Nytänk ska bryta boendesegregationen

Hon är en engagerad samhällsplanerare som tror på kraften i tillsammans, och som brinner för allas rätt till ett tryggt boende. Bostadsförsörjning, segregation och social hållbarhet är hennes hjärtefrågor och hon ägnar sina dagar åt att hitta nya vägar för hur fler ska kunna bo bra, oavsett livssituation. Möt Årets samhällsbyggare 2025 – Elin Blume.   

Text: Karin Cedronius | Foto: Rosie Alm

Hon är uppväxt i en arkitektfamilj och minns hur hon som barn fick följa med sin mamma runtom i stan för att titta på hus och miljöer. Då hängde Elin Blume mest med och reflekterade inte så mycket över det hon såg, och hon skulle framför allt aldrig bli arkitekt själv. 

– Jag tyckte att min mamma, morfar och morbror som arbetade på ett arkitektkontor ihop jobbade alldeles för mycket. Jag ville hellre bli bagare, kallskänka eller kanske florist – något där man jobbar med händerna och som inte krävde flera år av akademiska studier, för det trodde inte jag var min grej.  

Somrarna tillbringade hon på mormors och morfars sommarställe vid Mälarens strand. En tillvaro som Elin beskriver som rik på kontraster eftersom den lantliga idyllen bara låg ett stenkast, eller 20 minuters promenad, från miljonprogrammets höghus och tunnelbanan i Norsborg.  

– Jag tänkte kanske inte så mycket på det då, utan tyckte mest det var fascinerande att vi passerade så många olika miljöer på vägen till mormors och morfars stuga vid sjön. Men i dag, som vuxen, inser jag att det har satt en del spår i mig och lagt grunden för mitt intresse för arkitektur och de ojämlikheter som finns inbyggda i vårt samhälle.  

För idag är Elin Blume visserligen inte arkitekt men däremot jobbar hon med samhällsbyggnad som strategisk samhällsplanerare i Uppsala kommun. Där har hon en nyckelroll i arbetet med ”Bostad för alla”, som är kommunens plan för hur fler ska kunna hitta ett hem som de har råd med och som passar deras livssituation, men också hur kommunen ska få till en större blandning av olika hushåll i olika områden.  

– Målet är både att alla hushåll ska ha råd och möjlighet att bo bra, och att skapa större blandning av hushåll i kommunens olika områden. Politikerna i Uppsala vill bryta boendesegregationen genom att ha en bostadspolitik med tuffa mål, då behöver vi arbeta på nya sätt, säger Elin Blume engagerat.  

Men mer om Bostad för alla och Elins värv strax. Låt oss först stanna vid den unga Elin som, trots att hon inte skulle plugga, hamnade på Färnebo Folkhögskola som 20-åring. Där grundlades hennes intresse för miljö- och rättvisefrågor. 

– Det fanns en spännande kraft i folkhögskolan, och ett annat sätt att förmedla kunskap. Jag lärde mig massor där, både om mig själv och om min omvärld. Jag fick upp ögonen för hur vi fördelar jordens resurser och blev intresserad av att lära mig mer om människans formande av naturen och staden, säger Elin Blume som så småningom hamnade på universitetets samhällsplanerarlinje, där hon kände att hon hade hittat hem efter några år av olika kurser och ströjobb.  

Elin menar att hon haft turen att se bostadsfrågan från många håll, från statlig nivå till kommunal vardag, vilket gjort henne ödmjuk inför hur svårt det är.

Vägen till dagens roll som strategisk samhällsplanerare har alltså inte varit spikrak, snarare fylld av tillfälligheter och möjligheter som Elin har hoppat på. I efterhand kan man dock se en röd tråd – nyfikenheten på hur människor lever, och hur staden kan bidra till rättvisa livsvillkor. Den nyfikenheten har följt henne genom hela yrkeslivet, från jobb vid olika stadsdelsförvaltningar i Stockholms stad och på Hyresgästföreningen, via jobb på Länsstyrelsen i Stockholm och på Regeringskansliet inklusive flera statliga utredningar till dagens jobb i Uppsala kommun. Erfarenheterna från olika samhällsnivåer – nationell, regional och kommunal – har gett Elin Blume stor förståelse för hur komplex bostadsförsörjningsfrågan är och att ansvarsfördelningen är otydlig.  

– Jag har haft turen att få se bostadsfrågan från många håll – från statlig nivå till kommunal vardag. Det har gjort mig ödmjuk inför hur svårt det är. Även om jag är övertygad om att det går att förändra i små steg, tror jag också att en väl fungerande bostadsförsörjning för alla kräver en ny social bostadspolitik, säger Elin Blume. 

När hon kom till Uppsala för drygt sex år sen fick Elin i uppdrag att ta fram ett nytt bostadsförsörjningsprogram som ska göra att fler personer får en godtagbar bostad och samtidigt bidra till minskad segregation. Det naturliga var då att börja med att se över hur situationen ser ut idag och hur många som faktiskt saknar ett bra boende.  

– Jag hade precis innan suttit som expert i en statlig utredning för att undersöka frågan om vad vi egentligen vet om detta. Det visade sig där att ingen kommun i hela Sverige faktiskt hade någon kunskap om hur den lokala bostadssituationen såg ut.   

Det triggade henne att forska vidare i frågan genom ett forskningsprojekt där Uppsala kommun, som första kommun i landet, arbetade fram en metod och analyserade hur många i kommunen som faktiskt saknar ett godtagbart boende.  

– Vi började med att ringa in vad ett icke-godtagbart boende är, som till exempel ofrivillig trångboddhet, att betala alltför dyr boendekostnad i förhållande till sin inkomst, att bo i andra hand och ständigt behöva vara redo att flytta eller att helt sakna boende.  

Den nationella statistiken visade att 14 procent av Uppsalas hushåll inte hade ett godtagbart boende. 

– Kartläggningen blev som ett uppvaknande. Vi fick plötsligt konkreta siffror på det som vi mest hade haft en magkänsla för innan. De här siffrorna har varit ett jätteviktigt stöd för politiska beslut kring bostadsförsörjningen i kommunen, säger hon och tillägger att hon triggas av att gräva i statistik, se mönster och sen omsätta det i något som faktiskt kan förändra människors vardag.   

"Jag har haft turen att få se bostadsfrågan från många håll- från statlig nivå till kommunal vardag. Det har gjort mig ödmjuk inför hur svårt det är"

Numera är den statistikmodell som de tog fram i forskningsprojektet i Uppsala vidareutvecklad av Boverket och det är lagstiftat att alla kommuner i Sverige måste använda den i sitt bostadsförsörjningsarbete.  

I dag pågår arbetet med Uppsalas bostadsförsörjning i nära samverkan mellan flera av kommunens förvaltningar och bolag under parollen ”Ett Uppsala”.  

– Vi driver frågorna tillsammans, utifrån politikens beslutade målsättning. Det är något jag har med mig från mina tidigare jobb – insikten om hur otroligt viktigt det är med samverkan över gränserna. Jag är en riktigt ”tillsammansperson”, säger hon leende. 

Det manifesterar sig även i hennes roll som ledamot i juryn för ”Tillsammansbyggnadspriset”, en utmärkelse som uppmärksammar projekt där människor själva varit med och format sin boendemiljö. För Elin Blume ligger prisets tanke nära hennes egen övertygelse – att samhällsbyggande blir som bäst när det görs tillsammans, med delaktighet och engagemang som drivkraft. 

– När människor själva får vara med och driva och forma sitt boende, händer det något särskilt. Det blir ofta både mer hållbart och mer gemenskap.  

Några av de konkreta satsningar som redan har gjorts i Uppsala visar hur brett arbetet spänner – från att pröva nya boendelösningar till att skapa bättre möjligheter för fler människor att bo i olika delar av kommunen. Elin Blume tar Uppsalaförorten Gottsunda som exempel – ett område där många har en svagare socioekonomi och som framför allt består av hyresrätter i form av två- och trerummare. Här pågår det just nu en omfattande stadsutveckling och det ska byggas nya radhus och bostadsrätter för att komplettera de hyresrätter som redan finns där.  

– Vi har politiska mål om att komplettera med det som saknas. I ett område som domineras av hyresrätter eller små bostäder handlar det exempelvis om att tillföra ägt boende eller större bostäder, medan det i områden som domineras av ägt boende, handlar om att få in andra boendeformer som inte kräver kapitalinsats. På så sätt finns möjlighet för människor att bo kvar i sitt område när livssituationen ändras och man behöver byta boende.  

Som strategisk samhällsplanerare ser Elin Blume helheten- från vardagslivet mellan husen till de stora politiska besluten.

En större blandning av boendeformer bidrar även till att människor med olika förutsättningar möts i sitt grannskap. Genom sådana vardagliga möten byggs tillit till varandra.   

– Vi har också politiska mål om att skapa fler boendeformer utifrån behov och varierade preferenser. Uppsala som universitetsstad innebär till exempel ett stort fokus på studentbostäder. En åldrande befolkning innebär att få till bra bostäder att åldras i och för barnfamiljer som önskar bo i hus finns mål om att komplettera med fler marknära bostäder. Uppsala som landsbygdskommun innebär också att finna boendelösningar utifrån skilda geografiska kontexter, säger Elin Blume.  

Även i det befintliga beståndet pågår förändring. Uppsalahem ska nu testa justerade tillträdeskrav som underlättar för trångbodda barnfamiljer att få tillgång till större bostäder. Det är ett konkret sätt att använda den befintliga bostadsförmedlingen mer rättvist. 

– Det är en relativt liten justering men som förhoppningsvis gör stor skillnad för familjer som annars aldrig skulle kunna flytta till något större. 

Ibland handlar det om mer konkreta, praktiska lösningar som också kan göra skillnad. De billigaste hyresbostäderna finns redan, men äldre bostäder är anpassade efter dåtidens bostadsbehov. För stora barnfamiljer, generationsboende eller för de som önskar dela bostad med vänner saknas större hyresbostäder i utbudet. Uppsala kommun ingår därför i ett forskningsprojekt, ”Dela Bostad – hem för fler”, för att undersöka hur befintliga bostäder kan förändras med små ingrepp som exempelvis att slå ihop två lägenheter genom att riva en mellanvägg, utan att hyran skjuter i höjden.  

– Hushållskonstellationerna ser ofta väldigt olika ut men bostadsutformningen är desto mer statisk. Så vi försöker tänka hur det finns andra sätt att bo än i dag, och detta är ett konkret sätt att skapa fler fungerande hem utan att bygga nytt, säger Elin Blume och tillägger: 

– Det nationella bostadssystem som vi har är problematiskt, eftersom det formades under efterkrigstiden men inte har hängt med och anpassats efter vårt förändrade samhälle. För att alla ska kunna bo bra skulle vi behöva en uppdaterad social bostadspolitik som är värdig ett välfärdsland. 

En annan viktig fråga är förstås att ta reda på hur folk faktiskt vill bo. Så hur kan då bostaden bidra till det sociala kittet?  

– Detta är jätteviktigt att ta hänsyn till, för vi vet från olika undersökningar att många är ofrivilligt ensamma och skulle vilja ha mer social gemenskap. Så vi jobbar mycket med att få till sociala sammanhang genom samhällsbyggandet och genom en variation av boendeformer.  

En större blandning av hushåll i ett nära grannskap bidrar även till att minska klyftor och stärka tilliten till samhället.  

– Det kan vara allt från att koppla samman bostadsområden och få till samhällsservice för goda livsmiljöer till att skapa en större bostadsblandning och fler boendeformer med gemenskapsytor, säger Elin Blume och tillägger att det finns ytterligare en viktig och högaktuell aspekt i sammanhanget – beredskapsfrågan. 

–  Känner man sina grannar och har nära till dem så har man ett mycket större skyddsnät. Det gäller allt från enkla saker som barnvakt och annan vardagshjälp till mer allvarliga saker som beredskap i kristider.  

Själv bor Elin Blume med sin familj sedan drygt 20 år i en lägenhet i Tanto på Södermalm i Stockholm. Huset, som ligger vackert vid Årstaviken, ingår i ett område som i folkmun kallas ”Bananhusen” och ritades på 1960-talet av arkitekterna Åke Ahlström och Kell Åström. Höga betonghus som idag är klassade som byggnader ”av högt kulturhistoriskt värde” och har fått lite av kultstatus. Elin berättar att granngemenskapen i hennes förening, som består av drygt 700 lägenheter, är väldigt god och att hon själv engagerar sig i olika sociala aktiviteter. En av dem är grannträningsgruppen som ses två gånger i veckan på gården utanför ett av husen. 

– Vi har en väldigt peppig granne som drar i gång oss på cirkelträning utomhus, året runt. Sen brukar vi ibland ta ett dopp nere i Årstaviken efteråt. Det är just ett sånt exempel på social gemenskap i grannskapet som gör så mycket för trivsel och trygghet.  

I början på oktober tilldelades Elin Blume priset Årets samhällsbyggare 2025 för sitt idoga arbete med att driva frågor om bostadsförsörjning, segregation och social hållbarhet inom den offentliga sektorn.  

– Det känns väldigt hedrande att få priset och jag är otroligt stolt. Vi är jättemånga i Uppsala kommun som jobbar tillsammans med de här frågorna, och det känns verkligen fint att våra frågor uppmärksammas. Jag ser priset som en bekräftelse på det arbete vi utvecklar inom bostadsförsörjningen och som vår politik vill leda.  

Apropå politiken passar hon på att ge en eloge till politiken i Uppsala, som hon tycker visar en tydlig vilja att förändra och jobba med just bostadsfrågorna.  

– Så är det inte i alla kommuner, men här i Uppsala finns det en ledningsgrupp med stor tillit till vårt arbete och som låter oss utforska och driva bostadsförsörjningsfrågan och arbeta nära forskare. Det gör det roligt och stimulerande att jobba med de här frågorna.  

När hon blickar framåt ser Elin Blume att bostadsförsörjningsfrågan fortsätter vara högaktuell och en av våra stora samhällsutmaningar.  

– Boendet är en enormt viktig grund för individen och något som även strukturerar väldigt mycket i vårt samhälle. För även om vi inte kan lösa alla samhällsproblem med bostadspolitik så börjar ändå väldigt mycket just med bostaden. Har du inte en bra boendemiljö så har du ingen bra grund att stå på. Detta är otroligt viktiga frågor som driver mig i mitt arbete varje dag.    

Fakta: 

Elin Blume 

Ålder: 49 år 

Gör: strategisk samhällsplanerare Uppsala kommun och juryledamot i Tillsammansbyggnadspriset, ett pris som uppmuntrar samverkan mellan olika aktörer i byggprocessen och delas ut vartannat år.  

Bor: Södermalm i Stockholm 

Familj: man, två barn 20 och 16 år 

Fritid: umgås med familjen, träna gruppträning, vandra i skogen och vara med i en bokcirkel.  

Om Årets samhällsbyggare

Utmärkelsen Årets samhällsbyggare delas årligen ut till en yrkesverksam person eller ett projekt som genom sin gärning utvecklat och lyft fram samhällsbyggnadsprofessionen genom en betydande insats. Vinnaren tilldelas skulpturen S-kronan av Carl-Gustaf Ekberg och priset delas ut under Samhällsbyggnadsdagarna.

Juryns motivering för Årets samhällsbyggare 2025

“Elin Blume tilldelas utmärkelsen Årets samhällsbyggare för sitt långsiktiga och engagerade arbete med att stärka den sociala hållbarheten i samhällsplaneringen. Med mångårig erfarenhet från regering, länsstyrelse och kommun har hon konsekvent drivit frågor om bostadsförsörjning, segregation och rättvisa livsvillkor.

Som strategisk samhällsplanerare i Uppsala kommun har hon en nyckelroll i arbetet Bostad för alla, där hon på ett kunnigt och uthålligt sätt samordnar insatser som bidrar till en mer inkluderande bostadsmarknad. Genom sin sakkunskap, sitt engagemang och sin förmåga att kombinera strategiskt tänkande med praktisk handling har hon blivit en avgörande kraft i både debatten och det faktiska genomförandet.

Elin Blume är en positiv förändringskraft som visar hur samhällsbyggandet kan bli mer hållbart, rättvist och inkluderande – och är därmed en värdig mottagare av Årets samhällsbyggare 2025.“

Juryn för Årets samhällsbyggare 2025

Andreas Gyllenhammar, Sweco

Kajsa Hessel, Svensk Byggtjänst

Malena Havenvid, KTH

Jan Wejdmark, Newsec

Joanna Messmer, Samhällsbyggarna