Den 7 maj samlades studenter från LTH på anrika Grand Hotel i Lund för en kväll fylld av inspiration, skratt och nya insikter. EXDAY’25 bjöd på en värdefull inblick i livet efter examen - och visade på bredden av möjligheter inom samhällsbyggnadsbranschen.   Vad händer när studierna är klara? Hur hittar man sin plats i en så varierad bransch? Under kvällen fick deltagarna lyssna till tidigare studenter, numera yrkesverksamma inom olika delar av sektorn, som delade med sig av sina vägar ut i arbetslivet. Berättelserna var både personliga och peppande, och visade att det finns många sätt att göra skillnad som samhällsbyggare. Moderator Peter Collin från Structorstiftelsen hälsade välkomna innan scenen lämnades över till alumnerna Martin Fröderberg från Tyréns och Malin Johansson från Sweco som berättade om sina karriärvägar. Sedan var det dags för ett panelsamtal om likheter och skillnader i stadsutveckling mellan Mark Isitt och Ilmar Reepalu.   Därefter fortsatte kvällen med mingel, där samtalen mellan studenter och yrkesverksamma flödade och nya kontakter knöts. Komikern Henrik Nyblom stod för underhållningen innan kvällen rundades av med en gemensam middag där diskussionerna fortsatte i avslappnad form. – EXDAY skapar ett unikt utrymme där studenter får möta den verklighet som väntar efter examen. Det är något särskilt med att höra riktiga berättelser från andra som varit i samma sits och att kunna ställa frågor, säger Joanna Messmer, vd för Samhällsbyggarna.   EXDAY’25 i Lund blev en kväll som både inspirerade och förenade – och som påminde om hur viktigt det är att mötas, dela erfarenheter och blicka framåt tillsammans.   Om EXDAY EXDAY är en satsning som riktar sig till studenter i årskurs 4 och 5 på Samhällsbyggnadsprogrammen vid Chalmers, KTH, LTU och LTH. Vartannat år bjuds studenter från respektive lärosäte in till en kväll med inspiration, nätverkande och gemenskap. Bakom initiativet står Structorstiftelsen i samarbete med Samhällsbyggarna, med syftet att ge studenter verktyg, kontakter och motivation inför nästa steg i livet. Foto: Anders Jauring

Parkeringsdäck och en parkeringslänga Foto: Lantmäteriet Högsta domstolen (HD) har i två domar berört uppsägning av tomträtt. Den som väntar på dom gällande avgäldsräntan för tomträtter får vänta ytterligare en tid. Det första målet gäller uppsägning av tomträtt ”Tomträtten i Björkhagen II” (T 3537-23, 2024-12-17) och gäller uppsägning av en parkeringstomträtt från år 1957 i Stockholm (MÖD:s dom refererades i Samhällsbyggaren nr 3 2023). Sammanfattningsvis vill kommunen bygga bostäder och sa därför upp tomträtten, något som bara är möjligt vart 20 år (i många andra tomträttsfall är det betydligt längre tidsperioder mellan uppsägningarna). HD gick på samma linje som underinstanserna och godkände uppsägningen. HD konstaterar i p23 att det krävs att fastighetsägaren presenterar underlag som på ett tillfredsställande sätt visar att det föreligger ett behov av att under den kommande perioden (20 år) ta fastigheten i anspråk för det ändamål som det är frågan om. Men det finns inga krav på en mer detaljerad planering för fastighetens framtida användning. I det aktuella fallet var det ingen tvekan om att det finns ett behov av bostäder. Kommunens planarbete gjorde att det stod klart att kommunens behov av att använda fastigheten var tillräckligt nära förestående. Att kommunen kan säga upp tomträtter som har andra ändamål än bostäder (parkering i detta fall) för att istället bygga bostäder var närmast självklart. Det var just ett sådant typfall där uppsägning skulle vara möjlig enligt propositionen från 50-talet. Även andra ändrade användningar av fastigheten kan vara grund för uppsägning av tomträtten, så länge det är av betydelse från allmän synpunkt. Uppsägning av tomträtt skiljer sig från arrenden på det sättet att uppsägning kan bara ske för att fastighetsägaren vill använda marken på ett annat sätt. Vid intresseavvägningen mellan fastighetsägaren och tomträttshavaren har tomträttshavaren en uppförsbacke. Fastighetsägaren behöver inte kunna visa att man försökt förhandla med tomträttshavaren (som vid expropriation). Det krävs heller inte att uppsägning av tomträtten är det enda sättet på vilket fastighetsägarens behov kan tillgodoses. För att tomträttshavaren ska kunna stoppa en uppsägning krävs att tomträttshavaren bedöms ha ett starkt intresse av att behålla tomträtten samtidigt som fastighetsägarens behov utan större olägenhet kan tillgodoses på annat sätt (men i de fallen kan man ju undra varför kommunen skulle säga upp tomträtten). Det krävs inte särskilt långtgående planer för att säga upp en tomträtt, det räcker i vart fall med ett planprogram för att kunna säga upp tomträtten. I det aktuella fallet fortsatte kommunen med detaljplanearbetet vilket bekräftade att behovet var tillräckligt nära förestående när det nio år senare var HD:s tur att pröva uppsägningen (uppsägning var möjlig vart 20 år). En av tomträttens grundsyften är att det allmänna ska kunna återta mark som behöver användas på annat sätt. Det är därför en rimlig dom som ligger nära lagtexten, dvs en stor hänsyn till det allmännas behov och liten hänsyn till tomträttshavaren. Det andra målet gäller avröjningsvillkor ”Tomträtten Backa” T 2603-23, 2024-11-12) för en tomträtt i Göteborg där inlösenskyldigheten vid uppsägning hade avtalats bort, dvs vid väsentligen annat ändamål än bostadsbebyggelse. Även här var det en parkeringstomträtt som sagts upp för att kommunen ville bygga bostäder. Men frågan var alltså inte själva uppsägningen utan det villkor som fanns i tomträttsavtalet från år 1971 om att marken skulle avröjas på tomträttshavarens bekostad. Det innebar alltså att tomträttshavaren (en brf) inte fick någon ersättning vid uppsägningen och skulle dessutom betala för att ta bort sina anläggningar, ett parkeringsdäck och en parkeringslänga. En kostnad som uppskattades till ca 2 milj kr. Även här gick HD på samma linje som underinstanserna. Avtalsvillkoret var giltigt. HD konstaterar att parterna har en förhållandevis stor frihet att utforma villkoren för tomträttsavtalet med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet, helt i enlighet med tomträttens grundtankar enligt propositionen från 50-talet. Tomträttshavaren hade argumenterat för att det var ett otillåtet tvång utifrån egendomsskyddet i RF 2:15, något som HD inte alls höll med om. Högst rimlig dom eftersom det är tillåtet att ingå avtal med både bra och dåliga avtalsvillkor. HD pekade på samband mellan villkor och avgälden, vilket i och för sig är sant men var nog en klen tröst för tomträttshavaren. Fredrik Warnquist Universitetsadjunkt Fastighetsvetenskap Lunds tekniska högskola, LTH

Ordföranden i utskottet Årestugan ansvarar för att samordna utskottets arbete och vara kontaktperson gentemot både kansliet och Åre Byservice, som sköter den löpande fastighetsskötseln. Ordföranden samarbetar också med Åke Nilsson, som ofta befinner sig i Åre och har god kännedom om stugan.   Uppdraget omfattar att: Vara sammankallande för utskottets digitala möten. Fördela och följa upp arbetsuppgifter inom utskottet. Verka för att stugan hålls i tillfredsställande skick. Ha överblick över och vid behov engagera sig i kontakter med hyresgäster, övriga medlemmar i samfällighetsföreningen samt hantera exempelvis prisjusteringar (dessa uppgifter kan delegeras inom utskottet). Hålla kontakt med kansliet, som ansvarar för bokning och fakturering. Gärna delta under de eventuella arbetshelger i stugan som utskottet arrangerar.   Rollen kräver inte att du är bosatt i Åre eller dess närområde, men ett engagemang för stugans välmående är avgörande.   Att vara ordförande i utskottet innebär en chans att påverka hur vår gemensamma tillgång förvaltas och utvecklas. Det är ett meningsfullt uppdrag där du får inblick i fastighetsfrågor, samarbetar med andra engagerade personer och bidrar till att Årestugan fortsätter vara en uppskattad plats för många. Vi söker någon som vill ta sig an rollen med engagemang och ansvar – och som ser värdet i att vara med och göra skillnad. Är du den vi söker? Hör av dig till info@samhallsbyggarna.org

Vi är glada att kunna presentera Samhällsbyggarnas nya webb, med nytt utseende, förbättrad funktionalitet och uppdaterat innehåll. Målet är att du som besökare enklare ska kunna hitta det du söker, få en tydlig överblick över vår verksamhet och ta del av det du behöver - oavsett om du är medlem, samarbetspartner eller bara nyfiken.   Fokus på användarvänlighet och tillgänglighet Den nya webbplatsen har en modernare design, tydligare struktur och en mer visuell och levande upplevelse. Målet har varit att göra det så enkelt som möjligt att navigera, förstå innehållet och ta del av erbjudanden, nyheter, evenemang och tjänster.   När man lanserar något nytt kan det såklart smyga sig in små fel. Hittar du något som verkar konstigt eller inte fungerar som det ska får du gärna höra av dig till oss på info@samhallsbyggarna.org . Vi uppskattar din hjälp!   Vi hoppas att du gillar det nya utseendet och att du hittar det du söker. Välkommen in och upptäck nya samhallsbyggarna.org !

Nu är andra numret av Samhällsbyggaren för 2025 ute. Prenumerera eller bli medlem  i Samhällsbyggarna för att läsa hela tidningen! Porträtt: Tobias Olsson Samtidigt som arkitektrollen förändras i grunden och branschen söker nya vägar framåt, ser Tobias Olsson en chans till omstart. Som förbundsdirektör för Sveriges Arkitekter driver han frågor om hållbarhet, kompetensskifte och samhällsbyggandets långsiktiga värde – men också om yrkesstolthet och arkitektens plats i framtidens samhälle. Kan isolering verkligen skada klimatet? Många byggnader runt om i Sverige innehåller fortfarande isoleringsmaterial som släpper ut kraftigt klimatpåverkande gaser om de hanteras del. Vad händer när vi river eller renoverar utan koll? Den här artikeln går på djupet i ett dolt men högaktuellt miljöproblem. Välmående och säkra arbetsplatser Trots strategier, utbildningar och goda intentioner fortsätter olyckor att ske på svenska arbetsplatser – särskilt i byggbranschen. Med rötter i beteendepsykologin och en fot i praktiken hjälper OBM och SAFE-modellen organisationer att översätta ambition till handling. Resultatet? Färre olyckor, tydligare ledarskap – och förändring som håller över tid. Dessutom: Ledare: Samhällsbyggandet – Ett väloljat maskineri. Eller? Elkabeltunneln Anneberg Internationella verksamheten inom lantmäteriområdet Dubbel succé för EXDAY’25 The City Invitet – För ett inkluderande Europa Börjar svenskt näringsliv tappa tilltron till miljöarbetet Examensarbete: Intresseavvägningar och möjligheter i tätortsnära strandskyddsområden Digital säkerhet i byggbranschen – nya krav i AB 25 och ABPU Potentialen i sekundär gruvåtervinning Debatt: Östlig förbindelse Viable Cities: Världens klimatförebilder Aktuell juridik: Genomsnittsvärdeprincipen eller något annat? Foto: Rosie Alm

Samhällsbyggandet är ett välkoordinerat maskineri där alla delar rör sig i takt med varandra. Politikerna fattar beslut baserade på långsiktiga analyser, gedigen kunskap och insikter från branschen. Forskningen har gott om resurser och rätt forum för innovation. Utbildningarna är relevanta, framåtblickande och tätt sammankopplade med arbetslivet. Och när nya stadsdelar eller infrastrukturlösningar ska planeras, samlas förstås ingenjörer, arkitekter och andra specialister – alla med samsyn, respekt för varandras kompetens och en gemensam vision. Det är en vacker bild i teorin, där allt fungerar alldeles utmärkt… Men, vi befinner oss mitt i några av vår tids mest komplexa samhällsutmaningar: klimatförändringar, ökade krav på hållbar mobilitet, resursbrist och växande sociala skillnader. Att bygga framtidens samhällen handlar inte längre bara om teknik och gestaltning utan om att hålla samman helheter, väga av målkonflikter och skapa robusta, levande miljöer där människor kan leva goda liv, nu och i framtiden. ”DET ÄR LÄTT ATT KÄNNA FRUSTRATION. MEN DET ÄR OCKSÅ HÄR MÖJLIGHETEN LIGGER.” Den goda nyheten är att kompetensen finns. I vårt land finns ingenjörer, arkitekter och specialister med hög kompetens, erfarenhet och stark vilja att göra skillnad. Men frågan är: har vi rätt förutsättningar för att lyckas? Professionerna arbetar fortfarande ofta i stuprör, med olika språk, olika logiker och olika mål. Det saknas arenor där helhetsperspektivet får ta plats – där väg- och vattenbyggare, lantmätare, miljöspecialister, jurister, ekonomer, arkitekter med flera kan mötas och faktiskt förstå varandras roller och drivkrafter. Politiska beslut styrs ofta av kortsiktiga cykler snarare än långsiktig samhällsnytta. Forskning och innovation hålls ibland tillbaka av snäva ramar och otillräcklig finansiering. Och i utbildningssystemet saknas kopplingen mellan teori och praktik – mellan framtidens samhällsbyggare och den verklighet de ska forma. Det är lätt att känna frustration. Men det är också här möjligheten ligger. För i det här landskapet finns en kraft – och ett ansvar – hos oss som verkar i branschen. Vi kan inte vänta på perfekta förutsättningar. Vi måste själva skapa dem. Det är just därför  Samhällsbyggarna finns. Vi samlar professioner, erfarenheter och perspektiv från hela sektorn. Vi erbjuder forum där vi kan tänka tillsammans och där vi får möjlighet att se både vår egen roll och den större bilden. Samhällsbyggnadsdagarna är ett sådant forum. Där möts vi inte bara för att nätverka, utan för att faktiskt ta oss an de svåra frågorna. Där kan nya idéer födas i gränslandet mellan teori och praktik, mellan olika discipliner, mellan det vi vet och det vi ännu inte förstått. Det är i dessa möten som samhällsbyggandet tar fart på riktigt. Inte som ett väloljat maskineri där varje del jobbar för sig – utan som ett levande system där samarbete är den viktigaste komponenten. Så, låt oss vara de som bygger förutsättningarna – tillsammans. För framtidens samhällen kräver mer än enskilda lösningar. De kräver att vi lyssnar, lär av varandra – och bygger tillsammans. Kompetenta samhällsbyggare som kan samarbeta behövs! Joanna Messmer Vd, Samhällsbyggarna

Cirkulär ekonomi är nödvändig för vår välfärd. Bild: Pixabay Börjar svenskt näringsliv tappa tilltron till miljöarbetet efter alla klimatfiaskon vid FN:s klimatmöten? Nu har det gått ett halvår sedan FN:s klimatmöte COP29 i november 2024 i Baku ägde rum i Azerbajdzjan och det har nu funnits lite tid till eftertanke. Reflektioner till det lilla som beslutades blev tyvärr en stor besvikelse. Efter alla upprepade klimatfiaskon ökar oron över vad som kommer hända med klimatet genom dessa politiska farser och misslyckanden. Hur ska Sverige förhålla sig till vårt eget klimatarbete när den politiska viljan hos de stora och betydelsefulla utsläppsländerna är i det närmaste obefintligt. Faran finns att svenska bolag börjar förlora tilltron till det egna kretslopps- och miljöarbetet om dessa inte uppfattas som meningsfulla i det globala perspektivet. Positivt är att Sverige fortfarande räknas som ett av världens mest hållbara länder trots intern kritik enligt bland annat Global Sustainable Competiteveness (GSCI) Index för 2024. Andra element såsom cirkulär ekonomi och värme- och el-effektivisering är nödvändiga för att klara de globala miljöåtagandena. Klimatmötet i Baku COP29 blev åter ett fiasko. Parisavtalets målsättnings på 1,5 grader har redan passerats. Illustration: Pixabay En stor motgång vid COP29 i Baku var helt frånvaron av skärpta formuleringar med att börja avveckla fossila bränslen i alla länder. Flera oljeproducerande stater gjorde allt för att avstyra att sådana beslut togs. En ljusglimt i mörkret var dock att beslut togs att rika länder ska bidra med minst 300 miljarder US dollar årligen i klimatbistånd till fattigare länder till år 2035. Fattiga länder anser emellertid att summan är helt otillräcklig och hade krävt 1300 miljarder US dollar årligen. Hur det blir i praktiken med bidragen tas upp vid uppföljningen vid nästa klimatmöte COP30 i Belém i Brasilien den 10–21 november 2025. Enighet kunde inte nås om att höja ambitionerna i ländernas klimatplaner. De nuvarande utsläppen riskerar att leda till en temperaturökning på närmare tre grader under detta århundrade enligt IPCC. Man kan fråga sig hur politikerna i det moderna samhället kan försätta sig i dagens klimatsituation där industriländerna är de huvudansvariga till de ökade utsläppen av växthusgaser. Med stigande befolkningstillväxt i utvecklingsländerna och deras självklara rätt till ökad levnadsstandard är det nödvändigt för industriländerna att med bistå med en kraftig teknikutveckling. Kritik mot ökade direktiv och redovisningskrav från EU-kommissionen   EU-kommissionen kommer ständigt med allt fler och tuffare direktiv och redovisningskrav som näringslivet förutsätts följa. Den kraftigt ökade byråkratin med krav på olika hållbarhetslagar kan bli ekonomiskt betungande som en andel av bolagens ekonomiska omsättning och riskera att hämma och försena utvecklingen för framför allt medelstora företag. Ett exempel är CSRD1) som skulle ha medfört krav på att en årsredovisning ska innehålla en särskild och omfattande hållbarhetsrapport. Det ursprungliga förslaget, där 95 procent av de medelstora företagen skulle ha hamnat, innebar att företag med över 250 anställda skulle vara rapporteringsskyldiga. Kompetensen hos huvuddelen av medelstora företag är låg vilket skulle ha krävt omfattande och dyra konsultinsatser. Efter kraftfull kritik har EU-parlamentet godkänt att senarelägga och förenkla CSRD genom ett omnibuspaket2) till den 26 juli 2028 och då undanta omkring 80 procent av företagen från rapporteringskraven. EU har i stället lanserat en frivillighetstandard VSME att användas av mindre företag, i stället för de omfattande CSRD kraven. För att klara enskilda nationers klimatmål krävs flera tekniska genombrott som kan kommersialiseras och bidra till en systemförändring som möjliggör minskade utsläpp av växthusgaser med bibehållen konkurrenskraft och utan att människors levnadsstandard behöver påverkas. De stora tekniksprång som är nödvändiga kräver forskning, kapital och politisk stabilitet. För att investeringarna ska kunna genomföras finns inga genvägar utan det krävs politisk mod, uthållighet och internationell samverkan för ny teknik. Det är viktigt att Sverige uppfyller EU:s åtaganden till år 2030 men att våra krav inte sätts högre så att det riskerar att leda till minskad konkurrenskraft för svenska företag. Marknadskrafterna kan sätta högre krav så att miljöfrågor kan blir ett kravfullt konkurrensmedel och exportvara där Sverige bör kunna få en framträdande internationell plats med sitt goda know how. Endast få ljusglimtar Omvärldsläget med kriget i Ukraina och nya NATO-krav gör att miljöfrågorna riskerar att prioriteras ner på grund av ökade försvarsbudgetar inom EU. De utsläppsmål som både industri- och utvecklingsländerna redovisar når inte heller de nivåer som forskarna inom FN:s klimatpanel (IPPC) angett som en lägsta rimlig nivå för att undvika allvarliga avvikelser i klimatsystemet. Med den vetenskapliga grund och de scenarier som forskarna inom IPCC utgår ifrån är det svårt att idag förmedla en ljus framtid för kommande generationer. Vid klimatmöte i COP30, 2025 föreslås som en ny punkt att utveckla FN:s jämställdhetsprogram till en konkret jämställdhetsplan, Gender Action Plan, till att bli mer ambitiös genom att stärka kvinnors rättigheter och jämställdhet inom klimatarbetet. ”DEN SVENSKA BYGGSEKTORN MÅSTE ÖKA KRAVEN PÅ MILJÖEFFEKTIVARE ENERGITILLFÖRSEL FRÅN ENERGIBOLAGEN OCH INTE ÖVERLÅTA DETTA TILL ANDRA.” Enligt en rapport från OECD och även intern svensk kritik är att Sverige gör för lite för förlusten av biologisk mångfald. OECD kräver därför en uppdaterad handlingsplan av Sverige. En liten ljusglimt i mörkret är att man ändå kommit vidare med en delfinansiering av biologisk mångfald som togs upp vid det uppskjutna COP16-mötet i Rom i februari 2025. I mötet i Rom kom deltagarna överens om den finansiella mekanismen fram till år 2030 med målsättningen att samla in 200 miljarder US dollar per år för att vända den negativa trenden genom att stoppa utrotningen av djur och växter. Vad som i praktiken kommer att beslutas är dock som vanlig osäkert? Vad kan samhällsbyggnads- och energisektorn göra Svenska studier genom SBUF visar att förhållandet mellan tillförd energi under produktionsfasen vid nya flerbostadshus och dess drift så minskar helt naturligt driftandelen i och med att flerbostadshusen blir allt energieffektivare. För ett energisnålt nytt flerbostadshus med källare eller garage blir energiförhållandet cirka 60 procent i produktionsfasen och 40 procent under driftsfasen. Det har med andra ord skett en stor förskjutning till produktionsfasen från driftsfasen. Produktionsmetoder och materialframställning får därför en allt större andel ur klimatsynpunkt. Byggnads- och anläggningssektorn genererar globalt 37 procent av av andelen växthusgaser i världen. Foto: Pixabay Den svenska byggsektorn måste öka kraven på miljöeffektivare energitillförsel från energibolagen och inte överlåta detta till andra. Byggsektorn är stora inköpare av byggmaterial och produkter och måste ställa större krav på materialindustrin när det gäller deras utsläpp av växthusgaser vid produktion och transporter. Byggnads- och anläggningssektorn är den överlägset största utsläpparen av växthusgaser och står för 37 procent av de globala utsläppen i världen enligt UNEP-UN Environment Programme. Produktionen och användningen av material som cement, stål och aluminium ger ett betydande koldioxidavtryck. Självklart måste byggbolag effektivisera sin egen produktion på byggarbetsplatserna och till exempel använda fossilfria bränslen till maskiner, transporter, belysning och byggbodar. I stället för att använda kvalificerad el kan byggbodar i Sverige anslutas till fjärrvärme där det är möjligt. Det är nödvändigt att bygga både värme- och el-effektiva byggnader och infrastruktur inom rimliga ekonomiska ramar. Husen ska stå i minst 75–100 år och påverka klimatet under sin brukstid. Enligt Naturvårdsverket är byggsektorn den bransch (gruvnäringen undantagen) som genererar mest avfall i Sverige. Europeiska miljöbyrån konstaterar att sektorn genererar 35 procent av allt avfall inom EU. I Europa återvinns eller återbrukas enbart ca 40 procent av det totala avfallsflödet. Cirkulär ekonomi är därför en alltmer nödvändig åtgärd. Cirkulär ekonomi är en faktor som FN:s möten måste att ta hänsyn till Sedan den industriella revolutionen gäller en linjär ekonomi som hittills har varit dominerande och som bygger på råvaruuttag, produktion, konsumtion och avfall. Det är en linjär modell som fungerat bra så länge man antar att jordens resurser alltid är tillgängliga och oändliga. Den cirkulära ekonomin bygger på att värdet på produkter, material och resurser kvarhålls i ekonomin så länge som möjligt genom återanvändning och återvinning. Cirkulär ekonomi är ett uttryck för ekonomiska modeller i ett bolag och samhälle som lyfter fram affärsmöjligheter där cirkulära kretslopp används snarare än linjära processer. Avfallsmängderna måste kraftigt minska. Vid rivning av befintliga byggnader och restmaterial vid ny produktion bör byggmaterial återbrukas eller materialåtervinnas i stället för att förbrännas eller deponeras. Att handla upp cirkulära funktioner kräver förändrade inköpsrutiner där värderingen av investeringen måste göras baserad på total livscykelkostnad (LCC) med bibehållen kvalitet och ekonomi. Byggmaterial som återanvänds eller återbrukas måste kunna klassificeras som garanterar dess fortsatta tekniska egenskaper. För att möjliggöra cirkulär ekonomi är planlagd förädling med nya klassningssystem därför nödvändig. Konsultföretaget McKinsey beskriver i en rapport kring den cirkulära ekonomin och deras potentiella betydelse för världsekonomin. Om det skulle gå att cirkulera drygt 20 procent av alla material inom EU, anses det möjligt att spara cirka 630 miljarder US dollar per år. Cirkulär ekonomi måste därför bli en av huvudfrågorna vid nästa FN-klimatmöte i COP30 i Belém år 2025. Sverige måste känna en trygghet att få tillgång till el från Europa vid effektbrist Sverige är ett av de länder inom EU som använder mest el per invånare. Hushållning av el-effekt är alltid nödvändig. Vi måste emellertid ändå förlita oss på import av smutsig el från fossilkondens för att klara vissa effekttoppar under vintern framför allt i södra Sverige. En viktig insats för miljön som Sverige kan göra är att producera mer av vår koldioxidfria el och investera i att förbättra överföringskapaciteten i vårt långa land från norra till södra delarna av landet. Genom export av svensk överskottsel till kontinenten så skapas förutsättningar att minska motsvarande mängd smutsig el från fossilkondens. Sverige kan på detta sätt både öka sina exportvinster och samtidigt göra en värdefull insats för klimatet. Det finns dock vissa politiska krafter som vill hindra att vi exporterar vår rena svenska el vilket tyvärr är en form av en missriktad protektionism. Sverige måste alltid få tillgång till planerbar och stabil el genom att acceptera och få möjlighet att importera el från kontinenten trots att den kan komma från fossilbaserade källor. Cirkulär ekonomi är nödvändig för vår välfärd. Bild: Pixabay Den finansiella sektorn har stor betydelse Ständiga värmeböljor, svåra oväder och översvämningar som drabbar flera länder påverkar världsekonomin, livsmedelsförsörjningen och människors mentala och fysiska hälsa. Enligt Swiss Re Institute utgör klimatförändringar den största långsiktiga risken för den globala ekonomin. Detta kan leda till att världen förlorar cirka 10 procent av det totala ekonomiska värdet till år 2050 om temperaturökningarna håller sig på nuvarande nivå. Den största utmaningen för den finansiella sektorn är att försöka förutse hur snabbt och kraftfullt det globala politiska systemet kommer att agera. Om lite görs, kommer klimatriskerna bli betydande. För att accelerera kapitalförsörjningen till näringslivets klimatomställning behöver finansmarknaden ha långsiktiga, stabila och trovärdiga spelregler. Det kan dock uppfattas som tveksamt med EU:s finansiella trovärdighet eftersom länderna totalt har spenderat mer pengar av att köpa rysk olja och gas jämfört med det ekonomiska stödet till Ukraina enligt The Guardian. ”DET SOM KÄNNETECKNAR DAGENS MILJÖDEBATT ÄR ETT OSERIÖST MENIINGSUTBYTE MELLAN VETENSKAP OCH KLIMATSKEPTIKER, INTE MINST FRÅN NÅGRA BETYDELSEFULLA LÄNDERS POLITIKER VILKET FÖRSVÅRAR ENIGHETEN INOM FN.” Dragkamp mellan vetenskap och klimatskeptiker Det som till viss del kännetecknar dagens miljödebatt är ett oseriöst meningsutbyte mellan vetenskap och klimatskeptiker inte minst från några betydelsefulla länders politiker vilket försvårar enigheten inom FN. Ett exempel på klimatskepticism är det som förs fram av det nya ledarskapet i USA. Klimatskeptikerna framhäver att det inte förekommer någon global uppvärmning orsakat av människan och att industrin kan fortsätta med utsläppen av växthusgaser som tidigare. När media sväljer detta och låter drevet gå i jakten på objektivitet sätts en bild där allmänintresset får stryka på foten för särintresset. Detta har blivit speciellt påtagligt i samband med rapportering från FN:s hittillsvarande klimatmöten och inte minst USA:s hållning efter presidentvalet att åter lämna Parisavtalet. Risken är stor att det även smittar av sig till andra länder. Enligt en aktuell rapport från WWA förvärrades de svåra bränderna i Los Angeles i januari 2025 av klimatförändringar orsakat av mänsklig påverkan. Konklusion Är det meningsfullt för små stater som Sverige att driva det egna miljöarbetet när stora utsläppsländer både bromsar och inte bidrar med minskade nettoutsläpp av växthusgaser? Sveriges andel av de globala växthusgasutsläppen är 0,20 procent. Utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin ökar dock. Till exempel byggbranschen ökade sina klimatutsläpp med 34 procent under tredje kvartalet år 2024 jämfört med samma kvartal år 2023 enligt Statistiska centralbyrån i huvudsak beroende av ökad användning av fossil diesel. Inom EU minskade utsläppen enligt europeiska miljömyndigheter. I ett globalt perspektiv ökar dock utsläppen till rekordhöga nivåer och låg enligt klimatmätningar vid Mauna observatoriet på Hawaii den 27 april 2025 på 431,13 ppm. Redan år 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. (400 ppm motsvarar 0,04 volymprocent i luften). År 2024 blev för övrigt det varmaste året som globalt uppmäts i modern tid enligt EU:s jordobservationsprogram Copernicus. Även havsnivån fortsätter att öka till nya rekordnivåer enligt NASA. Under december 2024 passerades även Parisavtalets mål om 1,5 graders temperaturökning. Planeten skickar ständigt ut miljöfakturor om störningar i klimatsystemet som inga vill betala. Nya innovativa grepp och lösningar är nödvändiga och måste prioritera på frågor som ger störst utveckling. Förhoppningen till förändring står nu till att lyssna till nästa generations ungdomar. ”Skulle stenåldersbarnen lytt sina föräldrar vore vi kvar i stenåldern” Citat Red topp. Johnny Kellner Energi- och klimatstrateg Tidigare verksam hos Sweco, JM och Veidekke Referenser [1] CSRD är ett direktiv från EU som syftar till att standardisera och förbättra hållbarhetsrapportering bland företag inom hela EU. [2] Omnibus innebär att EU vill skapa en enhetlig ram för befintliga regleringar inom hållbarhet.

Tännforsen är ett av Sveriges största vattenfall beläget i Åre kommun. En medlem som brukar hyra Samhällsbyggarnas Lantmätarstuga i Åre för att göra höstvandringar är Ewa Swensson. Här beskriver hon hur en vecka kan se ut. Vi var tio vandringsglada personer som reste från Skåne till Åre första veckan i september förra året. Det är lagom varmt och myggfritt att vandra då. Vi hade hyrt hela stugan en hel vecka och var tio personer som hade tillgång till två bilar, varav en var hyrd i Åre. Det går att ta sig till de flesta ställen där vandringarna utgår från men busstätheten är inte så hög. Dagboksanteckningar från våra vandringar Vid ankomsten med nattåg från Skåne samlades vi i Åre bageri där vi hade beställt frukostbuffé . Mätta och belåtna lastade vi våra packningar i bilar och installerade oss i Lantmätarstugan. Alla fick varsin underbädd. Vi gjorde en lista över vilken mat som skulle inhandlas till matsäckar, frukostar och middagar. Några personer for sedan och handlade. Vandring i Edsåsdalen med stopp för matsäck vid rastplats. (Bild 1) Dag två började vi med att åka till Ristafallen. Där följde vi pilgrimsleden mellan Sundsvall och Trondheim några kilometer tills vi kom till den fors där Ronja Rövardotter är inspelad. Därefter gjorde vi en liten avstickare mot Edsåsdalen där vi gick en slinga genom skogslandskapet där vi stannade och åt vår medhavda matsäck i liten rastplats (bild 1). På hemvägen gick vi in Åre Chokladfabrik och köpte choklad och den fantastiskt goda hjortronmusten. (bild 2). Hjortronmust från Åre. (Bild 2) Lite längre var det att dag tre åka västerut, till Tännforsen, Sveriges kanske största vattenfall (i vattenmängd, dvs längd och bredd). Det var fantastiskt att se regnbågen komma ner i vattenfallet (bild 3). Tännforsen är ett av Sveriges största vattenfall beläget i Åre kommun. (Bild 3) Dag fyra tyckte vi att vi värmt upp oss och var mogna för en lite längre vandring. Vi åkte bil till Vålådalen, där det finns ett Naturum och en STF anläggning med mat- och fikaservering, försäljning av proviant med mera. Vi gick till den fantastiska Blanktjärn. Det var en ganska jobbig vandring men när vi kom fram tyckte vi att det var värt varenda steg (bild 4). Efteråt var vi ganska trötta men gick glatt in till Naturum där föreståndaren på ett engagerat sätt berättade om Vålådalsområdets geologi, historia och alla ledsystem. Blanktjärn. (Bild 4) Vi hade kontrollerat att liften till Åreskutan bara gick vissa dagar så här i lågsäsong så vi hade bestämt att vi skulle ta oss upp till Åreskutan denna dag fem, när liften var i gång. Sagt och gjort. Vi vandrade från stugan till liftstationen. Med den kom vi nästa hela vägen upp till toppen. Sista biten får man kämpa lite. Välliste runt. (Bild 5) På toppen finns det ett litet café där man kan köpa våfflor, kaffe och lite annat. De flesta av oss satt kvar där en stund och njöt av den fina utsikten i det vackra vädret och tog sedan liften ner igen. Andra valde att vandra vägen ner och tillbaka till stugan. Dag sex var vi riktigt laddade för att komma upp på kalfjället. Vi tog bilarna till Trillevallens övre parkering där liftarna utgår på vintern. I sakta mak vandrade vi Välliste runt. Vi stannade och vände oss om flera gånger för att beundra utsikten (bild 5). Vi stannande till i raststugan vid Norra vallen som låg nära det stora röset (bild 6). Vi vandrade vidare till Ytterstvallen där det finns en våffelstuga som är öppen på vintern men var stängd nu. Toaletterna var däremot öppna. Vi fick en fin utsikt över Oviksfjällen innan vi vände tillbaka på andra sidan fjället till Trillevallen. Då var vi ganska trötta, så vi beställde pizzor hos Åre bageri som vi tog med oss till stugan. Det stora röset på Välliste. (Bild 6) Sista vandringsdagen åkte vi till Vålådalen igen. En bil placerades vid Vålådalens camping så att vi alla kunde börja i Vålådalen och sedan sluta vandringen vid campingen, där det fanns ett litet café. Det är bra att ha två bilar ibland. Vandringen startade på en led som gick på en väg bakom turiststationen och gick rejält uppåt. När vi väl kom upp kunde vi njuta av fjällnaturen och, som några av oss, möta en ren (bild 7). På den här leden finns inga raststugor. Möte med ren. (Bild 7) Sedan var det dags att städa ur stugan, skriva i gästboken, packa ihop alla personliga tillhörigheter, åka med soporna till sopsorteringen och vänta på nattåget tillbaka till Skåne. Vi hade tur med vädret, ingen riktig regndag och det var lagom varmt. Alla var väldigt nöjda och vill gärna komma tillbaka. Text: Ewa Swensson Årestugan året om Åre är resmålet som lovar stora upplevelser året runt . Samhällsbyggarnas Lantmätarstuga erbjuder boende i toppläge, oavsett om du är i Åre för att njuta av vintersport, vandring, cykling, arbete eller varför inte ren avkoppling – allt i storslagen fjällmiljö. Stugans läge möjliggör ski in-ski out och mycket annat: Utförsåkning och längdåkning Bas för fjällvandring Cykelåkning uppför och nerför fjället. Hyr utrustning i byn Arbeta i grupp eller enskilt Samla familj och vänner till fest under ett veckoslut Gör en äventyrsvandring med barnen till Bräckebäcken Ta chansen att hyra den anrika lantmätarstugan med 20 sängplatser fördelade på 7 hytter. Boka det antal hytter du önskar eller hela stugan. Som medlem bokar du till rabatterat pris. Åre tätort Åre är en bra plats att utgå från. De flesta leder vi gick är beskrivna i en liten broschyr för både sommar- och vinterleder och samtliga utgår från Åre. I broschyren beskrivs också leden med höjd- och längdavstånd samt var det finns iordningställda rastplatser – bra att veta när man ska planera sina vandringar. Centralt i Åre finns allt man behöver: tågstation, mataffärer, systembolag, apotek, restauranger, bagerier där man kan också kan beställa pizza, sportaffärer, taxistation samt möjligheter att hyra bilar och cyklar. En bit utanför finns Åre Chokladfabrik, där man dessutom kan köpa mousserande Hjortronmust – min absoluta favorit som bara säljs just där.