lindholmens nya och gamla byggnader, älvnära torg och grönområden, där studenterna fick en närmare titt på hur stadsutvecklingen tar form i praktiken.    - Det är avgörande att förstå hur våra teoretiska kunskaper blir till praktik. Studenterna är vår framtid, och genom att ge dem verkliga insikter i stadsutvecklingsprojekt säkrar vi ett hållbart och långsiktigt samhällsbyggande, säger Joanna Messmer, vd för Samhällsbyggarna.   Stort tack till Älvstranden Utveckling AB och guiden Glenn Evans med kollegor för ett givande studiebesök. Tack även till Structorstiftelsen som bjöd studenterna på lunch.