Fastighetsbranschen tror på stigande kontorshyror i de mest attraktiva lägena i Göteborg och Malmö under det tredje kvartalet 2023. Hyresnivån i Stockholm väntas förbli oförändrad under samma period.   Det visar den senaste konsensusprognosen, den kvartalsvisa undersökning som görs av branschnätverket SEPREF. Den senaste undersökningen är hela nummer 60 i ordningen – som sträcker sig omkring 15 år tillbaka i tiden – och ger unika insikter på den svenska marknaden.   I den svarar fastighetsexperter på frågor om utvecklingen av hyror och avkastningskrav för kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö. Prognosen gäller både för det senaste kvartalet, och på ett års sikt. Det är hyror och avkastningskrav för moderna kontor i bästa läge som prognostiseras, så kallade primekontor.   Läs hela konsensusprognosen här!   Osäker framtid Just detta toppsegment lockar många företag, påpekar Karin Witalis som ansvarar för SEPREF-undersökningen. Att flytta till moderna kontorslokaler i attraktiva lägen är fortsatt en stark trend.    – Detta håller uppe primehyresnivåerna. Samtidigt är konjunkturen fortsatt dämpad och framtidsutsikterna väldigt osäkra. Detta märks i den längre prognosen som sträcker sig ett år framåt i tiden och som även fortsättningsvis är ganska svag.   – Det ser dock ut som att vi har en inbromsning i den pessimistiska trenden som har varit tongivande det senaste året.    Ett sådant trendbrott kan anas främst i Stockholm där andelen som förväntar sig sjunkande hyror på ett års sikt har minskat från 45 till 20 procent i den senaste undersökningen.   Liknande tendens Andelen svarande som förväntar sig stigande kontorshyror på ett års sikt har samtidigt ökat något detta kvartal i både Stockholm och Göteborg, och hållit sig på stabil nivå i Malmö.    – Även om den stora majoriteten, 85–90 procent av de svarande, förväntar sig oförändrade eller sjunkande primehyror för kontor på ett års sikt i våra tre storstäder är det värt att notera att prognosen är betydligt mindre pessimistisk är den var i början av pandemin.   – De långa tidsserierna för konsensusprognosen gör att vi kan göra jämförelser längre bakåt i tiden. Bland annat kan vi se att mönstret i 12-månaders hyresprognosen för Stockholm påminner väldigt mycket om de prognoser som gjordes kring årsskiftet 2012–2013.   Den andra delen av konsensusprognosen avser avkastningskrav, eller yielder på branschlingo. Den kortsiktiga prognosen för avkastningskraven, prime office yield, har fortsatt att skruvas upp detta kvartal i Stockholm (3,75 procent) och Göteborg (4,25 procent) och Malmö (4,60 procent).    – Avkastningskraven har skiftat upp väldigt snabbt sedan mitten av 2022 och prognosen för det närmaste året pekar på en fortsatt uppgång.    Stabilare yieldutveckling I linje med de senaste fyra kvartalen förväntar sig en stor majoritet av de svarande, 70–84 procent, att avkastningskraven fortsätter uppåt det närmaste året.    – Vi ser dock att andelen svarande som förväntar sig oförändrade avkastningskrav på 12 månaders sikt har ökat i samtliga tre städer detta kvartal, vilket kan tolkas som att en stabilisering i yieldutvecklingen kommer allt närmare.   Datan från SEPREF-undersökningarna ger många möjligheter att göra historiska jämförelser. En fastighetscykel är omkring tio år eller 40 kvartal. De 60 kvartalsundersökningarna innebär att mätningarna sträcker sig till omkring en och en halv fastighetscykel.   Kontakt Karin Witalis (ansvarig för undersökningen) seprefkonsensus@gmail.com +46 70 716 92 29   Om SEPREF:s konsensusprognos Varje kvartal, sedan mer än tio år tillbaka, genomför nätverket the Swedish Property Research Forum (SEPREF), som är en sektion i föreningen Samhällsbyggarna, en konsensusprognos avseende kontorsmarknaden i Stockholm, Göteborg och Malmö.   Ett fyrtiotal bolag i fastighetsbranschen bjuds in att svara på enkäten. Frågorna handlar om kontorshyror (prime office rent) och avkastningskrav (prime office yield) på kort och lång sikt.   Inspirationen bakom konsensusprognosen i Sverige kommer från den Londonbaserade medlemsorganisationen Investment Property Forum (IPF) som sedan 1999 har genomfört en motsvarande undersökning för Storbritannien samt sedan 2015 för ett 30-tal storstäder i Europa.   De svarade på enkäten: Fastighetskonsulter: 65 procent Investment managers: 8 procent Onoterade fastighetsbolag: 12 procent Institutioner: 12 procent Noterade fastighetsbolag: 4 procent Källa: SEPREF – the Swedish Property Research Forum   Om SEPREF SEPREF – the Swedish Property Research Forum – är en sektion för fastighetsanalys och fastighetsmarknad inom Samhällsbyggarna.   Ordförande: Tiffany Strand Styrgrupp: Katharina Lindskog, Sviatlana Engerstam, Christina Gustafsson, Jon Lekander, Karin Witalis och Birgitta Leijon.

Under natten mot tisdag svämmade Susabäcken genom Åre by över. Detta efter stora regnmängder som följd av ovädret Hans.   Lantmätarstugan tycks ha klarat sig undan stormen och dess efterverkningar: vi har inte kunnat se några vattenrelaterade problem med stugan, varken inuti den eller i dess omedelbara närhet. Vägen till stugan är erosionsskadad på några få ställen, men det inget som påverkar framkomligheten.   Läs mer om och boka stugan här:  /bli-medlem/arestugan/

Rysslands krig mot Ukraina. Skenande energipriser. Inflation. Elbrist. Kapacitetsbrist. Och därtill politiker som mest pratar kärnkraftverk.      Nu har bredbandsprofilen och internetgurun Jonas Birgersson grävt upp stridsyxan för kampen mot grupptänkandet inom elbranschen och tar strid för det han och andra kallar energisamhället.      – Samhällskontraktet är brutet, säger han. Nyckeln till omställningen är mellanlagring – med batterier och vätgas – och gemenskaper som delar på el och värme i nya autonoma nät.  Birgersson är inte ensam: EU har genom Ren energi-paketet tvingat fram lagändringar i Sverige som sedan 2022 gör det möjligt att etablera sådana även i Sverige. Men stöden lyser med sin frånvaro, och standarden för att koppla ihop näten är ännu inte öppna.  Det var fjolårets valrörelse som fick Birgersson att ta bladet ur munnen – fokus hamnade nästan enbart på ny elproduktion och nya kärnkraftverk. Tillsammans med Mathias Sundin, ordförande i organisationen Warp Institute och tidigare riksdagsledamot, lanserade de P rojekt Energisamhället – el till lågt fast pris i oktober i fjol: ”Ett samhälle med överflöde av el skulle skapa en mängd nya innovationer och göra livet bättre. När vi fick obegränsad tillgång till internet frigjordes mänsklig kreativitet. När vi får obegränsad tillgång till el kommer samma sak ske”, skrev de i oktober. Tusentals små lösningar Idéerna bygger inte på ett principiellt kärnkraftsmotstånd, utan om rationalitet: för Birgersson och kompani innebär energisamhället handling här och nu. – Alla åtgärder vi pratade om ligger minst 10 år i framtiden. Men vad gör vi fram till dess? Vill någon satsa pengar på att bygga kärnkraft, fantastiskt. Om någon vill bygga kärnkraft med subsidier, så går det att skapa en bra lösning för det också, säger Jonas Birgersson. – Men det vi säger är att i stället för att bygga några stora kärnkraftverk eller vad det nu kan bli, så bygger vi tusentals små lösningar ute i stadsdelarna.  Birgersson jämför gärna med utvecklingen inom telefoni och internet. När det gäller framför allt det senare drevs utvecklingen på underifrån – användarna ville Jonas Birgersson har grundat och startat Energy Engineering Task Force, EETF, med målet att att skapa en öppen standard för energidelning, The Energy Protocol, EP. Foto: Johan Bävman Hur funkar det med gräsrötterna när det gäller framväxten av energisamhället? I grunden handlar den om en avreglerad marknad som inte längre fungerar, menar Jonas Birgersson som presenterar en metafor för situationen som han och kollegorna på bredbandsbolaget ViaEuropa spånade fram på lunchen, strax innan vi gör intervjun. – Om vi säger att du och jag har gått på systemet inför nyår och jag har köpt 12 flaskor öl, och du har köpt en flaska champagne. Och sedan blir jag lite överraskad för jag får betala för 12 flaskor champagne. För det var den dyraste varan som såldes vid det tillfället. – ”Men jag har ju inte köpt det.” Det spelar ingen roll, för det är så prismekanismen fungerar. Det är ju helt knasigt – varför skulle det vara så?  Naturliga monopol Systemet bygger på att det inte finns några alternativ, annars skulle folk inte acceptera situationen, påpekar Birgersson. – Folk gillar inte att bli lurade. Om jag har valt ut 12 flaskor öl och det passar mina behov och min budget och sen får jag betala för champagne – det är ju inte rimligt. Elnät är ett exempel på så kallade naturliga monopol – där byggandet av parallella nät med växelström skulle vara ekonomiskt ineffektivt. Så var det tidigare också när det gällde telefonin i Sverige, påpekar Jonas Birgersson. Televerket var en av världens mest effektiva byråkratier: en stor beställare erbjöd stora kontrakt till leverantörer som Ericson som kunde se till att det funkade. – I telelagen stod det att Televerket varje år, alltid, skulle bli bättre och billigare. Det lyckades de leverera, säger han. Jonas Birgersson vid gamla elverket i Lund. Foto: Johan Bävman Men en motsvarande utveckling har inte den avreglerade elbranschen haft – tvärt om. – Det som skapar det här bränslet för förändring i elbranschen, trycket underifrån, är att samhällskontraktet är brutet. Det är inte bara det att elen har blivit väldigt dyr, utan också att det finns en hög grad av osäkerhet. – Televerket var verkligen inte sexigt. Men det var pålitligt, det var förutsägbart och det var icke-diskriminerande: det var lika jobbigt för alla. ”Du kanske inte får el” Så är det inte längre, menar Birgersson. Ansvarsutkrävandet saknas. Det blir inga böter när du inte levererar det du ska, olika kunder erbjuds olika lösningar. Avbrotten – och priserna – har gått upp. Och nu hotar leverantörerna om att stänga av elen på sina håll, utan kompensation. – De säger: ”Tyvärr, vi har inte gjort det här bra så du kanske inte får el.” ”När vi började så hade man ett gristryne och man hade två hål i huvudet – det var vanlig koppar och koaxialkabel.” Rysslands krig mot Ukraina har på ett skrämmande sätt blottlagt sårbarheten i systemen. Angriparna har systematiskt riktat in sig på kraft- och ställverk, stundtals har försvararna tvingats stänga stora delar av elnätet. – Det visar att vi, trots fina anläggningar, inte kan förlita oss på ett nät med hundratals mil med 400 kilovoltledningar. De är alldeles för sårbara.  – Detta är inte grönt och fluffigt längre. Det här är säkerhetspolitik. Mellanlagring balanserar systemet Så långt pushfaktorerna. Samtidigt har det tillkommit flera pullfaktorer som attraherar till nya lösningar. Det ena handlar om teknikutveckling av batterier, som blir allt bättre och billigare, inte minst tack vare elektrifieringen av samhället i stort som drivs på av annalkande förbud mot förbränningsmotorer. Detta möjliggör mellanlagring av elektriciteten vilket balanserar systemet, minskar toppar och dalar och skapar resiliens genom sin decentraliserade karaktär. – För oss som håller på med nätverksdesign och -arkitektur så är skillnaden mellan att kunna göra en timeshift eller inte göra en timeshift som natt och dag. Och precis så är det med möjligheten att kunna mellanlagra eller inte mellanlagra el.  Utgångspunkten är fastigheten – ett hus, ett bostadsområde, en villaförening – som tillsammans är ihopkopplade i ett autonomt likströmsnät. Enheten kan generera el lokalt, exempelvis med sol eller vind. Denna försörjer fastigheten eller gemenskapen i realtid. När det är överskott, lagras detta i exempelvis batterier eller i vätgas. Den lagrade elen kan användas vid ett senare tillfälle, säljas till andra gemenskaper eller distribueras till det nationella växelströmsnätet vid behov. Omvänt kan gemenskapen ta hjälp av det nationella nätet när det råder brist. Producenterna, alltså gemenskaperna, kan genom smart mjukvara reglera flödet i och mellan näten och villkoren för den kommunikationen. Sverige ligger rätt i startblocken Här finns alltså mycket att spara – och tjäna. Det gäller också värmen, som genom lågtempererad fjärrvärme och värmeväxlare bättre kan ta vara på spillvärme från exempelvis industrin. ”Det är inte folk som är stöpta i samma form som kommer att hitta på de nya idéerna i okänd terräng.” Foto: Johan Bävman Här ligger Sverige rätt i startblocken, menar Birgersson. Vi har batterisatsningar som Northvolt som tar fram produkter också för fastigheter och stadsdelar. Sverige är också bra på system, vi tar till oss ny teknik tidigt, och vi har stora fastighetsbolag genom allmännyttan. – Om allmännyttan, HSB och Riksbyggen tycker att ”det här vill vi göra”, då blir det så.  På nyproduktionssidan kan den omställningen gå ganska fort, menar Birgersson. För det befintliga beståndet handlar det om successivt införande. – Då får man en kritisk massa. Kritiker påpekar att detta kommer att bli oerhört kostsamt. Hur är det med lönsamheten jämfört med att satsa på exempelvis nya kärnkraftverk? – Den ekonomiska kalkylen säger att det här är oerhört kostnadseffektivt. Naturligtvis krävs det en viss volym, men i och med elektrifieringen av stora delar av samhället, transportsektorn inte minst, så kommer kostnaderna att sjunka. Moores lag, uppkallad efter Intel-grundaren Gordon Moore, som säger att antalet transistorer i en integrerad krets fördubblas ungefär vartannat år, vilket också har kommit att gälla processorernas beräkningskraft per krona. Denna exponentiella utveckling går också att applicera på sådant som batterier, påpekar Birgersson. Hur kommer energisamhället att förändra vår byggda miljö? – En viktig skillnad är att det är icke-hierarkiskt. Det betyder att den som äger fastigheten blir oberoende. Näten kommer att fungera i stort även om de centrala stora näten inte är tillgängliga, säger Jonas Birgersson. – En av de mest konkreta grejerna när detta är infört är de låga fasta priserna. Och det är jättebra. Men oberoendet är en av de viktigaste hörnstenarna i energisamhället som vi ser det. När vi har avbrott i dag så är det allt eller inget. Men det vi ser framför oss är att när vi har en störning så kommer du ha elbrist eller energibrist, men du har inte noll. Och vid kriser eller liknande situationer är det väldigt mycket bättre att ha en lägstanivå som du själv eller tillsammans med andra i din närhet kan garantera. ”Istället för att bygga några stora kärnkraftverk, bygger vi tusentals små lösningar utei stadsdelarna.” Om nu elektrifieringen ska stå för en stor del av landets utsläppsminskningar av växthusgaser, måste elnäten byggas om och byggas ut. Detta erbjuder ett gyllene tillfälle att göra rätt direkt i våra byggda miljöer. – Om vi ändå behöver göra stora ingrepp, så kan vi försöka göra det så smart som möjligt, genom så små ingrepp som möjligt som ändå som löser problemet. Stöd lyser med sin frånvaro Men det finns flera hinder. Det är, som flera kritiker påpekat, fortfarande kostsamt med batterier. Batteritillverkarna slipper förvisso tänka allt för mycket på vikt och storlek när det gäller modeller för hemmen, vilket håller nere kostnader och ökar den möjliga kapaciteten. Men tekniken är fortfarande relativt ung. Batteritillverkningen har en miljö- och klimatpåverkan i sig. Vätgasen är brandfarlig och kräver att särskild hänsyn tas, och verkningsgraden när man går från el till gas har varit relativt låg. Bland de som i dag tjänar på det nuvarande systemet, även statliga aktörer, finns också ett motstånd, menar Jonas Birgersson. Statliga stöd för att få fart på energigemenskaperna lyser med sin frånvaro. – Det kommer policyförändringar. Det kommer att bli ett större oberoende. Och när folk får smak på det här, och trycket från gräsrötterna växer, kommer genombrottet.  Vilket intresse har du, som ju faktiskt sysslar med nätlösningar, i den här frågan? Jag antar att du och dina bolag som bland annat har utvecklat mjukvaran Brikks (som styr och automatiserar exempelvis olika proptech-lösningar i fastigheter) vill vara med när den nya elsystemen ska komma på plats? – Ja, alltså det kommer vi säkert att göra. Det kanske låter konstigt, men det är inte det primära för oss. Det är ganska roligt att röra om i grytan. Det är bra för mig och mitt blodtryck att ta ut sin frustration och göra något vettigt av den.  De flesta berättelser om Jonas Birgersson börjar på samma sätt: it-gurun som iklädd fleece predikade internets lov, byggde Ikeas första webbshop och hängde med Bill Clinton innan bubblan sprack och verksamheten fortsatte utanför rampljuset. – Men en kul grej med Bredbandsbolaget är att det faktiskt ändrade hur vi bygger. Foto: Johan Bävman När vi började så hade man ett gristryne och man hade två hål i huvudet – det var vanlig koppar och koaxialkabel. Med bredbandsbolaget byggde vi ett helt nytt nät. Och så blev det ju, vi bygger varken med gristrynen eller med koax, säger Birgersson. Ordförande i rollspelsförening För min del börjar berättelsen betydligt tidigare än så: i en datorbutik i Lund, TMA, där jag som 12-åring upptäckte att det fanns en livaktig rollspelsförening i stan, DMF.  När jag och min kompis Emmanuel tog mod till oss gick in för att höra oss för om medlemskap möttes vi av Jonas Birgersson, som var dåvarande ordförande i föreningen.  Han ordnade inte bara med medlemskapet i DMF utan bjöd också på en crash course i hur man startar egen förening och erbjöd oss att hålla möten på plats och låna datorer för administrationen.  Vår lilla sidoförening höll inte så länge – det var roligare att lägga tiden på stora DMF. Men engagemanget då och framöver gav ett bestående intryck inför framtiden och präglar fortfarande många aspekter av mitt liv. Behov från en organisation För Birgersson blev föreningen katalysatorn för framtiden och som bitvis ledde fram till allt det många förknippar honom med. Det behövs ju ordnas med lokaler, system för samverkan, system för medlemsadministrering och så mycket mer. – All min interaktion med teknik har alltid handlat om att det har funnits ett behov från en organisation. Ett exempel är medlemstidningen, Luntan. – Vi var väldigt inne på det här med desktop publishing. Det började med att jag önskade mig en, för en vanlig familj, väldigt dyr termisk bärbar skrivmaskin som vi satt och skrev vår medlemstidning på, och så klippte vi svartvita bilder som vi körde i kopiatorn på skolan.  Senare blev Atari-programmet Calamus Birgerssons favorit – och därför kom TMA att först specialisera sig på just Atari-datorer. Och när behovet av medlemskommunikation ökade blev svaret internet.  ”Spel är en väldigt bra skola” Intresset för spel lever kvar, och han är med och jobbar med en inofficiell expansion till brädspelet Ticket to Ride (Tåg till Rydsgård), är involverad i rollspelskonventet Lunds spelfestival, och kör öppen fritidsverksamhet genom Spelskolan Lund sedan fem år tillbaka. – Spel är en väldigt bra skola. Dels det här med den kreativa utvecklingen, dels när det gäller de sociala bitarna. Det är få saker som får människor att lära känna varandra så väl som att spela rollspel tillsammans.  Toleransen för oliktänkande – och oliktänkare – som fanns i DMF är ett exempel på sådant som bidrog till den dynamik som format det internet vi känner i dag.   – Det är inte folk som är stöpta i samma form som kommer att hitta på de nya idéerna i okänd terräng. ”Spel är en väldigt bra skola. Dels det här med den kreativa utvecklingen, dels när det gäller de sociala bitarna.” När jag och Emmanuel lämnade TMA den där sensommardagen 1992 var vi inte bara medlemmar i DMF, utan också laddade med en bunt ”gröna lappar” – det dåvarande redovisningssystemet för kommunalt stöd till föreningar. Framtidens gröna lappar Den känslan av möjligheter jag hade då påminner mig lite om Birgerssons vision om energisamhället, men i betydligt större skala: hundratusentals bostadsrättsföreningar, fastighetsbolag, villaföreningar eller vad det kan vara, som kan börja fylla i nutidens eller framtidens gröna lappar och på så sätt bidra till en effektivare och robustare energiförsörjning, inte bara för plånboken utan också för klimatets och robusthetens skull. Eller så blir det som för vår lilla förening. – Det är ingen som vet hur framtidens energisystem kan bli. Det man vet är att det kommer bli någonting annorlunda, och det kanske inte är så farligt att testa någonting nytt. Text: Fredrik Hielscher Foto: Johan Bävman Jonas ”Birger” Birgersson Ålder: 51 Gör: hjälper aktörer som vill bygga nya nätverk, för internet eller energi. Bor: Lund Familj: Flickvän och två grabbar Bok: Sagan om de två Tornen Spel: Hearts of Iron (dator), Call of Cthulhu & Pendragon (Rollspel) samt Arkham Horror (brädspel). Framtidens elanvändning och elnät Elanvändningen uppskattas öka med mellan 100 och 300 procent till år 2045.  Detta kräver god tillgång på el och ett starkt elnät med en kapacitet att klara av att leverera tillräckligt med el. Enligt Eon kommer Investeringar på nästan 500 miljarder kronori elnäten kommer att behövas fram till 2045. 30 procent av pengarna gäller för utbyggnad av nya elnät och hela 70 procent för underhåll och uppgradering. Debatt om hembatterireform I en debattartikel i Svenska Dagbladet som publicerades den 3 januari, föreslår Jonas Birgersson tillsammans med Mathias Sundin, ordförande i organisationen Warp Institute och före detta riksdagsledamot (L) att en ”hembatterireform” som skulle innebära att Svenska kraftnäts kapacitetsöverföringsavgifter skulle finansiera ytterligare ett hembatteri vid köpet av ett.  Det andra förslaget handlade om att tillåta ”gröna avdrag” för köp och installation av enbart batterier – inte bara om du samtidigt köper solceller som det är i dag. Artikeln har fått både medhåll och mothugg. ”Låt nu inte detta bli en ny marknad för cyniska bidragsentreprenörer. Låt oss i stället bygga några nya kärnkraftsreaktorer till en bråkdel av dessa kostnader, en investering som – till skillnad från batterierna – tillför el”, skriver sverigedemokraten Josef Fransson, riksdagsledamot och högskoleingenjör i en replik. Andra påpekar att det finns billigare alternativ till mellanlagringen som snabbt skulle kunna förbättra försörjningen – exempelvis genom smartare användning av näten, som Jan Blomgren, professor, företagare och författare till ”Allt du behöver veta om Sveriges elförsörjning” tillsammans med Gustav Dafnäs, vd Perific Technologies AB och Tomas Öquist grundare Perific Technologies AB. Tomas Kåberger, professor vid Chalmers tekniska högskola, före detta generaldirektör för Energimyndigheten, ger stöd till Birgersson och Sundin och tycker att det ska utredas vidare: ”Artikelns förslag ligger i linje med EU-kommissionens strategi, Repower EU, för att det demokratiska Europa skall kunna motstå hoten från Ryssland. Det gäller att minska importen av gas, olja, kol och uran från Ryssland och det gäller att bli mindre tekniskt sårbar”, skriver han.

Samhällsbyggarna är stolta över att presentera Olov Lindgren som andra företag att ansluta sig till Samhällsbyggarna & Co, vårt partnerskapsprogram. & Co med Samhällsbyggarna är & Co med hela branschen!   Om Olov Lindgren: "Olov Lindgren är ett familjeägt fastighetsföretag med lång historia i Stockholm. Tillsammans är vi cirka 90 anställda som förvaltar 116 hyresfastigheter. Företaget vilar på en gedigen byggmästartradition där långsiktiga och hållbara fastigheter alltid har varit i fokus."   Ett partnerskap med oss möjliggör inte bara vår verksamhet, det fungerar också som en katalysator för positiv förändring inom samhällsbyggnadssektorn. Tillsammans arbetar vi med att forma framtidens samhälle med fokus på innovativa lösningar och hållbar utveckling. Anslut er till Samhällsbyggarna & Co idag och ta del av unik möjlighet att vara en drivkraft bakom samhällsförbättringar samt dra nytta av fördelarna med partnerskapet.   Vill du och ditt företag eller organisation veta mer om Samhällsbyggarna & Co?  Läs mer och kontakta oss!

Ekonomisk hållbarhet är en del av ekologisk och social hållbarhet, vilket innebär att använda, vårda och underhålla resurser för att skapa långsiktigt hållbara värden.  Det finns två teser när man talar om ekonomisk hållbarhet. Den ena baseras på att den ekonomiska tillväxten inte tar hänsyn till hur ökningen påverkar både det sociala kapitalet och naturkapitalet. Den andra tesen som är det mest relevanta är att man uppnått ekonomisk hållbarhet utan att den haft en negativ påverkan på den ekologiska och den sociala hållbarheten. Genom eleffektivisering kan behovet av utbyggnad av elproduktion och eldistribution minskas, och effektiviseringen kan leda till stora investeringsbesparingar. Ekonomisk hållbarhet bestäms av människor Från år 2024 kommer tusentals företag inom EU att omfattas av hårdare krav på hållbarhetsrapportering genom det nya EU-direktivet CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive). Till exempel kommer krav ställas på rapportering av klimatpåverkan. Den nya förordningen kommer direkt eller indirekt att påverka alla företag inom EU, eftersom de direkt berörda företagen även kommer att ställa högre krav på alla sina leverantörer. De leverantörer som uppfyller kraven kommer att ha en klar konkurrensfördel mot de som inte gör det. CSRD ställer högre krav än tidigare på kvalitet och transparens vid bolagens årsredovisning för att motverka så kallad greenwash. Årsredovisningen ska bland annat innehålla den information som behövs för att förstå hur hållbarhetsfrågor påverkar företagets ekonomiska resultat. Redovisningskomplexiteten ökar framför allt för medelstora företag som sannolikt i början behöver konsulthjälp för att hantera CSRD. En viktig skillnad mellan ekonomisk hållbarhet respektive ekologisk och social hållbarhet är att de ekonomiska är formade av oss människor. Ett exempel där ekonomisk hållbarhet får en direkt påverkan är energieffektivisering av befintliga bostäder, lokaler, industrier och inom energisektorn. ”Den nya förordningen kommer direkt eller indirekt att påverka alla företag inom EU. De leverantörer som uppfyller kraven kommer att ha en klar konkurrensfördel mot de som inte gör det.” Ökar attraktionskraft för både bolag och medarbetare En väsentlig faktor för ekonomisk hållbarhet är arbetsgivare som har en sund och långsiktigt ekonomiskt synsätt, något som ökar attraktionskraften för både bolaget och medarbetarna. För de yngre generationerna är en sund organisation med sunda hållbara värderingar och utvecklingsmöjligheter ofta viktigare faktorer än lön när de väljer arbetsgivare. För att uppnå ekonomisk hållbarhet krävs en balans i att sörja för dagens generations välfärd utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Det innebär att bygg- och fastighetsbolag, banker, finansanalytiker, kommuner och arkitekter måste arbeta efter en långsiktig ekonomisk hållbarhetsstrategi. Exempel är en bred medverkan i samhällsbyggandet vid arbete med nya stadsbyggnadsplaner och vid större förändringar av stadsbyggnadsprojekt. Energieffektivisering en viktig del Energieffektivisering för el och värme är en hittills en lågprioriterad men effektiv åtgärd med stor potential för byggsektorns ekonomi, klimatomställning och industrins konkurrenskraft. Prognoser visar att Sverige kommer att behöva dubbelt så mycket el till år 2045 jämfört med 2022 för att ställa om till ett fossilfritt samhälle med hög välfärd. Det snabbaste och billigaste sättet är att använda el mer effektivt och ekonomiskt i fastigheter och inom industrin. Indirekt har effektivisering inom elsystemet en klimatpåverkan genom att frigöra el som behövs för omställningen framför allt för transport- och industrisektorn. Sverige har i dag på årsbasis ett överskott på el och producerar mer el än vad som används i landet men ändå risk för elunderskott kalla vindstilla vinterdagar. När det gäller bostäder är befintliga byggnader den stora potentialen för energieffektivisering. Flerbostadshus som är 50 år eller äldre anses ha ett omfattande energieffektiviserings- och renoveringsbehov. Genom en snabbare renoveringstakt där energieffektiviseringar premieras kan mycket energi men även effekt frigöras. Bosco Verticale är ett bostadskomplex i Milano med fokus på ekologisk hållbarhet. Dess vertikala trädgårdar är utformade för att minska stadens koldioxidhalt och öka biologisk mångfald. Bosco Verticale har också integrerade solpaneler och användning av förnybar energi, vilket minskar dess miljöpåverkan. Foto: Mathias Reding/Pexels Om Sverige skulle göra verklighet av all lönsam energieffektivisering i byggnader så skulle det generera motsvarande drygt en tredjedel av dagens energianvändning i byggnader fram till år 2045. Enligt EU:s nya energieffektiviseringsdirektiv (EED) ska energianvändningen minska med 11,7 procent redan till år 2030. Installationsåtgärder som snålspolande blandare, isolering av rör, byte av termostatventiler, konvertering till ventilation med värmeåtervinning, utbyte till energieffektiva cirkulationspumpar gör skillnad redan idag. Vid behov av fasadrenovering tillkommer tilläggsisolering och byte av fönster som har längre avskrivningstid men som ger en bättre inomhusmiljö. Det är viktigt att skilja på energibesparing och energieffektivisering. Energibesparing är minskad komfort till exempel att dra ner på temperaturen från 21 till 19 grader eller att minska på ventilationen. Energieffektivisering är att använda energin på ett effektivt sätt till exempel ledbelysning, energieffektiva vitvaror och värmepumpar. Energibesparing är en resurs vi kan ta till vid verkliga kristider. Ett nytt bidrag från Boverket för energieffektivisering av småhus är tänkt för att skynda på omställningen till en mer hållbar elförbrukning. Dåligt med genomförandet Utöver kostnadsbesparingar för bolag finns det flera mervärden med en effektivare energianvändning. Minskade koldioxidutsläpp, hälsoeffekter och det minskade behovet av utbyggnad av elproduktionen är några exempel. Den totala samhällsekonomiskt lönsamma energieffektiviseringen när åtgärder har genomförts successivt i småhus och flerbostadshus fram till år 2045 beräknas motsvara minst 36 procent av den totala energianvändningen i sektorn bostäder och service. Trots en påvisad lönsamhet är genomförandet av energieffektiviserande renoveringsåtgärder i bebyggelsen låg. Eftersom endast en liten del av de privatekonomiskt lönsamma åtgärderna genomförs behövs det sannolikt att nya policyåtgärder införs för att mobilisera för en ökad genomförandegrad för åtgärder som är samhällsekonomiskt men inte privatekonomiskt lönsamma. Är elprisstöd rätt väg att gå Är elprisstödet ekonomisk hållbar? I sin nuvarande form riskerar den att minska hushållens motivation och beteende med att hushålla med el, även om elåterbäring naturligtvis är ett välkommet bidrag för många hushåll och elkrävande mindre bolag. På sikt kan nuvarande utformning av elprisstödet bidra till både elbrist, högre elpriser och öka på inflationen. Nu bygger människor upp förväntningar på att staten åter kommer att gå in och kompensera om situationen med extremt höga elpriser uppstår igen. Följden riskerar att bli att det inte är någon idé att vara mer eleffektiv. I stället borde eventuellt stöd vara tydligare och generellt behovsprövat för enskilda hushåll. Cirkulär ekonomi För kunna uppnå ekonomisk hållbarhet behöver byggbranschen även växla från dagens linjära ekonomi mot mer cirkulär ekonomi. Byggbranschen producerar drygt tio miljoner ton avfall per år i Sverige. Det är dubbelt så mycket avfall som de svenska hushållen står för. Detta är ett enormt resursslöseri och ohållbart ur ett ekonomiskt hållbarhets perspektiv. Det finns mycket att göra inom byggbranschen eftersom den även står för en femtedel av Sveriges nationella koldioxidutsläpp. Ett exempel på bra ekonomisk hållbarhet är att den cirkulära ekonomin som är ett uttryck på att värdet av produkter, material och resurser kvarhålls i ekonomin så länge som möjligt genom återanvändning eller återvinning. Cirkulär ekonomi är inte en strategi eller en miljöfråga, utan är snarare ett sätt att organisera samhället och innefattar ett mer hållbart nyttjande av dess resurser. En cirkulär ekonomi bygger på att det måste finnas både en design, lagstiftning och marknad som stimulerar återanvändning och återvinning. Cirkulär ekonomi är en positiv modell och inte en antikonsumtionsmodell. Den ger återkommande pengaströmmar från samma material i stället att som nu låta dem gå förlorade i systemet. Cirkulär ekonomi är ett bra exempel på ekonomisk hållbarhet som innebär att leva på avkastningen av planetens tillgångar och inte som nu enbart förbruka dem. För att kunna genomföra den cirkulära ekonomin i industriell skala krävs helt andra affärsmodeller och en utveckling än dagens tänkande. Ett bra exempel är att returglas redan i dag till stor del återanvänds till byggisolering. Cirkulär affärsmodell är inte en antikonsumtionsmodell. Illustration: Naturskyddsföreningen/Sofia Liljander Ekonomisk hållbar upphandling För den offentliga sektorn innebär ekonomiskt hållbar upphandling att allmänna medel används effektivt för att stimulera ett väl fungerande näringsliv med en tillväxt som inte får ske på bekostnad av människor eller miljö. Hållbarhetskrav måste inkludera en samhällsekonomisk analys och kostnaden över hela livscykeln. Att ställa hållbarhetskrav vid offentlig upphandling och vid försäljning vid kommunala markanvisningar, tjänster och produkter bidrar till samhällsnyttan genom att våra skattemedel används på bästa sätt. Att främja ekonomisk hållbarhet även för den privata sektorn resulterar som ett viktigt incitament för byggbranschen, industrin och fastighetssektorn att utveckla nya produkter och affärsmodeller. Ett hinder för en samhällsekonomisk analys är svårigheten att räkna på icke prissatta nyttor såsom värdet av kulturskatter, naturkapital, biologisk mångfald, hälsa och buller. Analyser som fokuserar mer specifikt på samhällsbyggnadssektorns ekonomiska resultat kan handla om att undersöka hur ekonomiskt bärkraftigt planerade stadsbyggnadsprojekt blir. Enligt Europeiska miljöbyrån (EEA) är riskerna för förlorad biologisk mångfald, naturkapital, klimatförändringar, oönskade utsläpp av växthusgaser, föroreningar och förlorade ekosystemtjänster direkt sammankopplade med stadsplanering. Biologer och ekologer bör därför vara en självklar del i byggföretagens organisation och att arbetet med biologisk mångfald måste finnas med som en del i den ekonomiska hållbarheten tidigt i byggprocessen. Grön finansiering Ett misslyckande av ekonomisk hållbarhet är när en marknadsekonomi inte är samhällsekonomiskt verkningsfull. En del svenska AP-fonder, banker och fondbolag bidrar fortfarande indirekt till den globala uppvärmningen genom aktieinnehav i bolag som arbetar med fossil utvinning. Problemet är hur finansieringsbolag ska ta hänsyn till aktieägarnas kortsiktiga vinstkrav som ofta hamna i ett motsatsförhållande till samhällsnytta och förebyggande globala hållbarhetshänsyn?  Riksbanken har en investeringspolicy om ekonomisk hållbarhet som innebär att de ska ta hänsyn till hållbarhet i valet av tillgångar i valutareserven. Byrån Halvarsson & Halvarsson gjorde år redan 2020 en genomlysning av 332 svenska noterade bolags rapporteringar av klimatrisker. Undersökningen visade då att endast 17 av 332 bolag rapporterar i enlighet med TCFD:s riktlinjer (Task Force on Climate Related Financial Disclosures). De närmaste tio åren ska EU satsa hela tiotusen miljarder kronor på grön omställning. Pengar kommer bland annat att investeras i samhällsbyggandet. Det är mycket pengar som förhoppningsvis kommer att locka flera aktörer i byggsektorn. Lån som används för att finansiera omställningen till en mer hållbar samhällsutveckling kan även bli berättigade gröna lån i Sverige till exempel via Kommuninvest. För att få lån enligt kategorin Gröna byggnader krävs att man främja byggnadens miljöprestanda – både vid ny- och ombyggnad. Det är emellertid viktigt att inte bara bygga hållbart, utan även vackert. Arkitekturen håller på att glömmas bort i dagens bostadsbyggande. Välmående och stolthet att bo i ett vackert hus är svårt att värdera ekonomiskt. ”En del svenska AP-fonder, banker och fondbolag bidrar fortfarande indirekt till den globala uppvärmningen genom aktieinnehav i bolag som arbetar med fossil utvinning.” BNP mäter inte välbefinnande Bruttonationalprodukten (BNP) mäter värdet på det som produceras i ett land under ett år. BNP mäter varken invånarnas hälsa, välfärd, livsvillkor eller tillståndet för miljön. BNP tar med andra ord inte hänsyn till begränsning av planetens resursuttag. Ju större uttag av ändliga resurser såsom gas olja och kol är positivt för BNP. Motsvarande gäller även för skador efter stormar, trafikolyckor och andra händelser som bidrar till att öka BNP genom att nya ersättningsprodukter krävs. Social hållbarhetspåverkan synliggörs inte heller i BNP-måttet. Ett relevantare begrepp för ekonomisk hållbarhet borde snarare vara NNP (netto national produkt) som tar hänsyn och inkluderar effekterna av resursuttagen. Det behövs ett annat sätt att mäta ekonomisk utveckling. Kritiker menar att en nedgång i BNP erfarenhetsmässigt följts av ökad arbetslöshet och ökade inkomstklyftor. Andra hävdar att nedgångar i BNP orsakas av andra typer av kriser och uppkomna problem. Det senaste aktuella exemplet är kriget i Ukraina med energikrisen och lågkonjunktur som följd, vilket visar att den hållbara ekonomin i dag är än mer global. EU:s taxonomiförordning för hållbara investeringar Taxonomin som trädde i kraft år 2022 är ett verktyg för att nå EU:s klimatmål och målsättningarna inom EU:s gröna tillväxtstrategi, den gröna given. Syftet med EU:s taxonomi är att kunna identifiera och jämföra miljömässigt hållbara ekonomiska investeringar genom ett gemensamt klassificeringssystem för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. För att en viss ekonomisk verksamhet ska kunna klassificeras som miljömässigt hållbar så ska den bidra väsentligt till ett eller flera av EU fastställda miljömål. Det positiva är att finanssektorn nu får gemensamma riktlinjer vilka investeringar som ska få kallas gröna och städa upp bland rådande skönmålningar och därigenom undvika riskerna för greenwash. Att avvakta och se är ingen långsiktig lösning Inom finanssektorn finns det fortfarande bristande kunskaper kring klimatförändringarnas effekter när det gäller dess långsiktiga påverkan på ekonomin. Svårigheten för finanssektorn är naturligtvis att övertyga investerare att genomföra kapitalplaceringar som inte ger samma avkastning på lång sikt som på kort sikt. Nationalekonomi är ingen exakt vetenskap, speciellt inte när det gäller ekonomisk hållbarhet. Det är en komplicerad uppgift att uppskatta de långsiktiga ekonomiska konsekvenserna och dess påverkan på miljön. För ekonomisk hållbarhet är det nödvändigt att ta fram nya affärsmodeller och kunna prissätta effekterna av utsläppen av växthusgaser för att minimera risker för framtida finansiell instabilitet. Realistiskt är vi fortfarande långt ifrån att uppnå Parisavtalets globala mål på 1,5 grader, som snarare går mot cirka 3,0 grader vilket FN:s senaste IPCC rapport i mars 2023 visar. ”Business as usual” kan bli förödande för vår framtida välfärd och den ekonomiska stabiliteten. Vi behöver en ny generation bank- och nationalekonomer som har en annan helhetssyn på den ekonomiska hållbarheten. Vid klimatmötet i Sharm el-Sheikh i Egypten i november 2022 var det Afrikas år och fokus låg på ekonomisk klimaträttvisa. Industriländernas utlovade ekonomiska bidrag från klimatmötet i Paris till den fattiga delen av världen hade vid klimatmötet ännu inte uppfyllts. Passivitet med att avvakta och se är ingen långsiktig ekonomisk hållbar lösning. Den kan leda till att både industri- och utvecklingsländernas skepp till slut kantrar. Johnny Kellner Energi- och klimatstrategTidigare verksam hos Sweco, JM och Veidekke Referenser 1 Ekonomisk tillväxt 2020, KTH 2 Mats Olsson Högskolan i Gävle, 2018. 3 Hur definierar vi hållbar ekonomisk utveckling? Nationell samordnare Agenda 2030, Göran Finnveden, KTH. 4 Johnny Kellner, ”Cirkulär ekonomi”, tidningen Husbyggaren nr 4,2021,  5 Johnny Kellner, ”Finanssektorns hållbarhetsarbete”, artikel Bygg och Teknik, nr 4, 2021. 6 Riksdagen. motion 2019/20:1400 av Hillevi Larsson (S). 7 Finansinspektionen 2022 taxonomin. 8 Strategi för fossilfri konkurrenskraft. 9 Stadsbyggnad 2021, Så kan du tänka kring ekonomisk hållbarhet. 10   Anthesis rapport 2021:06, Den samhällsekonomiska potentialen från energieffektivisering i byggnader.

Har du eller någon du känner skrivit årets bästa examensarbete inom hållbart samhällsbyggande?   En av branschens viktigaste frågor är hållbart samhällsbyggande. Nytt för i år är att vi nu delar ut pris för årets bästa examensarbete inom just detta. Per Fladvad, Olof Hulthén och Mats Textes Stiftelse – Structorstiftelsen står för prissumman på 50 000 kronor.   Passa på att lyfta just din uppsats och ditt valda studieområde till en bredare publik. Vi behöver ditt bidrag senast den 6 juli 2023. Skicka in ditt bidrag!

Samhällsbyggnadsdagarna kommer i år att äga rum på 7A Odenplan, Stockholm. Tillsammans med ledande experter, beslutsfattare, investerare och andra nyckelpersoner från Sverige och världen har du chansen att vara med i årets viktigaste samling för alla som bygger, förvaltar och utvecklar samhället.    Passa på innan det är för sent och köp din Early Bird-biljett till rabatterat pris!   Medlemmar i Samhällsbyggarna har dessutom extra rabatt. Inte medlem ännu? Bli det! Psst, är du student? Då är SB-dagarna gratis, men studentanmälan öppnar senare. Håll utkik!   Bli en del av SB-dagarna Partnerskap - Gör dig synlig för hela branschen Utställare - Möt kunder och kollegor i hela branschen Studentsponsor - Lär känna framtidens samhällsbyggare

Om snart ett år – den första juli 2024 – väntas Boverkets nya byggregler träda i kraft. De ska ersätta dagens BBR (Boverkets Byggregler) och EKS (Boverkets konstruktionsregler). Nu är de flesta av förskrifterna ute på remiss. – Målet är att skapa regler som möjliggör innovation och främjar nya tekniska lösningar, liksom användningen av nya material och metoder, sade Jonas Edahl, projektledare på Boverket under den konferens som Samhällsbyggandets regelforum arrangerade i april. Regelverket ska bli mindre detaljstyrande, och enklare. Det innebär färre regler, som ska formuleras som funktionskrav, och endast innehålla föreskrifter. Allmänna råden försvinner och hänvisningar till standarder undviks. I stället ska branschen ta ett större ansvar för regeltillämpningen vid byggnationer. Här pågår också arbete via Samhällsbyggandets regelforum, som bland annat tagit fram förslag på så kallade sektorsnormer. Ett förslag på hur dessa normer för samhällsbyggnadssektorn ska tas fram skickades ut på remiss i januari i år. Jonas Edahl konstaterar att strukturen och uppbyggnaden i bygg- och konstruktionsreglerna ska förenklas, medan kravnivåerna i plan- och bygglagen, PBL, och plan- och byggföreskrifterna, PBF, ska vara kvar. – Regelverket ska ha en likriktad struktur och detaljeringsgrad, och vara enhetliga och konsekventa. Reglerna ska ut på remiss i fyra etapper, där den första, föreskrifterna om buller, och som hade slutdatum redan 2021. De andra och tredje etapperna pågår just nu. Etapp två ska vara inlämnad senast den 18 juni. Det gäller föreskrifterna om hygien, hälsa och miljö, liksom säkerhet vid användning. Etapp tre– brandskydd; bärförmåga, stadga och beständighet; lämplighet för sitt ändamål; tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga; liksom tomtkrav – har deadline 27 augusti. Den fjärde remissetappen, som behandlar föreskrifter om Energihushållning, har däremot kopplats loss från tidsplanen. Den kan tidigast träda i kraft vid årsskiftet 2025–2026. – Anledningen är att Boverket först måste invänta beslutet om energiprestandadirektivet, sade Jonas Edahl. Direktivet innebär bland annat att nya byggnader som ägs av offentliga aktörer ska vara nollutsläppsbyggnader från och med 2028 och gälla för samtliga nya byggnader från och med 2030. Alla nya bostadshus ska optimeras för solenergi efter 2029. Alla befintliga bostadshus ska vara nollutsläppsbyggnader senast 2050. Däremot kommer delrapporter kring arbetet att skickas ut för at inhämta synpunkter även om direktivet inte är i hamn. Arbetet kommer alltså att pågå efter 1 juli 2024 – liksom en låg tids implementering. – Det här är en lång process som inte kommer att vara färdig i och med att vi får nya byggregler, utan det här kommer att fortsätta decennier framöver innan vi har lärt oss och vi har hittat formerna för hur vi ska jobba framgent, sade Tommy Lenberg, vd Byggherrarna och ordförande i Samhällsbyggandets regelforums styrgrupp. Emma Hult, projektledare för sektorns initiativ Samhällsbyggandes regelforum, bjöd in till konferensen. De jobbar med regler och standardisering över hela sektorn, för att se till att ändringarna kommer hela sektorn till gagn. Konferensen bjöd också internationell utblick. En av talarna var norska Kari Befring Bjørnstad från Direktoratet for byggkvalitet, DIBK. Hon berättade att de norska reglerna är svåra att förstå eftersom de är så oklara och vaga. – Precisionsnivån är för dålig och strukturen är inte enhetlig, sade hon. Den norska strukturen är tredelad medan den svenska har fyra nivåer. Målet med de nya norska reglerna och strukturerna är att de ska vara enkla att förstå och använda liksom anpassade för digitalisering på flera nivåer: för allmänheten, för användare, för tredjepartssystem och så vidare. Omvandlingen drivs på med både piska och morot, och utgångpunkten i systemet är användaren – inte avsändaren. – Det ska ge färre byggfel, bättre efterlevande och öka produktiviteten i byggnäringen, sade Kari Befring Bjørnstad. Nu pågår arbetet med de svenska byggreglerna, vilket har satt igång diskussioner och tankar även utanför de omedelbara områden som berörs i arbetet med Möjligheternas byggregler. – Anläggningssidan berörs ganska perifert, eller inte alls. Men det finns precis samma frågor där. Jag ser framför mig att man verkligen har människoperspektivet. För man måste förstå att det är en halv miljon människor i Sverige som i någon utsträckning berörs av reglerna, säger Mårten Lindström som är projektledare och senior rådgivare på Samhällsbyggandets regelforum. – Man måste se till att systemet hjälper den som ska jobba med det, och där är digitaliseringen en viktig komponent. Text: Fredrik Hielscher Foto: Pexels   Några nyheter i Möjligheternas byggregler Kapitel ett i författningsförslaget från Boverket ersätter avsnitt ett och två i Boverkets byggregler, BBR. Båda är mycket lika men med några undantag. Betoning på fackmässighet och krav på dokumentation när det gäller projektering, utförande och kontroll är en betydande ändring. I vissa delar kommer också nya krav på dokumentation, exempelvis i den om fukt och ventilation, som finns i kapitlet om hygien, hälsa och miljö. Där finns dokumentationskravet med redan vid projekteringen, liksom i den färdiga byggnaden. När det gäller ändring av byggnad, så har krav på klarlägganden om den befintliga byggnadens egenskaper införts. Detta ska göras parallellt med projekteringen. När det häller hygien, hälsa och miljö, tror Boverket att flest frågor kommer att handla om exempelvis tilluft, att dagsljuskravet ska gälla bostaden som helhet, rumshöjd utan mått men med funktionskrav. Delar av de allmänna råden kring trappor, ramper och balkonger kommer delvis att hittas i en ny standard som arbetas fram nu. Bakom Samhällsbyggandets regelforum står följande branschorganisationer: Byggföretagen Byggherrarna Byggmaterialindustrierna Fastighetsägarna Innovationsföretagen Installatörsföretagen Sveriges Allmännytta Trä- och Möbelföretagen Bland initiativtagarna finns också: Svenska byggbranschens utvecklingsfond (SBUF) Svensk Byggtjänst AB IQ Samhällsbyggnad

Boverkets nya byggregler väntas träda i kraft 1 juli 2024. De ska ersätta dagens BBR (Boverkets Byggregler) och EKS (Boverkets konstruktionsregler). Nu är de flesta av förskrifterna ute på remiss, och Samhällsbyggarna kommer att lämna svar i några eller alla remisser.   Vi söker därför dig med särskilda kunskaper i ämnet och som vill vara med och mejsla fram föreningens remissvar. Remissrådet kommer att samlas för att diskutera och planera arbetet i månadsskiftet juni–juli och svaren ska skickas in senast 25 augusti.   Om du är intresserad av att medverka – tveka inte att höra av dig på mejl eller telefon på kansliet:   info@samhallsbyggarna.org   Läs mer om arbetet med reglerna i Samhällsbyggaren Läs mer om Möjligheternas byggregler på Boverkets webbplats   Reglerna ska ut på remiss i fyra etapper Etapp 1: Föreskrifterna om buller var först ut och hade slutdatum redan 2021.    Etapp 2: Den andra etappen ska vara inlämnad senast den 18 juni. Den gäller föreskrifterna om hygien, hälsa och miljö, liksom säkerhet vid användning.    Etapp 3: Har deadline 27 augusti och det är föreskrifterna i den som Samhällsbyggarna nu kommer att lämna svar på – se lista nedan.   Etapp 4: Behandlar föreskrifter om Energihushållning, har kopplats loss från tidsplanen. Den kan tidigast träda i kraft vid årsskiftet 2025–2026.   Remisser i etapp 3   Boverkets förslag till föreskrifter om översiktsplan Remissvaren ska ha kommit in till Boverket senast den 25 augusti 2023.   Boverkets förslag till föreskrifter om ändringar i Boverkets byggregler (2011:6) samt upphävande av BBRAD och BBRBE Remissvaren ska ha kommit in till Boverket senast den 25 augusti 2023.   Boverkets förslag till föreskrifter och allmänna råd om säkerhet i händelse av brand i byggnader Remissvaren ska ha kommit in till Boverket senast den 25 augusti 2023.   Boverkets förslag till föreskrifter och allmänna råd om bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m. Remissvaren ska ha kommit in till Boverket senast den 25 augusti 2023.   Boverkets förslag till föreskrifter om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga i byggnader Remissvaren ska ha kommit in till Boverket senast den 25 augusti 2023.   Boverkets förslag till föreskrifter om bostäders lämplighet för sitt ändamål Remissvaren ska ha kommit in till Boverket senast den 25 augusti 2023.   Boverkets förslag till föreskrifter om krav på tomter m.m. Remissvaren ska ha kommit in till Boverket senast den 25 augusti 2023.     Publicerat: Måndag 12 Juni

Att i dagens turbulenta omvärldsläge påpeka att det är viktigt att värna om territorier när vi planerar samhällen kan möjligtvis verka okänsligt eller till och med motsägelsefullt.  Det är lätt att tankarna går till negativt laddade begrepp såsom gated communities då vi pratar om slutna innergårdar. Men det finns forskning som visar att det är en balansakt vi behöver ta hänsyn till, exempelvis i planering av bostadsgårdar. Johan Wahlgren, geograf och utredare inom social hållbarhet på Tyréns, granskar perspektiv, forskning och praxis kring hur vi planerar för territorier och gränser, och ställer sig frågan: Kan bejakande av människors territoriella sidor till och med skapa mer öppna och fredliga samhällen – åtminstone på kvartersnivå?   Det finns idag en rad olika principer och praxis kring hur vi planerar för social hållbarhet, men många av dessa har visat sig ha svag evidens. Detta är något vi undersöker i FOI-projektet Sociala värden hela vägen , som Tyréns driver tillsammans med Skanska och Lunds kommun, med finansiering från Vinnova. Projektet syftar till att ta fram ett ramverk för social hållbarhet i plan- och byggprocessen, med förhoppningen att utöka förståelsen för kopplingen mellan fysisk planering och social hållbarhet. I denna artikel tittar jag närmare på hur utformningen av bostadskvarter kan påverka den sociala hållbarheten, och i vilken grad forskning och praktik överensstämmer.  Med dagens geopolitiska situation har det blivit allt viktigare att stå upp för vårt öppna samhälle. Öppenhet ses som en självklar princip när det gäller demokrati och det fria samhället. Frågan är om detta även satt sin prägel på hur vi planerar den fysiska strukturen i våra bostadskvarter. I detta sammanhang är dock inte öppenhet alltid något att sträva efter.   När jag i mitt arbete som samhällsplanerare analyserar bostadsprojekt utifrån social hållbarhet tittar jag på de allmänna utrymmena, främst i utemiljön. Aspekter som tillgänglighet, trygghet och barnperspektiv är då centrala. När det gäller trygghet upplever jag att fastighetsägare och bostadsutvecklare generellt sett har god kunskap. Det finns oftast en medvetenhet om att det är viktigt att människor kan övervaka varandra – det ska finnas siktlinjer och social kontroll. Det finns också en tanke kring att strukturer där personer kan gömma sig inte är bra – vilket till stor det stämmer. Men att större slutna utrymmen – såsom slutna innergårdar – skulle bidra till otrygghet är en form av övertolkning eller missförstånd.  Strävan att undvika slutna utrymmen, i kombination med ambitionen att bostadsprojektet även ska skänka kvaliteter till närområdet (utöver planområdet), verkar i vissa fall yttra sig i en öppen fysisk kvartersstruktur där gränsen mellan det privata och det allmänna är flytande. Detta med avsikten att bostadsgården ska vara välkomnande för alla. I vissa fall kan detta ses som en kompensation till en allt för snålt tilltagen gård, där den allmänna platsmarken kan erbjuda de boende en förlängd bostadsgård över den flytande gränsen, och på samma sätt en större allmänning när förbipasserande så att säga kan låna en del av de boendes bostadsgård. Tanken må vara god, men låt oss nu se vad forskningen säger om öppna och slutna fysiska strukturer, i relation till social kontroll och trygghet.  Ett av kvarteren i Kopparlunden, Västerås. Initialt planerades ett allmänt gångstråk längs den svarta pilen i bilden. Det skulle gå rakt igenom bostadsgården och förskolegården som är markerad i rött. Sociala normer och ordning och reda, kan upprätthållas genom att vi människor håller koll på varandra (så kallad social kontroll). Den amerikanska författaren Jane Jacobs översatte 1961 detta i begreppet eyes on the street , vilket i praktiken handlar om vilka förutsättningar den fysiska miljön skapar för oss att just hålla koll på varandra. Det krävs exempelvis ett visst flöde av människor, alternativt befolkade fönster med utsikt över gatan eller platsen i fråga, för att denna typ av sociala kontroll ska fungera. Jacobs tankar utvecklades 1972 av arkitekten Oscar Newman till designkonceptet Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED). Han menade att territorialitet förbättrar förutsättningarna för vår sociala kontroll ytterligare. Det är lättare för oss att hålla koll på varandra inom ett begränsat område. Newmans tankar kring territorialitet förutsätter ett vi och ett dom. Vi är vi som bor här och Dom är de som går förbi här utanför på gatan.  Stadsbyggnadsforskaren Eva Minoura visar i sin doktorsavhandling Uncommon Ground från 2016 att det finns en korrelation mellan tillit grannar emellan och bostadsgårdens grad av fysiska slutenhet. Privata initiativ som signalerar tillit, som exempelvis planteringar, egna utemöbler, grillar, lämnade leksaker etcetera, visar sig vara vanligare ju mer sluten bostadsgården är. Att byggnadsstrukturen är sluten visar sig även innebära kvaliteter som är avgörande för gårdens nyttjandegrad. Minoura menar att territorier organiserar vårt handlande och förenklar vår förståelse för vad som förväntas av oss. Svårlästa territorier ger sociala konsekvenser som i vissa fall utlöser konflikter medan de i andra fall minskar eller helt eliminerar användningen. Hon skiljer på den extroverta vistelsen som det offentliga rummet erbjuder, där det är tydligt att vi kan vara exponerade för vem som helst, och den mer introverta som den privata sfären kan erbjuda. Vissa ytkrävande aktiviteter som exempelvis idrott och lekar kan vara svårt att rymmas på bostadsgårdar. Denna typ av aktiviteter hör också till de som människor ser som extroverta och därmed möjliga att lokalisera till närliggande parker eller grönområden under förutsättning att sådana finns. Vad som är svårare för allmänna parker att erbjuda är de introverta aktiviteterna som mer privat avkoppling och samvaro med nära och kära.  Kulturmiljön i Västeråsområdet Kopparlunden ska få nya bostäder, arbetsplatser och mötesplatser. Illustration: Fojab I kvarter med hög täthet kan det dock vara tvunget att öppna upp fasader för att skapa bättre ljusförhållanden och utblickar. För att åstadkomma de positiva effekterna av den slutna bostadsgården räcker det dock att endast den lägsta nivån är sluten. Sedan ska det sägas att en god territorialitet enligt CPTED inte nödvändigtvis behöver innebära en helt sluten struktur där det behövs nyckel eller blipp för att ta sig in. Tvärtom brukar det inom CPTED talas om symboliska gränser som signalerar övergången från offentligt till privat.  Låt oss slutligen ta ett exempel från fysisk planering, där prioritering av ytor aktualiserar frågan kring tydliga territorier och trygghet. Det berör också en annan viktig fråga: barnperspektivet. Hur ser vi till att skapa goda utemiljöer för denna grupp som inte har någon möjlighet att själva bevaka sina intressen? Vid omvandlingen av stadsdelen Kopparlunden i Västerås – från metallindustriområde till blandstad – var det stora utmaningar med prioritering av det knappa utrymmet. Även där fanns en idé om att skapa öppna kvartersstrukturer för att använda den knappa ytan så effektivt som möjligt. Idén föll i detta projekt på eget grepp, då det allmänna gångstråk som planerades genom en av bostadsgårdarna inte bara skapade osäkra territorier utan också stal utrymme från förskolans del av bostadsgården. Vi som arbetade med social hållbarhet och barnperspektivet i projektet, påpekade riskerna med denna lösning. Kvartersstrukturen medgav flera alternativa gångpassager förbi detta kvarter så i detta fall blev lösningen att plocka bort gångstråket, vilket ökade tydligheten och förskolans gård uppnådde drygt 3000 kvadratmeter i enlighet med Boverkets riktlinjer (se figur på föregående sida).   I den här artikeln lyfts en utmaning som blir alltmer aktuell då samhällen förtätas och omvandlingsområden planeras, där svåra prioriteringar och kompromisser mellan olika intressen är ofrånkomliga. Artikeln belyser hur öppna kvartersstrukturer med otydliga territorier i slutändan kan innebära mindre friyta för alla, i och med otydligheten det medför. Utformningen som syftar till att välkomna alla och som i vissa fall även syftar till att kompensera för knapp yta kan få motsatt effekt om den istället leder till att ingen känner sig välkommen och ingen därmed nyttjar den aktuella ytan. Planerar vi istället för tydliga territorier och gränser mellan det privata och det offentliga kan vi skapa goda förutsättningar för social hållbarhet i form av trygghet, orienterbarhet, identitet, rekreation och sammanhållning. För hur goda våra ambitioner än är när det kommer till den öppna stadsväven där alla är välkomna, kommer inga möten att ske på platser där ingen vill vistas. Johan Wahlgren Geograf med fokus på social hållbarhet inom samhällsbyggnad johan.wahlgren@tyrens.se

Det sägs att tid är allt vi har. Tiden som är densamma för oss alla. Tiden som vi ska använda väl, samtidigt som tiden rinner ut i sanden. Så en fråga vi måste ställa oss i arbetet för en hållbar omställning är: använder vi tiden på rätt sätt? Lägger vi den där vi kan göra störst skillnad på kortast tid för att hålla världen inom 1,5-gradersmålet? I engelskan används ofta ordet ”stewardship” för att beskriva det förhållande vi behöver ha till vår planet. Ett ord som närmast kan översättas till ”förvaltarskap”, men med ett inneboende “beskydd” som jag tycker försvinner i översättningen. Ett beskyddande förvaltarskap av denna planet, av våra samhällen, våra miljöer, vår jord, våra städer, våra vänner och familj. Våra barn. ”Vilket förvaltarskap vi antar är därför en viktig positionering för oss som människor, våra framtida generationer, men också de branscher vi jobbar i här och nu.” ”Vi ärver inte jorden från våra förfäder, utan vi lånar jorden från våra barn”, är ett träffande talesätt som återkommer inom miljörörelsen. Ett annat är att vi i varje beslut och övervägande måste ta hänsyn till den påverkan detta får sju generationer in i framtiden. Vilket förvaltarskap vi antar är därför en viktig positionering för oss som människor, våra framtida generationer, men också de branscher vi jobbar i här och nu. Vissa företag måste oavkortat bromsa in sina aktiviteter för att minimera de negativa trender som förstör vår planet. Andra företag behöver ta plats för att möta de behov, problem och önskemål som vi människor har, utan att det drabbar andra människor, djur och natur. Du som yrkesverksam inom hållbarhet har här en hemläxa att göra i att inse om din roll är att agera som en Bolagsväktare eller som en Omställare. Ska du exempelvis göra som Arla och utnyttja hållbarhetsarbetet till din försäljningsmässiga fördel? Eller ska du ta till ditt mod och integritet och gå samma spår som Desiree Fixler? Visselblåsaren som gav sken till hur tyska kapitalfonden DWS Group inte alls förvaltade 459 miljarder euro i ESG-tillgångar, utan 115 miljarder euro [1] . ”Tid är allt vi har och tiden börjar bli knapp” I en värld där vi inte har råd att de negativa trenderna fortsätter peka uppåt i varje diagram som lyfter sociala, ekonomiska och miljömässiga frågor, så krävs det en stop-loss-funktion. Vi måste ta ut våra insatser i form av tid, pengar och energi i verksamheter som lurar oss att tro att en vändning kommer. Bara de får chansen att finansiera omställningen genom att bedriva ”business as usual” ett litet tag till, när vi egentligen behöver bedriva “business unusual”. När nu tid är allt vi har och tiden börjar bli knapp enligt senaste IPCC rapporten bör du fråga dig: Ska du fortsätta agera bolagsväktare? Eller ska du agera omställare? Vad svaret på frågan blir får tiden avgöra och det sorgliga är att tiden börjar ta slut. Robin Rushdi Al-Sálehi Grundare av lokaldelningsplattformen Vakansa och affärsutvecklare på arkitektbyrån Codesign PS: Till alla de som anser att texter som dessa underminerar de som försöker göra rätt för sig vill jag endast säga detta: Om inte vi gör rätt, så vem? Om inte nu, när? [1] https://app.wedonthavetime.org/posts/c0bea8d2-61b8-4600-bfde-d6cf91ae22dc

Nu är det nya numret av Samhällsbyggaren ute. Prenumerera eller bli medlem i Samhällsbyggarna för att läsa! Porträtt: Nicole Kringos För att klara hållbarhetsmålen måste vi skapa flexibla strukturer som bättre möjliggör innovation för framtiden. Det menar Nicole Kringos som är professor i vägteknik och leder kompetenscentret Road2Science vid Kungliga Tekniska högskolan. EU-taxonomin och fastighetsbolagen Sedan i fjol tillämpas EU:s gröna taxonomiförordning i Sverige – ett klassificeringssystem för miljömässigt hållbara verksamheter. Olle Birlevs examensarbete i fastighetsvetenskap vid Lunds tekniska högskola, tittar närmare på vilka konsekvenser detta har fått för den svenska fastighetsbranschen. Johan Wahlgren: ”Viktigt att värna om territorier när vi planerar samhällen” När vi talar om slutna innergårdar går tankarna ofta till sådant som gated communities. Men forskning visar att territorier är viktiga att ta hänsyn till i planeringen av exempelvis bostadsgårdar. Johan Wahlgren, geograf och utredare inom social hållbarhet på Tyréns, frågar sig om detta till och med kan skapa mer öppna och fredliga samhällen. Det laddade bilsamhället – nutida debatt i historiskt ljus Digitalisering eller digital transformation av bygg- och fastighetsbranschen? Anders Steinvall om batterifabriken i Skellefteå Intervju med Jan Gustafsson, tekniskt råd vid Mark- och miljööverdomstolen Nya byggregler Ny konsensusprognos från SEPREF Seminarium: På väg mot ett hållbart energisystem? Studiebesök i Barkarbystaden Så har EU-taxonomin påverkat fastighetsbolagen Pionjär vill printa fler hus – söker riskkapital AI – möjligheter och hot Ekonomisk hållbarhet – en förutsättning för långsiktigt samhällsbyggande Krönika Robin Rushdi Al-Sálehi: Är du bolagsväktare eller omställare? Joanna Messmer: Låt studenterna upptäcka branschen Möt Bertil Rosquist – ny ordförande i Samhällsbyggarna Storstockholm Foto: Fredrik Persson