Har du bytt jobb? Flyttat? Skaffat nytt nummer eller mejladress?    För att vi ska kunna nå dig behöver vi ha rätt kontaktuppgifter. Så logga gärna in på dina sidor och kontrollera så att allt stämmer – och om det är något annat som kan göra det lättare att hålla kontakten med dig.    Logga in   Stort tack önskar kansliet!   Har du frågor, tveka inte att höra av dig  /om-oss/kontakt/

När 290 kommuner ska ställa om till en digital samhällsbyggnadsprocess finns det mycket att vinna på att samverka. Omställningen är komplex och ibland kan det kännas som det uppstår fler frågor än svar ju längre vi kommer. Hur kan vi lära av varandra? Vad kan vi samverka kring och hur får vi till samverkan i praktiken? Vilket stöd finns att få? Välkommen på Geoforum Sveriges lunchwebbinarium på temat samverkan i digitaliseringen av samhällsbyggnadsprocessen.   Det här är ett webbinarium för dig som arbetar med digital omställning inom de kommunala samhällsbyggnadsprocesserna eller är intresserad av frågorna. Webbinariet är öppet för anställda hos  medlemmar  i Geoforum Sverige.   https://geoforum.se/webbinarium-21-feb Tid :  21 februari, kl. 12.00-13.30 Plats:  Digitalt (Zoom) Program Programmet kan komma att ändras och uppdateras löpande. 12.00 Välkommen och introduktion till dagens tema Sofi Almqvist, Geoforum Sverige och moderator Jenny Carlstedt, Sweco, hälsar välkommen och introducerar dagens tema.   12.10 Samverkan inom Storstockholm - Så samverkar 26 kommuner i Stockholms län i digitaliseringen av samhällsbyggnadsprocessen Malin Sträng, ordförande i Storsthlms geodataråd, styrelseledamot i Geoforum Sverige och kart- och GIS-chef i Värmdö kommun. Hon kommer att berätta om samverkansprojekt inom Storsthlm. Storsthlm är ett förbund som ägs och styrs av de 26 kommunerna i Stockholms län. 12.35 Workshopserie för gemensamt lärande Fredrik Lorentzon, utvecklingschef Linköpings kommun berättar om den workshopserie om gemensamt lärande Linköping tagit initiativ till. I workshopserien medverkar SKR, Boverket, Lantmäteriet och flera kommuner. 13.00 Panelsamtal och diskussion Joakim Jansson, Lantmäteriet John Hellman, BoverketChristina Thulin, SKRMalin Sträng, Geoforum/Storsthlm/Värmdö kommunFredrik Lorentzon, Linköpings kommun Moderator:  Jenny Carlstedt, digital strateg Sweco

Hjälp oss forma framtidens SB-dagar! Svara på några frågor om vilka ingredienser du tycker att en en bra konferens ska innehålla – vad är bra, mindre bra eller dåligt.  Till enkäten:  https://sv.surveymonkey.com/r/9KPFRN3 Dina erfarenheter och synpunkter är en ovärderlig hjälp i vårt arbete. Tack för att du hjälper oss pricka rätt!

Dialog är en viktig demokratisk pusselbit som ska öka kvaliteten i olika samhällsbyggnadsprojekt. Men verklighetens processer speglar inte alltid idealet. – Det är nästan som en svordom i vissa kretsar, säger Ekim Tan, arkitekt, forskare och grundare av Play the City – byrån som jobbar för att vi ska brädspela fram bättre städer och samhällen. Det är ren sinkadus att få möjlighet att träffas ansikte mot ansikte: hon ska medverka under den italienska arkitekturfestivalen Utopian hours specialarrangemang under H22 i Helsingborg – en pärla med ett spännande program men som när jag var där inte lockade mer än ett 30-tal besökare, alla internationella sådana: från Italien, USA, Nederländerna, Singapore. Ekim Tan höll i en programpunkt och efter det kunde vi slå oss ner i Clarion Hotel Sea U-hotellets lobby för ett samtal om spel, stadsplanering, arkitektur och demokrati. Intresset för spel som metod har varit med henne sedan länge – men blommade ut under doktorandtiden vid det tekniska universitetet i Delft. Avhandlingens titel skvallrar också om intresset: Negotiation and Design for the Self-Organizing City: Gaming as a method for Urban Design .  Play the city är en metod för att lösa problem inom olika områden: klimat, energiomställning, turism, bostäder, stadsutveckling med mera. Sedan 2010 har 4 902 personer deltagit i 42 stadsspel med 185 sessioner i tre kontinenter, nio länder och 20 städer. Foto: Play the City En hörnsten och utgångspunkt är den österrikiske arkitekten och designteoretikern Christopher Alexander – som gick bort i mars i år – och en passage i klassiska A New Theory of Urban Design från 1988. Han beskriver hur planerarna gemensamt ska utveckla en stadsplan – men på ett mer organiskt sätt.  – En designer kommer med en idé, andra arkitekter lyssnar och sedan diskuterar de detta. Om idén accepteras kommer nästa designer och så vidare, säger Ekim Tan. – De improviserar fram en plan tillsammans, där ingen enskild designer dominerar.  Forskningen ledde till att hon grundade Play the City 2008, som numera har sju anställda med olika bakgrund, och med bas i både Amsterdam och Istanbul. Det är också i Nederländerna och Turkiet som några av de första och största projekten har genomförts – Yap-Yaşa och Ghazane i Istanbul, Oude Westen i Rotterdam och staden Almere. Ekim Tan berättar om några skillnader mellan länderna: – Fram till 2000-talet var det många som flyttade in till Istanbul och folk byggde sina egna boplatser, för det fanns inte några plantekniska möjligheter som klarade av att hantera en sådan tillväxt. – Och myndigheterna i Turkiet är inte nödvändigtvis bäst på att organisera sådant.  Del av samrådsprocessen i Breda, Nederländerna. Foto: Play the City Denna ”spontana organisering” förde med sig både positiva och negativa aspekter: vissa saker fallerade, som exempelvis infrastrukturen, medan annat fungerade riktigt bra, som exempelvis livaktighet och solidaritet mellan de boende. Genom självorganiseringen växte vissa oskrivna regler fram i områdena, vilket underlättar processen för att skapa en levande stadsdel. ”Alla får samma rättigheter, samma utrymme, samma tid” Det spontana livet var svårare att väcka i nederländska Almere, landets nyaste stad som planerades av toppexperter och som fick kommunal status först 1984.  – Det är inte ett stort misslyckande, men jämfört med områdena i Istanbul som jag talade om är processen för att bli en ”riktig stad” mycket svårare för Almere eftersom allt har planerats och beräknats, men mycket har misslyckats och de offentliga platserna fungerar inte, säger Ekim Tan. – Hur kan informella städer skapas, genom kaosteori och självorganisering, så som det exemplifieras av Christopher Alexander?  – Om vi antar att alla städer är självorganiserande och att vi alla är en del av detta, oavsett om vi är medvetna om det eller ej, hur kan vi som designers skapa en modell av detta?   Det är här spelen kom in i bilden – möjligheterna att i ett mikrokosmos simulera framväxten av städer och stadsdelar och där olika intressenter är med och bidrar med olika perspektiv, hur olika beslut påverkar dessa. Interaktionen, intressekonflikterna och överenskommelserna blir en del i stadsskapandet. Ett experiment handlade om just Almere, där studenter fick anta medborgarrollen. Bland dem som var med var Igor Meyer, professor i organisationsstudier vid Bredauniversitetet och verksam vid Tillburguniversitetet, som specialiserat sig på spel och lek.  – Stadsbildningsprocesser handlar mycket om makt och nätverk: det finns makt kring lagstiftningen, det finns ekonomisk makt med mera. Det som gör spel så intressanta är att ögonblicket då vi samlas runt ett spel – det kan vara en politiker, en expert, en investerare med en massa pengar, eller en boende – skriver vi ett gemensamt kontrakt. Medan vi spelar så följer vi alla spelets regler. Detta skapar en viss jämlikhet mellan parterna, säger Ekim Tan. – Alla får samma rättigheter, samma utrymme, samma tid. Och det är på den nivån det blir intressant. Det kan lägga band på personer som är vana att ta och få utrymme, och ge råg i ryggen till de som saknar makt och inflytande.  Hur är det då med den fysiska aspekten av spelet – att det är komponenter som ska röras, lyftas och flyttas? – Det utgör ett kliv mellan experten och icke-experten och är ett sätt att visualisera data och att prata om saker utan den tekniska jargongen. Spelplanen och pjäserna blir nedbrutna munsbitar av en komplex helhet – som kan vara svårtuggad för en lekman. Spelplanen till utveckling av energi klimatplaner i nederländska kommunen Goeree-Overflakkee. Foto: Play the City Hur väljer ni ut vilka som ska vara med i spelet? – Det är olika varje gång. När det gäller sådant som bostäder till överkomliga priser [affordable housing] berör det inte nödvändigtvis de boende, utan snarare politiker som vill ha samtal med marknadsaktörer om en gemensam strategi mellan parterna. – Men de flesta spelen är offentliga, så om vi till exempel arrangerar ett spel i Amsterdam så postas inbjudningar till alla boende i det aktuella området. Och om det är ett digitalt spel så skickas det ut inbjudningar till epostlistor. Är intresset stort så håller vi flera sessioner efter behov. Ofta handlar det om att göra research så att deltagarmixen blir bra och relevant.  Om du jämför med andra former av samråd och dialog, hur påverkar spelandet resultatet? – Att så att säga ha slagfältet framför sig underlättar, säger hon och påpekar att det är framför allt ett kraftfullt verktyg för att sammanföra olika grupper.  Det gör att den senare antagna planen får större acceptans. Sedan ni började med detta – hur har metoden tagits emot? – När vi 2009 sade till viceborgmästaren att den nuvarande generalplanen inte fungerar som den ska, ni behöver kanske ett spel, så sa de ”…okej”.  – Politiker var möjligen lite mer öppna än experterna. Experter kan ibland se deltagande generellt sett lite som en svordom, de vill inte veta av det.  – Men tittar du på hur det ser ut i Nederländerna nu, och vad de stora byråerna håller på med, så använder alla spel. Det handlar om stora kommersiella aktörer som [designbyrån] De zwarte hond och andra, särskilt när det gäller tekniska frågor.  ”I spel kan man dö och återuppstå och du kan begå hur många misstag som helst. Och varje misstag lär oss någonting. Spel handlar i grund och botten om kunskap: om att bli smartare tillsammans” Om utvecklingen mot en allt större acceptans för spelande som en del i beslutsfattandet kommer att fortsätta framöver är oviss. Även om politiker välkomnar processen, så kan samskapandet, co-creation, uppfattas som ett hot mot den representativa demokratins processer och där de två världarna utgör två distinkta stuprör. – Det finns en massa fejkprocesser också, ett slags läpparnas bekännelse. Du fortsätter att prata med människor samtidigt som besluten redan har fattats. – Men när det gäller exempelvis Amsterdam medverkar jag inte i en process om jag inte samtidigt vet att resultatet också kommer att ingå i den officiella beslutsgången. Men det tog mig fyra-fem år innan jag lärde mig hur allt detta fungerade. Ekim Tan under H22 i Helsingborg. Foto: Fredrik Hielscher Även om spelen inte är en universallösning – de är bra i vissa sammanhang, medan andra metoder kan bidra med annat. Och sedan kan de olika metoderna sammanföras och bilda nya verktyg för demokratisk tillväxt.  – I spel kan man dö och återuppstå och du kan begå hur många misstag som helst. Och varje misstag lär oss någonting. Spel handlar i grund och botten om kunskap: om att bli smartare tillsammans.  Ekim Tan nämner att de inspirerades av Dungeons & Dragons och andra rollspel där deltagarna ikläder sig olika roller och karaktärer med olika bakgrund, erfarenhet och egenskaper.  Men hon är också noga med att påpeka att det Play the City är ”seriöst spelande” som ska leda till en viss utgång, vilket särskiljer metoden från sällskapsspelande i allmänhet. Det handlar heller inte om gamification, det vill säga att genom lek och spel få folk att ändra beteenden, lära sig saker fortare eller att göra tråkiga sysslor roligare. Kan det finnas en poäng i att låta spelarna, likt rollspel, anta olika sakägares perspektiv för att öka förståelsen för varandras utgångspunkter? – I Istanbul gjorde vi så. Men det beror på syftet. Om det är att komma fram till ett resultat, hjälpa till att ta fram en plan eller vad det kan vara, kan det bidra med andra perspektiv om spelarna byter perspektiv. Och det gör vi, särskilt när det gäller övningsomgångar utan fixa mål och resultatkrav. Det kan handla om spel där studenter ska förstå politikers eller byggherrars perspektiv och så vidare. När de jobbade med det klimatanpassade bostadsområdet Gazhane i Istanbul var misstron så stor och konflikten mellan olika parter så infekterad att spelet blev det enda sättet att få i gång ett samtal. – Om jag till exempel kom från bostadsbolaget så skulle jag inte hälsa om du kom från gemenskapen i bostadsområdet, och tvärt om. Folk lyssnar inte. Spelen är skräddarsydda för de lokala omständigheterna. I vissa fall tas spelen fram från scratch för vissa projekt – i andra fall handlar det om att anpassa och bygga vidare på grunderna: bräden och pjäser byts ut, lokala data läggs till och byts ut, men reglerna är i stort desamma. – Tidigare gjorde vi ständigt nya spel. Men vi vet att energiomställning, klimatanpassningar, bostäder till överkomliga priser (affordable housing) är frågor som städer i hela världen möter och därför går det i dag mycket fortare att ta fram en spelvariant till nya projekt, säger hon. – Klimatspelet tar oss omkring en månad att anpassa till vilken stad som helst i världen. En spelomgång tar normalt sett omkring tre timmar, men det beror också på antalet spelare med mera. Men det spelas oftast flera gånger om. Spelet kan också ha andra funktioner än att komma med konkreta resultat, som en detaljplan, utan också vara ett lackmuspapper för förståelsen i komplexa omställningsprocesser, som hur vi ska tackla klimatomställningen. – Jag tror verkligen att det är ett verktyg som kan underlätta samtalet mellan människor kring den omställning vi är inne i: hur ska vi leva och bo, vad ska vi äta, hur ska vi klä oss. Text: Fredrik Hielscher Foto: Fredrik Hielscher och Play the city Ekim Tan Forskare, designer och författare. Född 1976 i Istanbul, Turkiet. Tog examen vid Middle East Technical University [METU] i Ankara. Tilldelades Archiprix Award 1999 för bästa examensarbete. Hennes andra examen tog hon vid Tekniska universitetet I Delft 2005. Hon har utöver doktorsavhandlingen skrivit Play the City: Games Informing the Urban Development , Jap San Books, 2018. Några pågående och avslutade projekt Play Marmara Sea Spel för en sammanslutning av kommuner runt Marmarasjön som pågick 2019–2021 och med fokus på utveckling av den känsliga miljön och det globala målet 14: ”Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling.” Climate Adaptive Gazhane Spel tillsammans med Istanbuls storstadskommun med syfte att skapa en klimatanpassad stadsdel i Kadikoy. Affordable Housing Game  Spel i samarbete med myndigheter i olika länder – exempelvis den irländska bostadsmyndigheten – i syfte att hjälpa europeiska städer att ta fram deras planer för affordable housing. Har hållits i Dublin och Amsterdam sedan 2017.

Narrativet är tydligt i bygg- och fastighetsbranschen. Ett narrativ som ofta smyger sig på i projektens aktualitet. Du har säkert hört meningarna och ursäkterna: ”Byggnaden har nått sin tekniska livslängd”, ”Byggnaden är en skamfläck för området”, ”Renovera inte – byt ut till underhållsfria fönster” och ”Byggnaden kommer bli miljöcertifierad”. I dag bygger vi för att riva och vi river för att bygga. Fastän vi vet att den mest hållbara byggnaden är den som aldrig behöver byggas och att byggnader står tomma helt eller delvis överallt i våra städer. I vissa städer rivs vakanta byggnader för att det inte finns tillräckligt många som vill vara där. På andra ställen tomställs fungerande byggnader där folk vill vara för att bygga nytt med högre hyror som leder till ett högre fastighetsvärde. ”Vi bygger för att riva och vi river för att bygga” Dessa två symptom och de myter som föranleder dem grundar sig i samma problem – konkurrens. Konkurrens om människor vars efterfrågan driver en marknad och dess tillgångar upp eller ner. I stället för att marknaden regleras så att dessa symptom mildras och vi får en stabilitet som leder till ett ekonomiskt förhållningssätt. Att helt enkelt hushålla med knappa resurser. För “teknisk livslängd” går att förlänga, om man vill. Att en byggnad är en skamfläck beror ofta på att man låtit byggnaden förfalla och inte vill underhålla den. Ful eller fin är ingen anledning till demolering. “Underhållsfria fönster” betyder fönster som inte går att underhålla och den “tekniska livslängden” innebär att man måste byta ut den igen. Att “miljöcertifiera” en byggnad innebär inte att den är hållbar. Idag används miljöcertifiering som ursäkt för att bygga nytt och få en lägre ränta på köpet. Under kampanjen Krama byggnaden så har vi identifierat ett 20-tal hotade eller pågående rivningar, samtidigt som vi lyft statistik kring rivningar som gjorts historiskt. Bara i Stockholm stad har Svenska Dagbladet kartlagt omkring 130 K-märkta byggnader som rivits mellan ca 1995 – 2015 [1] . Det handlar om byggnader som har ersatts av annat och som spätt på branschens ohållbara fotavtryck på miljö och klimatet (miljön och klimatet eller miljö och klimat). Genomsnittslivslängden på byggnader idag tycks ligga på 50 år trots att de är byggda för att stå i 500 år, om de hade underhållits och driftats med vördnad. [2] Samtidigt vet vi att det byggs in fel, skador och brister motsvarande 111 miljarder kronor varje år i nyproduktion. [3] ”Vi kan inte slentrianmässigt riva och renovera byggnader för att jaga högre hyror och fastighetsvärden” Vad vi gör och hur vi pratar om det befintliga beståndet är idag A och O för branschens överlevnad. Vi kan inte slentrianmässigt riva och renovera byggnader för att jaga högre hyror och fastighetsvärden. Vi kan inte låta konkurrensens baksida suga ut människor och verksamheter från plats till plats utifrån det rådande narrativet. Vi måste slå hål på dessa myter för att kunna styra rätt och hållbart. Jag kommer fortsätta välja att utforska de hållbara alternativen och ifrågasätta de ohållbara företeelserna i vår bransch – särskilt genom startupen Vakansa. Jag hoppas att du också vill göra det. Robin Rushdi Al-Sálehi Grundare av Vakansa , affärsutvecklare på arkitektbyrån Codesign och initiativtagare till kampanjen Krama bygganden! [1]  https://www.svd.se/a/5b0de28b-fceb-3838-bea2-ad71dd11e9c1/sa-river-man-det-k-markta-stockholm [2] https://vimeo.com/642756599 [3] https://www.boverket.se/sv/byggande/forebygg-fel-brister-skador/konsekvenser-samhallet/konsekvenser-ekonomin/

Hur verifierar man projektkostnaderna inom ett anläggningsprojekt som är kontrakterat på AB 04, mängdkontrakt? David Söderström, produktchef CASAI på Diagona AB, lyfter fram fördelarna med digitaliserade flöden som håller koll på mängdregleringen. Vi tar ett exempel där vi bygger en väg för 100 miljoner kronor. Hur blir kostnaderna verifierade i projektet? Finns det bra verktyg och etablerade arbetsprocesser för att säkerställa att projektkostnaden blir rätt reglerad gentemot utföraren? I dom flesta fall är svaret är nej. Att verifiera projektkostnaderna för ett anläggningsprojekt kan låta som en enkel uppgift. Men i många fall så kan denna process bli komplex och svårhanterad. I Sverige så jobbar vi mycket med någonting som heter mängdkontrakt när det kommer till att handla upp anläggningsentreprenader. Anledningen till att man använder mängdkontrakt är för att mängder inom ett anläggningsprojekt inte kan uppskattas med 100 procents säkerhet. När man ska producera en byggnad är det enklare att kvantifiera mängderna. Genom bra mätning och reglering kan du i princip uppskatta med 100 procent säkerhet hur många kvadratmeter gips eller antal skruvar som kommer att gå åt för att producera den specifika byggnaden. Då kan stora delar av projektets kostnader verifieras redan i upphandlingsskedet och slutkostnaden kan lättare estimeras. Genom att använda spetskompetens inom mängdkontroller och rätt verktyg för att hantera mängdregleringsprocessen kan du få kostnadskontroll, dokumentation och spårbarhet som uppfyller kraven vid en granskning. Regleringsprocessen i anläggningsentreprenader utförs oftast med periodiska avstämningar till exempel vid månadsbryt. Då mäter utföraren upp hur mycket den har producerat den specifika perioden för respektive kod och skickar över detta för granskning till beställarparten. Oftast sker detta i Excelbaserade system som kräver mycket manuell input för att säkra spårbarheten i underlaget, dock uteblir denna input oftast helt. Det saknas också dokumentation och spårbarhet på vem som granskat respektive mängd för den specifika perioden i denna typ av system. Mängdförteckningarna består oftast av ca 100–300 koder. Koderna i mängdförteckningen är samtliga arbeten som ska utföras i entreprenaden. Dom flesta koderna är reglerbara och ska mätas upp. Vid ett projekt som löper på i 12 månader så ska majoriteten av koderna mätas upp 12 gånger om reglering sker på månadsbasis. Om mängdförteckningen har 300 koder blir det således 12×300=3 600 poster att hålla reda på. I de flesta projekt revideras mängdförteckningen då bygghandlingarna ändras, så kallade PM. Att hålla koll på vad som ingick initialt i kontraktssumman och vad som avser extra-arbeten blir således inte heller helt lätt. Med rätt verktyg kan man hantera många av de utmaningar som uppkommer i regleringsprocessen. I molnbaserade och digitala verktyg säkerställer man spårbarheten genom att granskningshistorik och beräkningsunderlag är kopplad till varje mängd som tas ut. Det blir också enkelt för beställarparten att visa till sina revisorer vid en granskning hur projektkostnaden har blivit verifierad. ”Det är mycket mängder som ska verifieras och det finns många arbetstimmar att effektivisera bort” Ett molnbaserat system kan ge hela organisationen tillgång till ekonomiska data i realtid och förutsättningarna för att ta bättre beslut ökas. Genom att använda ett systems inbyggda logik blir hanteringen av regleringsprocessen lättare. Användare för enkelt in revideringen av mängdförteckningen, och systemet håller isär på vad som ingick i kontraktet och vad som avser ändring, tillägg och avgående, ÄTA. Med effektiva och dynamiska arbetsflöden ges förutsättningar för en snabbare granskningsprocess där effekten blir att kassaflödet blir jämnare och utföraren gynnas av bättre förutsättningar för en god likviditet. En win-win-situation som både beställar- och utförarparten drar nytta av. I Sverige omsätter vi omkring 100 miljarder om året i anläggningsinvesteringar och den offentliga marknaden står för ca 50 miljarder. Det är mycket mängder som ska verifieras och det finns många arbetstimmar att effektivisera bort. Både utförare och beställare har ett gemensamt intresse hålla koll på de mängder som produceras i projekten samt att effektivisera bort administrativ tid. Hur jobbar din organisation med att verifiera projektkostnaderna? Har ni rätt kompetens för att säkerställa slutkostnaden för projektet? Text: David Söderström Produktchef CASAI på Diagona AB Fakta: Utförandeentreprenad enligt AB 04 Allmänna Bestämmelser AB 04 är avsedda att användas vid byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader på utförandeentreprenad. Det innebär att beställaren svarar för projektering och entreprenören för utförande. Standardbestämmelserna kan användas både vid delad entreprenad och generalentreprenad.

Pia Öhrling, Sue Clark och Rebecka Nero från Piacon besökte Greenbuild Conference & Expo i San Francisco. Foto: Piacon Den årliga konferensen och byggmässan Greenbuild Conference and Expo hölls 1–2 november i San Francisco, USA. Fokus låg på ESG, gröna omställningar, reducering av klimatpåverkan, grön betong, elektrifiering och innovativa byggmaterial. Klimataktivisten Jane Fonda uppmanade besökarna att kämpa för klimatet och bojkotta oljeindustrin. Svenska miljösamordnaren Pia Öhrling, grundare och vd på Piacon, var på plats och tog emot utmärkelsen LEED Fellow 2022. Hon reste till konferensen tillsammans med kollegorna Sue Clark, hållbarhetskonsult, och Rebecka Nero, miljökonsult, samt Sagita Das från Sweden Green Building Council.  LEED Fellow 2022 är en prestigefylld utmärkelse som endast ges till personer som har arbetat dedikerat och under lång tid med det globala miljöcertifieringssystemet LEED och Green Buildings.  – Att ta emot diplomet och träffa de andra LEED Fellows var både hedrande och spännande, men den största behållningen av resan var alla intressanta seminarier, utställare och kontakter. Och inte minst besöket i Redwood skogsreservat i nordvästra Kalifornien där det finns gigantiska träd som är uppemot 2000 år gamla. Dessvärre finns bara fem procent av den tidigare urskogen kvar då majoriteten av träd fälldes i början av 1900-talet – det fick mig att tänka på vår svenska urskog som verkar gå samma öde till mötes, säger Pia Öhrling.   Greenbuild Conference & Expo är en internationell byggmässa som är inne på sitt tjugonde år, vars syfte är att samla experter, föreläsare och yrkeskunniga inom bygg- och fastighetsbranschen för att skapa grönare byggnader, hållbarare lösningar och bättre arbetsplatser. I år var det bland annat fokus på WUI – Wildlife Urban Interface – ett uttryck som beskriver hur den mänskliga utvecklingen alltmer inkräktar på gränssnittet mellan skog och städer. Det har fått konsekvenser för ekologin och människor som bor i WUI-områden löper större risk att drabbas av katastrofala bränder. – I USA kommer sextio procent av alla nya hus byggas inom “The WUI” och det kommer kräva nya byggregler för att man ska kunna förebygga och motverka bränder. Bland annat hur tätt man får bygga och hur man ska bygga mer motståndskraftiga hus samt upprätta brandhinder. Skogsbränderna har ökat de senaste åren och trenden visar att det bara kommer att fortsätta, säger Sue Clark, miljösamordnare på Piacon.  Besök i skogsreservatet Redwood i nordvästra Kalifornien. Här växer sekvojaträd som är över 2000 år gamla. Foto: Piacon. Ett annat diskussionsämne handlade om utbredningen av elektrifiering och laddsystem – hur man kan fasa ut fossila bränslen och reducera det totala klimatavtrycket. – Det finns gott om naturgas i USA och Kanada så för att ställa om mot mer elektrifiering krävs en hel del. Jag deltog på flera seminarier som handlade om hur Nordamerika kan gå från fossil uppvärmning till att att värma upp industrier och individuella hus med el – och hur mycket pengar man kan spara. Jag tycker att det ska bli intressant framöver att jämföra liknande diskussioner i Sverige då vi vanligtvis värmer lokaler med fjärrvärme, säger Sue Clark.  Ett genomgående tema på mässan var miljövänliga byggmaterial som reducerar klimatavtrycket, som bland annat grön betong och industrihampa.  – Jag hade kunskap om grön betong sedan tidigare, men industrihampans egenskaper var något nytt. Jag fick lära mig att man både kan använda det som isoleringsmaterial och göra hampbetong”, säger Pia Öhrling.  Rebecka Nero upplevde att det var mycket diskussioner om betong, men noll fokus på fuktfrågor.  – I Sverige jobbar vi aktivt med fuktfrågan, men kanske är det så att vi i vissa fall fokuserar för mycket på det området – det tåls att reflektera över. ”Jag trodde att Jane Fonda skulle prata om träning och hälsa och jag hade inga förväntningar, men det visade sig att hon höll världens brandtal och jag blev väldigt inspirerad” På plats fanns flertalet utställare som arbetade med återvinning av regnvatten, gråvatten (handfat, köksavlopp och duschar) och svartvatten (avlopp) i byggnader.  – I Sverige har vi inte varit lika fokuserade på det här området då vi inte har lidit brist på vatten, men jag tror att det kommer bli ett naturligt inslag på sikt. Sergelhuset i Stockholm och Celsius i Uppsala som ägs av Vasakronan, är de första större kommersiella byggnaderna i Sverige som samlar in återvunnet regnvatten och använder det som spolvatten i toaletterna.  Öhrling var också var miljösamordnare för de certifieringarna. Båda byggnaderna vann “Årets LEED Byggnad/Projekt” på SGBC Awards 2020 och 2022”.  Pia Öhrling och Sue Clark från Piacon tillsammans med Sagita Das från Sweden Green Building Council. Foto: Piacon Utöver att mässan betonade vikten av att hela industrin måste reducera sin klimatpåverkan för att uppnå de globala målen, så pratades det mycket om ESG – Environmental, Social and Governance. På svenska står det för miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning och handlar om hur företagens affärsmodeller bidrar till en hållbar utveckling.  – Ett jättestort buzzword på konferensen var Equity (jämställdhet, likvärdighet) och  man pratade om ”embodied racism” (istället för embodied carbon) i byggmaterial och processer – alltifrån hur material framställs från gruvan eller skogen och sedan genom hela produktkedjan till byggplatsen”, säger Sue Clark.  Det sociala ansvaret lyftes även fram i utformningen av lokaler.  – Det var flera spännande föreläsningar där en handlade om hur man kunde skapa inkluderande lokaler för alla människor, oavsett extrovert eller introvert personlighet och olika neuropsykiatriska funktionsvariationer, säger Pia Öhrling.   Jane Fonda var en av nyckeltalarna på Greenbuild Conference and Expo– vilket också visade sig vara den största behållningen. – Jag trodde att Jane Fonda skulle prata om träning och hälsa och jag hade inga förväntningar, men det visade sig att hon höll världens brandtal och jag blev väldigt inspirerad. Hon demonstrerar för klimatets räkning och har skapat en organisation som heter Climate PAC där hon stödjer unga miljömedvetna politiker samtidigt som hon arbetar med att avslöja kandidater som tar emot pengar från oljeindustrin. Även Sue Clarke var imponerad av Jane Fondas engagemang och hur hon uppmanade alla att fortsätta kämpa för miljön och vara aktiva i kampen mot politiker och företagsledare som tar emot pengar från fossilbranschen.  – Om en 85-åring som Jane Fonda har mod och energi i kampen mot klimatförändringar så har vi ingen ursäkt att känna oss maktlösa och deprimerade– vi kan alla göra mer för att åstadkomma förändring. Eva Sandqvist Pressansvarig Piacon

Att planera för framtiden är en god strategi för både ekonomi och samhällsservice. Trots det saknar mer än hälften av landets kommuner en sådan långsiktig kalkyl, visar en enkätundersökning bland kommunernas ekonomichefer och som revisions- och konsultbolaget PWC Sverige har gjort i samarbete med Kommunalekonomernas förening (KEF). – Historiskt sett så ligger många kommuner i fas med kommunallagens miniminivå. Det räcker inte som det ser ut nu utan man behöver spana mer långsiktigt, säger Per Larson på PWC som är en av tre medförfattare till rapporten.  Den statliga utredningen En god kommunal hushållning från 2021 påpekade att kommunsektorns ekonomi är sårbar. Ökad skuldsättning, ökat åtagande i de kommunala företagen samt svårigheter att anpassa den kommunala verksamheten till befolkningsförändringar är några exempel på detta. Genom en långsiktig analys av sådant som den demografiska prognosen i en kommun blir det lättare att anpassa service och fastigheter till medborgarnas behov. Ett exempel är antalet barn som föds eller flyttar in, vilket ger en fingervisning om det framtida behovet av skolor och förskolor. Brist på planering och analys riskerar att slå snett och leda att lokaler står tomma. Eller orsaka platsbrist. – Även om det inte är demografiskt motiverat så ser vi att många kommuner planerar för omfattande nyinvesteringar i verksamhetslokaler, säger Per Larson, ansvarig för området kommunal ekonomi på PWC Sverige. – Om man fattar beslut som inte har stöd i utvecklingen riskerar man att dra på sig onödiga kostnader och minska möjligheterna att lägga resurserna på annat.  Det finns också tecken på att vissa kommuner inte når kommunallagens krav på en god ekonomisk hushållning. Att landet nu står inför bistrare tider ökar behovet av att se över planeringen. Kommunallagens minimikrav är tre år – där budgetåret ska vara periodens första år. Fler än hälften av landets kommuner stannar på den nivån – 54 procent.  >>LÄS RAPPORTEN: Planera framtiden i dag Den främsta anledningen till att en långsiktig plan för ekonomin saknas uppges i enkäten vara bristande politisk prioritering. Det är en siffra som mer än fördubblats sedan undersökningen gjordes första gången 2015.  –  Det ger ett större handlingsutrymme för att fatta strategiska långsiktiga beslut – beslut som bygger på fakta, säger Susanna Collijn, ansvarig för kommunal sektor på PWC Sverige. ”Vi har verktygen för att göra simuleringar. Dessa ger underlag för resonemang kring hur vi kan vara förberedda på olika scenarier” Förutom politiken och en rad övriga anledningar är den näst vanligaste orsaken till avsaknad av planering att framtiden är osäker. Men det krävs ingen omfattande analysavdelning, menar PWC:s experter. Med enkla medel går det att ta fram relevanta uppgifter, exempelvis från SCB, Socialstyrelsen och Skolverket. – Det är ingen som har en kristallkula som visar exakt vad som kommer i framtiden. Men vi har verktygen för att göra simuleringar. Dessa ger underlag för resonemang kring hur vi kan vara förberedda på olika scenarier, och identifiera möjligheter till omställning, säger hon. Sedan är det enklare att planera för vissa verksamheter jämfört med andra. Äldreboenden och grundskolor har tydligare statistiskt underlag jämfört med en fritidsanläggning, som exempelvis ett nytt badhus.  Större kommuner har i större utsträckning en längre planering. Kommuner med fler än 50 000 invånare ligger på i snitt 6–9 år.  De mellan 10 000 och 20 000 ligger på miniminivå, tre år. De minsta kommunerna (färre än 10 000) och de mellan 20 000 och 50 000 har en snittid på 5–6 år. Enkäten visar att allt färre kommuner anger kunskap och kompetensbrist som en anledning till planeringshorisonten. – Vi märker att det är ett stort intresse för det här i dag och många tar det på största allvar, säger Per Larson. Text: Fredrik Hielscher Foto: Jonathan Petersson/Pexels Tre tips 1. Se realistiskt på befolkningsprognosen. Planera för olika troliga scenarier. 2. Jämför hela tiden planeringen i förhållande till den demografiska utvecklingen. 3. Gör en utförlig kassaflödesanalys och se över låneskulderna. Gör man det på 10–15 års sikt ges politiken förutsättningar att fatta strategiska beslut och prioritera mellan investeringar. Oxelösund: ”Vi tittar på allting” Oxelösund har järnkoll på framtiden. Magnus Petersson är kommunens ekonomichef och var drivande för att införa en långsiktigare ekonomisk planering i kommunen med start 2015. – Vi gör en långtidsanalys när varje ny mandatperiod har startat. Då tittar vi på sådant som befolkningsutveckling och om vi har infrastrukturen som motsvarar behoven, och vad vi har råd med.  – Detta är stora processer som tar tid, och då vill vi ligga i framkant. Oxelösund har i dag drygt 12 000 invånare. Järnverket har varit det industriella hjärtat sedan 1900-talets mitt och befolkningen toppade åren kring 1970. Men även om invånarantalet har minskat sedan dess är den sakta på väg uppåt. För att bättre matcha utvecklingen när det gäller sådant som gäller hemtjänst, skolor men också räntemarknaden, skatter, avskrivningskostnader och löner på längre sikt. Den nuvarande prognosen sträcker sig till 2031.  – Vi tittar på allting, säger Magnus Petersson. En sådan analys kräver en del arbete och kunskap. Har det varit värt insatsen? – Vi tycker det. Det ger en bra inblick framåt i tiden och gör att vi kan vara mer förberedda på vad som kan tänkas komma i framtiden. I PWC:s rapport sticker politisk prioritering ut som den främsta anledningen till att det inte görs denna typ av prognostisering. Hur ser det politisk stödet för långtidsplanering ut i Oxelösund? – Det är väl egentligen politikerna som ska svara på det. Men utifrån min roll så har de svarat väldigt bra på detta. Det här hade inte hänt om inte de var med på noterna. Även om det är svårt att slå fast hur mycket planeringen påverkar slutresultatet så är kommunens utveckling gynnsam och stabil. – Vi har en god ekonomi. Vi har till exempel en resultatutjämningsreserv på 100 miljoner kronor, vilket är ganska bra för en liten kommun med 12 000 invånare, säger han. – Vi har lånat, men under ordande former. Och vi har haft ett positivt resultat sedan 2015. Det känns väldigt bra.  De bistrare tider som väntar kommer att bli tuffa, påpekar Magnus Pettersson. – Men utgångsläget gott, och det hade sett annorlunda ut om vi inte hade jobbat som vi gör. Text: Fredrik Hielscher Foto: Jonathan Petersson/Pexels

Nu är det nya fullmatade numret av Samhällsbyggaren ute – med massor av fördjupande läsning! Ur innehållet: Samhällsbyggnadsdagarna Rekordfestivalen Open House Vinster med långsiktig planering Att planera för framtiden är en god strategi för både ekonomi och samhällsservice. Trots det saknar mer än hälften av landets kommuner en sådan långsiktig kalkyl, visar en enkätundersökning bland kommunernas ekonomichefer. Grön konferens i San Francisco Svenska miljösamordnaren Pia Öhrling var på plats och tog emot utmärkelsen LEED Fellow 2022. Porträtt: Malin Klintborg Samhällsbyggnadsprocessen – från planer till genomförande och förvaltning – skulle vinna mycket på att digitaliseras. Det gäller både ur ett användarperspektiv för proffs och privatpersoner liksom ger möjligheter att kapa ledtider och kostnader. Men vägen till ett enhetligt system är lång och krokig. Myndigheternas vägvisare i processen är Lantmäteriets Malin Klintborg – som nu också utsetts till Årets samhällsbyggare av Samhällsbyggarna. Möt henne i en intervju om utmaningarna med uppdraget – och de personliga drivkrafterna i karriären. Maglev i Malmö Medan diskussionerna om höghastighetståg i Sverige mest har handlat om konventionell teknik, har en liten men entusiastisk grupp propagerat för magnettåg ­– en teknik som bland annat finns i Kina. Med sådana tåg skulle vi kunna nå hastigheter uppemot 500 kilometer i timmen, ha fler stationer inne i städerna – och minska klimatutsläppen på grund av mindre behov av betong, menar förespråkarna. Nu står det klart att Blekinge tekniska högskola blir värd för den internationella konferensen Maglev 2024 som kommer att hållas i Malmö och Köpenhamn. Aktuell juridik Jan Gustafsson, tekniskt råd vid Mark- och miljööverdomstolen, skriver om en aktuell dom: Avstyckning inom detaljplan och strandskydd. Bästa examensarbete fastighetsjuridik Bästa examensarbete fastighetsrätt Så blir kunskapen till mer nytta Branschen genererar massor med ny kunskap i olika projekt. Men många gånger hamnar idéer och modeller som faktiskt fungerar – eller data – i en bortglömd mapp på en extern hårddisk. IQ Samhällsbyggnads Nyttiggörandeutskott har belyst frågan i en färsk rapport som bygger på intervjuer med branschrepresentanter. Karin Färnevik på APAE Konsult AB är huvudförfattare till rapporten. Här summerar hon de sex viktigaste framgångsfaktorerna. Parkeringar i fokus Sepref:s konsensusprognos Bättre koll på mängdkontrakt

Elektrifieringen av samhället är i full gång och kommer att kräva stora produktionsökningar, och det snabbt. Men produktiviteten från förnybara energikällor som vind och sol varierar – med både effektöverskott och -brist som följd. Johnny Kellner har tittat närmare på vätgasen som en möjlig dellösning för att kunna lagra el under topparna och fördela dem under dalarna. Men det är en teknik som fortfarande dras med en del problem.  Världen och framför allt Europa har till sist kommit till insikt om att den långa epoken med en trygg elförsörjning inte längre är stabil. Händelserna i Ukraina och EU:s beroende av rysk fossil naturgas samt sanktioner mot Ryssland har tydligt visat hur sårbar industrin och människors levnadsförhållanden i Europa kan påverkas. Marginalerna för effektbrist i Sverige har minskat kraftigt de senaste åren, och innebär att Sverige inte är självförsörjande på el den kallaste vintertimmen, även under normala omständigheter enligt Svenska kraftnät. Händelserna har också blivit en väckarklocka att andra och nya alternativa lösningar måste tas fram. Länge har vätgas stått för att vara framtidens bränsle, men nu är framtiden här och vätgas kan vara en dellösning i stället för rysk fossil naturgas? Tillgången på fossilfri vätgas väntas öka tack vare att den kan framställas med hjälp av överskottsel från vind- och solkraftverk och till delar lösa ett lagringsproblem av el. Enligt Fossilfritt Sveriges vätgasstrategi, publicerad i januari 2021, kan vätgasprojekten som är planerade i Sverige i dag åstadkomma en utsläppsminskning på drygt 30 procent av Sveriges totala nationella koldioxidutsläpp. Det är med andra ord ett stort bidrag till målet att nå nettonollutsläpp 2045. I maj 2022 importerade EU 90 procent av all fossil naturgas, varav Ryssland står för runt 40 procent. Ryssland levererar också 46 procent av EU:s kol och 27 procent av oljan. I juli 2022 hade Ryssland strypt hälften av sin export. Dessa sedan länge kända fakta har till slut blivit en väckarklocka som EU för över 15 år sedan borde ha reagerat på och vidtagit förberedande åtgärder för. Nu är stora delar av Europas länder bakbundna med beroendet av energileveranser från Ryssland av framför allt naturgas. EU-parlamentet tog i juli 2022 ett kontroversiellt beslut att kärnkraft och naturgas kan klassas som klimatmässigt hållbara energialternativ. Vad konsekvenserna av detta får framtiden utvisa. Havsbaserade vindkraftparker kan vid elöverskott användas till att producera och lagra vätgas för att jämna ut el-produktionen och skapa stabilitet när det inte blåser. Foto: Pixabay Enbart vindkraft räcker inte till för att skapa en stabil planerbar och reglerbar elproduktion inom EU och Sverige. Vindkraften i Sverige stod för cirka 17 procent av elproduktionen år 2020 men bidrar begränsat till effektbalansen under vinterns kalla perioder med otillräcklig tillgänglighet vid svaga vindar och att dess produktion inte är planerbar. Med större andel vindkraft i Norden och Europa ökar sannolikheten för att flera länder i norra Europa samtidigt kommer få en ansträngd eleffektsituation, då vädret är kallt och vindförhållandena inte är tillräckliga.  En del av problemet är svårigheten att lagra el. Undantag är vattenkraftmagasinen, kraftvärme och kärnkraft. Ju större andel vindkraft i elsystemet, desto större volatilitet och behov av att kunna flytta elanvändningen i tiden.  Vätgas kan vara en av flera framtida dellösningar för att både producera och lagra el. Väte som är det vanligaste och lättaste grundämnet vi har på jorden med beteckning H2 och flera egenskaper som gör det intressant i energisammanhang. Vätgas är i likhet med el en energibärare. Till skillnad från el kan vätgas lagras. Förbränning av vätgas genererar inte några utsläpp av CO2, utan restprodukten är enbart vatten. Väte finns naturligt i atmosfären. Ett läckage är därför biologiskt ofarligt. Vätgas är däremot explosivt när det blandas med syre i ett begränsat utrymme och är klassat som brandfarlig och ska hanteras därefter. Tyskland vill ersätta en tredjedel av sina ryska gasimporter med grön flytande vätgas från Australien. Eon har tecknat en avsiktsförklaring med Fortescue Furture Industries om att importera fem miljoner ton enligt Financial Times.  Både vind- och solkraft är billig att producera men är väderberoende. Även om kraftslagen till viss del kompletterar varandra under året är det nödvändigt att kunna lagra el för att tillgodose effektbehovet. Vätgaslager kan agera mellanhand till de övriga förnybara energikällorna och bidra till ett mer balanserat energisystem i framtiden. Sol som energikälla har världen oändligt gott om, inte minst i den fattigare delen av världen. Framställning och lagring av vätgas genom till exempel solkraftverk är i dag en tillgänglig teknik. Problemet är att det går åt stora mängder el till att spjälka vattnet och sedan ännu mer till att komprimera vätgasen till 700 bars tryck som används av vätgasmackar. I industriell skala går det åt omkring 50 kWh el för att via elektrolys av vatten framställa 1 kg vätgas där verkningsgraden är på 60–70 procent. Det går åt cirka 50 kWh el för att få fram 35 kWh vätgas. Den låga systemverkningsgraden medför en förlust av högvärdig energi med cirka 30 procent. När vätgas till exempel används direkt i ett lokalt kraftvärmeverk, det vill säga när både el och värme tas till vara, är verkningsgraden 90 procent. Av den energi som tillförs via vätgas blir normalt 30-50 procent el och resten värme. Lokala och storskaliga vind- och solkraftsanläggningar för framställning av vätgas. Framställning av vätgas genom sol- och vindkraft är intressant både lokalt och storskaligt. Lokalt i Sverige främst för att stödja större elslukande industrier och ge en effektreserv. Solkraftverk i norra Afrika och i andra oljeproducerande stater i tempererade zoner kan omvandla energi till vätgas genom solkraftverk. Foto: Pixabay Att först använda el för att tillverka vätgas som sedan lagras, för att sedan förbrännas i ett kraftverk ger en låg energieffektivitet. Samtidigt kan det periodvis finnas stora elöverskott, till exempel när det blåser mycket under sommarperioden. Därför kan det ändå löna sig att producera vätgas för användning i elsystemet om alternativet är att sälja elen till ett extremt lågt, och ibland till och med negativt pris. Lokala solcells- och vindkraftsanläggningar i Sverige, men även i Europa, visar på stora variationer ur driftsynpunkt, inte bara mellan natt och dag, årstid utan även mellan flera dagar beroende på stiltje och molnighet. Vid storskalig solkraftsel i till exempel Afrika eller Mellanöstern kan den stora solenergitillgången göra att teknikens sämre verkningsgrad inte behöver få någon avgörande betydelse vid omvandlingen till vätgas. Ett grundläggande problem är dock att elektrolysörer fortfarande är så dyra att den gröna vätgasen ännu inte är ekonomiskt konkurrenskraftig. Vätgas för eleffektutjämning Elsystemet måste ständigt vara i balans, det vill säga elproduktion och elbehov måste matchas i varje sekund. Både sol- och vindkraft, speciellt i norra Europa, är väderberoende till naturen och därmed ej stabila som energikällor ur effektsynpunkt. I Sverige är det vattenkraft, kärnkraft, kraftvärme och i viss mån importerad fossilbaserad kondenskraft som används för att balansera elnätet.  Sårbarheten med fossil naturgas har aktualiserats i och med kriget i Ukraina och Rysslands strypning av naturgasleveranser till flera länder i Europa. Svenska kraftnäts effektreserv, det oljeeldade Karlshamnsverket på 562 MW, har varit ansträngd på senare tid. Om de fossilfria energikällorna ska få någon verklig betydelse i ett energisystem krävs det metoder för att sommartid lagra överskottsel som annars riskerar att gå förlorad. Vätgas vara den mellanlagring som jämnar ut toppar och dalar i elsystemet.  Vattenkraftens dammar fungerar som stora batterier som kan släppas på och bromsas när behovet uppstår. I framtiden kommer dock inte vattenkraften att räcka till, och då behövs andra lösningar – som vätgasen.  Behovet av att kunna lagra el ökar i takt med att utbyggnaden av andelen väderkänsliga förnybara energikällor växer. Svenska industrier och andra viktiga samhällsfunktioner behöver ett elsystem med hög kvalitet utan störningar för att kunna fungera och utvecklas. Ett kort produktionsstopp på ett elintensivt företag kan leda till att miljoner kronor går förlorade och kan på sikt också få konsekvenser för intresset för framtida nyinvesteringar. Det är därför viktigt för samhället att i varje sekund ha tillgång till rätt mängd el. Vätgasfordon är en annan form av elbil. Gas tar bara några minuter att fylla till fulltank. Foto: Anders Myrdal Ny exportvara Storskaliga solkraftanläggningar för vätgasframställning borde kunna förläggas till länder där tillgången på sol nästan är oändlig, som hos de oljeproducerande länderna i den subtropiska klimatzonen, exempelvis i norra Afrika och Mellanöstern. Kanske är det en ny affärsidé för dessa länder och som kan kompensera för sinande råvarutillgångar?  Ekonomiska resurser för att utveckla vätgastekniken finns redan i dag. Det är nu som möjligheter, tid och ekonomiska resurser finns att tillgå även om en del av miljöarbetet tillfälligt har tvingats till en paus på grund av covid-19. Tendensen är att fossila bränslen sannolikt kommer få allt svårare att konkurrera med förnybara alternativ men inte på bekostnad av en stabil reglerbar elproduktion. Exempel på pågående större utvecklingsprojekt med vätgas För industrin kan väte ersätta kol vid tillverkning av stål. I Sverige utvecklas för närvarande ett lokalt storskaligt industriellt projekt kallat Hybrit, (Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology) som är ett samverkansprojekt mellan SSAB, Vattenfall och LKAB. Hybrit bygger nu världens första pilotanläggning baserad på direktreduktion av järnmalm med vätgas, i anläggningarna i Luleå. Målet är att SSAB ska kunna erbjuda det första fossilfria stålet till marknaden redan år 2026. I Hybritprojektet ska utvärderas hur vätgas kan användas i den kemiska processen inom den del av stålindustrin som använder masugnar. Det handlar om att ersätta kokskolet, som traditionellt behövs för malmbaserad stålframställning, med fossilfri el via vätgas vid framställningen av stål. Om förväntningarna uppfylls skulle det innebära att Sveriges totala årliga utsläpp av CO2 från en enskild industrigren kan minskas med 10 procent. Potentialen kan bli stor och intressant även för andra stålindustrier i världen. För SSAB i Luleå pågår ett lagringsprojekt för vätgas med ett stålinklätt bergrum som ska rymma 120 000 kubikmeter vätgas vid ett tryck på 200-250 bar som planeras att tas i drift under 2022. EU har i genomsnitt 90 procent mer utsläpp av koldioxid än Sverige Projektet visar hur väsentligt det är att även lokalt satsa på storskalighet inom industrin som ger stor inverkan på klimatet. Att subventionera till exempel elcyklar ger inte ens någon mätbar klimateffekt. En stor del av Europas stater använder koleldad- och fossil naturgas för att framställa el genom kondenskraftverk. Som exempel så sker 80 procent av Polens elförsörjning med smutsig brunkol och 38 procent av Tysklands el-försörjningen baseras med kol. De svenska utsläppen från elproduktion ger små klimatavtryck, cirka 20 g CO2/kWh, medan EU genomsnittet ligger på 340 g CO2/kWh enligt Energiföretagen. Elanvändningen beräknas att fördubblas Elanvändning och därmed el-effektbehovet i Sverige kommer enligt Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) fördubblas och beräknas öka från dagens 140 TWh till 280 TWh till år 2045. Orsakerna till ökningen är bland annat befolkningsutvecklingen: Sverige kommer enligt SCB ha 11,4 miljoner invånare 2040. Till detta kommer industrins behov men även att antalet elbilar ökar vilket kommer att medföra periodvis större behov av import från kontinenten av fossilbaserad el ur effektsynpunkt. Det bör uppmärksammas att sätta ett lägre elpris enbart för den svenska marknaden inte är förenligt med EU:s konkurrenslagstiftning. Vätgasbilar en annan form av elbil I detta perspektiv är det intressant med vätgasbilar med bränsleceller som inte ger några utsläpp av växthusgaser. Fördelarna jämfört med batteridrivna fordon är att de väger mindre och därmed kan lasta mer. En annan fördel är att det bara tar några minuter att fylla full gastank. Vätgasbilen är en annan form av elbil som kommer att konkurrera med traditionell batteriteknik. Det är en utveckling som är på frammarsch i Japan, Sydkorea, Norge, Tyskland och även Sverige. Till exempel har Volvo och tyska Daimler inlett ett samarbete med bränslecellsdrivna lastbilar med vätgas. Förhoppningen är att inom kort starta en serieproduktion. Satsningen ligger på 6,5 miljarder kronor. Bäst förutsättningar för vätgas i transportsektorn har tunga lastbilar i fjärrtrafik. IVA-rapporten Vätgasens roll för tunga vägtransporter visar dock att vätgas fortfarande har svårt att konkurrera med batteridrift även i detta segment ifall man enbart ser till de direkta kostnaderna. Vätgas blir dock framför allt användbar som insatsvara i industriprocesser. Konklusion Elbehovet beräknas att mer än fördubblas till år 2045 jämfört med dagens nivå vilket samtidigt kommer att påverka effektbehovet. El från vindkraft och solceller är väderberonde. För att hantera effektbehov kan Sverige i ett längre perspektiv behöva lagra el med vätgas genom att utnyttja överproduktion av el från framför allt vindkraft under delar av sommarhalvåret som annars skulle gå förlorad. Kanske genom underjordiska ”vätgasdammar” i anslutning till vindkraftsparker. Även storskalig solkraftproduktion i till exempel i norra Afrika och Mellanöstern för framställning av vätgas är intressanta lösningar som bör studeras i ett större globalt perspektiv. Solkraftsanläggningar i Sahara skulle kunna förse Europa med all el som behövs. Det skulle räcka med en yta som motsvarar Belgien. Sahara har över 4 300 soltimmar årligen, nära det maximalt möjliga som är 4 450 timmar. Världssamfundet ställs hela tiden inför staters protektionism, brist på engagemang och insikt från världens ledande politiker, vilket klimatmötet i Glasgow i december 2021 tydligt visade. Kina planerar att bygga 700 kolkraftverk den närmaste tiden enligt Global Coal Plan Tracker. Totalt sett planeras 1 600 nya kolkraftverk i 62 länder. Avvecklingen av kolkraft går med andra ord trögt och riskerar även att fördröjas genom att Europa inte kan avveckla sitt kolberoende som tänkt på grund av dess naturgasberoendet från Ryssland. Hade svenska politiker tidigare förstått skillnaden mellan effekt och energi hade vi inte befunnit oss med de elproblem vi har i dag. För investeringar i ny och stabilare energiteknik finns inga genvägar utan det fordras politiskt ansvar, mod, uthållighet och inte minst långsiktiga finansiella teknikneutrala spelregler för att kraftindustrin ska våga investera i en stabil elförsörjning där vätgasteknik kan ingå som en dellösning. Det finns behov av en ny politisk energiskattereform där vätgasen som energibärare finns med. Det är svårt att med säkerhet säga hur stor användning av vätgas kan vara i Sverige år 2030 men uppskattningsvis skulle den kunna uppgå till 20-25 TWh inklusive dagens användning enligt Energimyndigheten. För att nå resultat måste politikerna i Sverige och vid FN:s klimatmöten börja förstå att det går att förhandla med varandra men inte med klimatet. Utsläpp av växthusgaser känner som bekant inte av några nationsgränser. Johnny Kellner Energi-och klimatstrateg.  Tidigare verksam i Sweco, JM och Veidekke. Foto: Ingar Lindholm.   FAKTA: Teknisk framställning och lagring av vätgas Vätgas har en stor potential i ett energisystem. Ett kilo vätgas innehåller ungefär lika mycket energi som tre kilo bensin även om volymen naturligtvis är betydligt större. Vätgas kan produceras med el via elektrolys av vatten men måste lagras under högt tryck. Väte kan lagras i flytande form eller trycksatt i gasform i behållare eller bergrum. För att få väte flytande måste det kylas ner till -253 grader C, vilket är mycket energikrävande och dyrt. För att lagra vätgas effektivt i större lagringsutrymmen krävs höga tryck 200-700 bar. Det finns förhoppningar att det kommer gå att utvinna vätgas genom fotolys, termolys och fotoelektrolys med hjälp av solenergi. Den teknik som det finns stora förväntningar på är fotolysteknik (solljus som kan sönderdela vatten direkt). Flera storskaliga solkraftanläggningar är i dag i drift runt om i världen. Att framställa rent vatten för vätgasproduktion är dyrt där sötvatten inte är tillgänglig. En forskargrupp vid Stanforduniversitetet har visat med praktiska studier och med goda resultat att det även går att använda elektrolys med saltvatten. Källor 1 David Wadst, Gustav Lindberg. Vätgassystem visioner och realism, Lunds Tekniska Högskola. 2 Pär Östberg. Vätgas som energilager, Lunds universitet. 3 Tobias Persson, Tillväxtanalys. Vätgas kan bli stort. 4 Johan Lesser, Vätgasproduktion med elektrolysör, Umeå Universitet. 5 Vätgas Sverige, Vätgas som energilager. 6 Felix Björklund, John Edgren, Linda Nohrstedt, Ny Teknik, olika artiklar. 7 Om vätgas och dess roll i elsystemet. Syntesrapport från IVA 8 Licheng Sun, Viktigt genombrott för förnyelsebara energikällor, organisk kemi KTH. 9 Ei Internationell och nationell sammanställning av vätgas och vätgasklusters utveckling.

Open House Stockholm är festivalen som gör stadens byggnader och platser tillgängliga för alla. Samhällsbyggarna är medgrundare av festivalen som i år hålls 30 september till 2 oktober. Hela 75 punkter trängs i årets program .  Projektledare är Samhällsbyggarnas vd Joanna Messmer. Samhällsbyggaren passade på att ställa några frågor till henne inför helgens stora hyllning till staden och dess miljöer.  Vad är Open House Stockholm? – Det är en arkitektur- och samhällsbyggnadsfestival där allmänheten bjuds in till gratis guidade visningar av byggnader och platser där arkitektur, konst och stadsbyggnad är i fokus. Syftet med festivalen är att involvera allmänheten i stadens utveckling och stimulera intresset för arkitektur och stadsutvecklingsfrågor.  – Många är nyfikna på vad som händer i deras närmiljö. Under Open House får de möjlighet att upptäcka det. Genom festivalen tillåts medborgarna att vara en del av sin egen stads utveckling. Det är ett viktigt steg för vår gemensamma framtid.  >>LÄS MER: Open House Stockholm öppnar upp Varför är det bra? – När besökare beskriver festivalen brukar vi få höra ord som: inspirerande, kunskapshöjande, spännande, roligt, allmänbildande, berikande, ögonöppnande. Genom festivalen involveras allmänheten i stadens utveckling och förståelsen kring dessa frågor ökas. Detta är en del i en stark demokrati.  Samhällsbyggarna är en av fyra grundare av festivalen. Kan du berätta mer om det engagemanget? – Open House skapar unika kontaktytor mellan kommuner, aktörer inom arkitektur och samhällsbyggnad samt allmänheten. Den här typen av kunskapshöjande och inspirerande evenemang är en viktig pusselbit för samhällsbyggnadsbranschens utveckling. För att få en bättre gemensam framtid behöver vi få förståelse för vår historia och vår samtid och riva barriärerna mellan allmänheten och oss som är verksamma inom branschen.  – Festivalen skapar nya kontaktvägar och samarbeten med andra föreningar och verksamheter inom samhällsbyggnadsbranschen. Samhällsbyggarna ingår därmed i ett sammanhang med andra föreningar med medlemmar som i sin tur har stor kompetens inom arkitektur, ingenjörskonst och byggande.  Ideella krafter är en viktig del av festivalen. Hur kan jag bidra? Precis som Samhällsbyggarna bygger Open House Stockholm till stor del på det ideella engagemang: inom styrelsen, som ambassadörer, i referensgruppen som jobbar med festivalprogrammet och naturligtvis också som volontärer – de som får festivalen att rulla när det väl är dags.   Om Open House Stockholm Open House Stockholm är den ideella förening som ligger bakom festivalen med samma namn. 2016 hölls den första upplagan i Sverige, i år är det den sjunde i ordningen. Syftet med Open House Stockholm är att involvera allmänheten i stadens utveckling och stimulera intresset för arkitektur och samhällsbyggande. Alla är inbjudna att ta del av gratis guidade visningar av stadens mest unika och spännande byggnader och platser. Festivalen arrangeras i hela Storstockholmsområdet. Föreningarna Samhällsbyggarna , Samhällsbyggnadslänken vid KTH , Stockholms Arkitektförening och Stockholms Byggnadsförening är grundare av Open House Stockholm. De delar alla ett stort engagemang för stadens utveckling. Open House Worldwide Open House Stockholm är en del av det globala nätverket Open House Worldwide Open House Worldwide är ett nätverk med 50 organisationer som håller festivaler and dialog om arkitektur, planering och städer över hela världen. Festivalerna och eventen har omkring en miljon besökare globalt och årligen. 18 000 volontärer gör detta möjligt. Eva Palmqvist guidar på Kvarnholmen bland byggnader och miljöer som berättar om industrihistoria och samhällsutveckling. Foto: Hawler Rabun Workshop tillsammans med barn på temat barnkonventionen och barnens plats i samhället. Foto: Helya Pazuki Slottets fasader. Foto: Joanna Messmer

Medborgardialog är föremålet för en metaversumsatsning som Sweco och Around the Corner har jobbat fram under vår och sommar. Om allt går vägen kommer pilotprojektet leva vidare, utvecklas och växa. – För vår del är det viktigt att ligga i framkant i ett otroligt spännande och viktigt område, säger Christina Skogster Stange, divisionschef digital services i Sweco Sverige. Sweco och Around the Corner samarbetade kring virtuella möten och konferenser under pandemin. – För oss på Sweco så är det här med digitala showrooms och att träffas virtuellt otroligt viktigt och det gäller för flera divisioner hos oss som Buildings och Architects. Det är många som redan haft nytta av det här. >> LÄS MER: Big bang för metaversum? Nu har de fortsatt arbeta tillsammans i det projekt som just nu håller på att avslutas, ett tidigt test om hur en virtuell medborgardialog skulle kunna fungera, en så kallad proof of concept . Målet är att förbättra samtalet och mötena mellan medborgare, kommunrepresentanter och projektörer när det gäller planer inom samhällsbyggandet. Grunden är en GIS-modell, och gäller ett specifikt projekt. Den virtuella scenen är en lägenhet i ett flerbostadshus, där det mittemot ska uppföras en ny byggnad. ”Det är roligt att få vara något av pionjär, att se potentialen och göra bra grejer.” Ljusinsläpp vid olika tider på dygnet och i olika årstider, hur fasadytan på det motstående huset upplevs i den aktuella lägenheten är några av de parametrar som ingår i denna modell och som simuleras digitalt. –Att arbeta med medborgardialog är någonting som passar bra digitalt, det erbjuder ett nytt sätt att mötas på. För oss blir det ett sätt att fokusera på kärnverksamheten, med BIM och GIS och de möjligheter vi kan skapa. Och för kommunerna är de här delarna väldigt viktiga. Nästa steg är att skala upp projektet så att det involverar fler delar av Sweco och att få med kunderna – som ofta ropar efter mer innovationer på flera områden, inte minst på kommunnivå. – Det finns såklart en risk att vi är för tidigt ute men det finns flera potentiella kunder som säkert vill vara först och ligga i teknisk framkant. När det gäller medborgardialogen så gäller det också att tekniken blir mer allmänt etablerad tillgänglig på fler enheter. I ett bredare perspektiv är hållbarhetsparametrarna särskilt viktiga för satsningarna på metaversum, påpekar hon. – Det minskar verkligen resandet och klimatpåverkan. Men det handlar också om att använda resurser på ett optimalt sätt och att minska felfrekvensen i tidigare skeden genom att göra simuleringar. Även om allt är i sin linda, så ser hon möjligheterna – i planeringen av hela vårt framtida samhälle, våra städer, vår infrastruktur. Och att industrin kring metaversum kommer att växa är hon övertygad om, även om det är oklart exakt när det stora språnget kommer. Att missa den möjligheten innebär också en risk, särskilt när de stora spelarna är med i matchen. – Så är det alltid med ny teknik – först är det trögt innan man tar sig över puckeln och gemene man är med. Det är en lång process, det måste man komma ihåg. Vad tycker du är det roligaste med att jobba med detta? – Det är att få vara något av pionjär, att se potentialen och göra bra grejer och att vi har hittat en samarbetspartner i Tomas från Around the Corner, det är en bra kombination ur ett Swecoperspektiv. Text: Fredrik Hielscher