Hur vi tvättar, duschar, diskar, vädrar, värmer och belyser i våra hem spelar en stor roll för vår energianvändning – och därmed också vår klimatpåverkan. Därför blir våra beteenden en viktig klimatåtgärd vid sidan av insatserna i den byggda miljön. Men det är inte alltid det enklaste. Forskningen visar att det inte finns någon typisk användare. Dessutom har vi svårt att acceptera förändringar där fördelarna inte synliggörs eller där kopplingen till förbättringen inte är tydlig. Energi- och klimatstrategen Johnny Kellner skriver om några utmaningar, möjligheter och strategier med insatserna som ska få oss att leva energismartare liv. Text: Johnny Kellner | Illustation: Fredrik Swahn Beteendet allt större betydelse för energianvändningen De boendes levnadsvanor och beteende har inte nämnvärt förändrats trots att vi bygger alltmer värmeffektiva lägenheter med god isolering och utrustade med energisnåla armaturer och avancerade tekniska värmeåtervinningssystem. Tappvarmvatten och hushållsel har därför blivit i förhållandevis allt större poster för nya flerbostadshus jämfört med andelen energi för uppvärmning. En betydelsefull observation är att det inte finns en korrelation mellan användningen av tappvarmvatten och hushållsel. Intressant är att miljö som incitament ofta inte är tillräckligt för att påverka huvuddelen av brukarna att minska sin energianvändning. Däremot kan ekonomi vara ett påverkbart incitament beroende på storlek. ”El-krisen” påverkade dock de ökade kostnaderna hushållselsanvändning i flerbostadshusen ganska marginellt. ”Det finns inte någon ”normal” energianvändare, utan energianvändningen bland hushållen varierar mycket. Skillnader mellan ”hög” och ”låg” var tre till fyra gånger för hushållsel och mer än åtta gånger för tappvarmvatten.”  Ändrat beteende minskar energianvändningen Hushållens energianvändning har i viss mån förändrats. En stor del av de boende tvättar i egen tvättmaskin har torktumlare och diskmaskin och duschar mer idag än tidigare. I nya byggnader har värmebehovet för uppvärmning minskat samtidigt som andelen hushållsel ökar genom fler apparater som till exempel persondatorer, diskmaskin och torktumlare i bostaden i stället för som tidigare i gemensam tvättstuga. Under senare år har distansarbete från hemmet ökat vilket har höjt elanvändningen. Bostäders värme påverkas, förutom utetemperaturen, av byggnadernas konstruktion, hur värmesystemen används och hur de boende agerar. Det handlar till exempel om hur de ändrar termostater, vädrar, använder tappvarmvatten och hushållsel. Studier vid Lunds universitet inom forskningsprogrammet E2B2 (energieffektivt byggande och boende) visar att det inte finns någon ”normal” energianvändare, utan att energianvändningen bland hushållen varierar mycket. Skillnader mellan ”hög” och ”låg” var tre till fyra gånger för hushållsel och mer än åtta gånger för tappvarmvatten. Ändrat brukarbeteende kan väsentligt bidra till en minskad energianvändning och ge lägre kostnader utan komfortminskning i flerbostadshus. Intressant i sammanhanget är att potentialen för energihushållning genom beteendeförändring är lika stor som en förbättring av byggnadsskalets konstruktion. Digital redovisning av genomsnittsförbrukningen av alla lägenheters hushållsel i ett trapphus skulle ge information om den egna förbrukningen är hög eller låg. Energianvändningen från lägenhetsbeståndet har stor påverkan I Sverige finns drygt 2,5 miljoner lägenheter i flerbostadshus vilka skiljer sig åt på flera olika sätt. De har olika upplåtelseformer som hyresrätt, bostads- eller äganderätt. Bor man i flerbostadshus betalar man generellt enbart för hushållsel via räkning från sitt elbolag medan värme och tappvarmvatten och el i gemensamma utrymmen vanligtvis betalas via kostnaden till fastighetsägaren eller till bostadsrättsföreningen. Gemensamt är att energianvändning i bostaden har totalt sett en betydande påverkan på energianvändningen i Sverige vilket har uppmärksammats av Boverket och EU. Från den 1 juni 2022 gäller krav enligt lagen om energimätning i byggnader på att individuell mätning och debitering (IMD) av tappvarmvatten ska installeras för nya byggnader. Besparing genom mätning av tappvarmvatten uppskattas till 20 procent. IMD för uppvärmning gäller enbart i de flerbostadshus som har sämst energiprestanda, cirka 14 procent av flerbostadsbeståndet, som har ett primärenergital 1) som överstiger 200 kWh/m 2 och år. Hårdare krav råder för Jämtlands, Västerbottens eller Norrbottens län där gäller 180 kWh/m 2 och år.   Ingen skillnad mellan nya och äldre flerbostadshus En effektivare energianvändning är en viktig del av Sveriges energiförsörjning. Bebyggelsesektorn svarar för cirka en tredjedel av Sveriges totala energianvändning. Beteendefaktorer tar en allt större procentuell andel av den totala energianvändningen för flerbostadshus. En vanlig beteendefaktor är att sova med öppet fönster under uppvärmningssäsongen vilket får konsekvenser för värmebalansen. Om de boende vädrar länge eller sover med öppet fönster under uppvärmningssäsongen blir det inte mycket kvar av genomförda energieffektiviseringsåtgärder som tätning av fönster och injustering av värme. Byggnader med från och tilluft med värmeåtervinning är extra känsliga. Analyser visar att inomhustemperaturen i flerbostadshus till 80 procent var över 21°C och i många fall över 23°C. Intressant är att temperaturnivån märkligt nog inte skiljer sig nämnvärt för äldre respektive nya flerbostadshus. En effekt är att man i stället oftare lättar på klädseln i nya flerbostadshus än att dra ner på temperaturen. Beteendet spelar med andra ord en avgörande roll. Många ambitiösa forskningsprojekt om beteendefaktorer i flerbostadshus förbiser ofta hur vardagslivet fungerar i praktiken. För nya välisolerade flerbostadshus bör en operativ inomhustemperatur på 20 grader vara fullt tillräcklig. En operativ temperatur på 20 grader motsvarar upplevelsemässigt som 23 grader jämfört med flerbostadshus uppförda under miljonprogrammet. En skillnad i temperatur mellan 20 och 23 grader ökar värmebehovet med över 10 kWh per m 2 . I praktiken har det emellertid visat sig svårt att få acceptans för temperaturer på 20 grader även i nya flerbostadshus. ”Mänskligt beteende är ett komplext område. Alltför ofta finns en övertro på att information ska ge människor kunskap som därefter leder till ändrat beteende.” Att ändra beteende inte alltid så lätt Studier genomförda av forskare från Cambridge, Yale och Göteborgs universitet, visar att effekten av dagens kampanjer för mer miljövänliga val har liten påverkan på människors beteenden. Människor väljer av naturen det som är enklast och ger minst motstånd. Vill man få boende att frivilligt byta ett beteende mot ett annat, måste det nya kännas bekvämare än det gamla. En förändring kan kännas mer motiverande och begriplig om den synliggörs. Visualisering kan användas under olika faser av ett beteende, till exempel genom att synliggöra energi- och miljöpåverkan. Om man kan ge ett beteende högre status eller göra det till norm, är också sannolikheten högre att det är ett beteende som fler anammar. Här är ett exempel på ökad status som är lite kuriosa i sammanhanget: Under 1980-talet hade energihushållning i USA en låg status. Solpaneler på taken gav däremot en högre status. Därför fanns det under en period en marknad att köpa solfångarattrapper för att sätta på sina tak för att kunna ”skryta” för sina grannar. Kanske inte det mest optimala. Informationsstrategier tar lång tid på sig att ge avläsbara resultat, vilka ofta inte står i proportion till informationsinsatsens omfattning. Ekonomiska styrmedel kan både vara positivt och negativt motiverande. De positiva ekonomiska styrmedlen, till exempel rabatter, kan leda till att hushåll ändrar beteende och tar beslut snabbare och medverkar till spridningseffekter av beteendeförändringar. De negativt motiverande ekonomiska styrmedlen är exempelvis skatter som ingår i priset för hyra eller avgifter. Informationen förlorar då ofta sin påverkande kraft. Mänskligt beteende är ett komplext område. Alltför ofta finns en övertro på att information ska ge människor kunskap som därefter leder till ändrat beteende.   Hushållen måste ha tilltro till tekniska system Människor ska inte behöva en bruksanvisning för att kunna leva på ett miljövänligt sätt. De flesta tekniska apparater till exempel tvätt- och diskmaskiner och torktumlare som säljs i dag kommer med en pedagogisk manual. Men när det kommer till våra bostäder förutsätts det att vi ska förstå hur byggnaden som system fungerar. Det är långt ifrån självklart att alla känner till hur de tekniska lösningarna fungerar och samverkar med lägenheten. Beteendevariationer för tappvarmvattenförbrukning är mycket stora och kan skilja på över 50 procent. Värmeförbrukningen är svårare att få teknisk rättvisa mellan lägenheter och det kan även ta bort incitamenten från fastighetsägaren att göra husen mer värmeeffektiva. Värmeförluster mellan lägenheter dess läge i fastigheten och andelen hushållsel påverkar värmebalansen. På kontinenten, med gas- eller el-uppvärmning för flerbostadshus, är det lättare att tekniskt mäta. Fortfarande är värmeförbrukning för flerbostadshus per kvadratmeter och index för läget det mest rättvisande sättet att mäta vid fjärrvärme. Enkla, konsekventa och logiska rutiner Det är väsentligt att alltid beakta hur och varför boende skall förändra vardagen till exempel att minska sin tappvarmvattenanvändning, inomhustemperatur, vädring och hushållsel. Att ändra vanor och beteenden är inte enbart en fråga om information och motivation utan bygger även på hushållens förmåga och praktiska möjligheter, handlingsutrymme, tid och kunskaper. Att minska badfrekvensen någon gång i veckan är ofta inte tillräckligt motiverande till en förändring. En vana byter man inte mot en annan utan omedelbara fördelar. Vardagslivet måste bygga på enkla, konsekventa och logiska rutiner som passar hushållen. Vanans makt är mycket stor men har också sin förklaring i att slippa välja varje dag. Med beteendeaspekter för inomhusmiljön räknas även till viss del el-golvvärme i våtrum i flerbostadshus som ger en god komfort men som betalas av den boende själv och som kan ge höga kostnader för hushållsel. Ett sätt att minska sin hushållsel kan vara att få information på sin faktura från elbolaget om genomsnittsförbrukningen från alla lägenheter i fastigheten eller i trapphuset och på det sättet få en uppfattning om den egna el-användningen och kostnaden: är den är hög eller låg jämfört med genomsnittet. Huvuddelen av boende reagerar inte på sina kostnader förrän det är aktuellt att betala sin elräkning. Intresset från elbolag har hittills varit obefintligt att införa denna teknik då elbolagens affärsidé naturligtvis är att tjäna pengar på när bostadskonsumenten använder el. Paradoxalt borde det vara elbolagen som ska hjälpa konsumenter att minska sin elanvändning. Smarta elnät har till exempel ännu inte slagit igenom för konsumenter i flerbostadshus, den kanske blir intressant när den blir mer lättillgänglig. Oönskade övertemperaturer inomhus   Vädring ökar värmeförlusterna. För varje fönster som står öppet underuppvärmningssäsongen kan uppvärmningen öka med 1000–2000 kWh per år. Klimatförändringarna och ju energieffektivare vi bygger, speciellt med välisolerade fönster är risken för oönskade övertemperaturer stor under sommarhalvåret. I flerbostadshus där komfortkyla vanligtvis saknas, kan rusfläktar användas av boende som viss mildrande åtgärd vid långvariga värmeböljor. SMHI definierar värmebölja i Sverige som en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur är plus 25°C i fem dagar i sträck. Den effektivaste åtgärden till svalhållning är att begränsa solinstrålningen med antingen installation av solskyddsglas, markiser eller utvändiga persienner. Markiser är effektiva men är vindkänsliga. Hur de monteras in i fasaden kan också orsaka puts- och fuktskador. Markiser kan också kräva byggnadslov och tillstånd av fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen. Passiv solvärme genom fönster ansågs under 1980-talet som ett stort bidrag till värmebalansen men beteendefaktorer visar att persienner förutom värmeskydd snarare används för att undvika blekning av möbler och skydd av tavlor. Lägre boendekostnad och minskad energianvändning nationellt Enkla förändringar och observationer i beteendet kan summerat över året bli betydande för det enskilda hushållet utan komfortsänkningar och även för Sveriges energianvändning genom att vi har ett stort flerbostadsbestånd på 2,5 miljoner. Några exempel: → Sänka inomhustemperaturen Att sänka temperaturen från 23 till 20 grader minskar värmebehovet med mer än 10 procent. → Belysning Många boende tror att det går åt mer el för att tända lamporna än att använda dem, vilket inte stämmer. Kan man minska tändtiden med 20 procent per lägenhet kan man spara 30–60 kWh/år. → Apparater Att stänga av viss el med en egen gemensam strömbrytare för dator, tv och annan elektronik när de står i standby läge (viloläge) är enkelt. Äldre apparater kan dra nästan lika mycket ström när de står i standby som när de är påslagna. Besparingen kan bli 400–600 kWh/år genom minskad standby-funktion. → Elgolvvärme en stor elkostnad El-golvvärme i våtrum är ofta anslutet dygnet och året om kan öka hushållselen med upp till 15 kWh/m 2 och år och lägenhet. Denna post styrs helt av den boende som betalas på den egna hushållselräkningen. → Handduktork En elhanddukstork står ofta på i onödan hela dygnet- och året om och använder då cirka 500 kWh/år i onödan. → Läckande vattenarmaturer Droppande kranar och rinnande toalettstolar är vanligt. En droppande kran kan på ett dygn dra lika mycket energi och vatten som en dusch till ingen nytta. Står kranen och droppar ett helt år motsvarar det 100 fyllda badkar med vatten. I en läckande toalett kan över 500–1000 liter vatten per dygn gå till spillo. Kanske kommer det att ske en förändring vid individuell mätning och debitering. → Motorvärmare Kallstart av bilars motorer medför stora utsläpp som undviks om motorn förvärms med en motorvärmare. Men det är slöseri på värdefull el om motorvärmaren är i gång onödigt länge. Ofta räcker det med att motorvärmaren startar en timme innan motorn skall startas. För en motorvärmare som används hela natten 150 dagar per år så kan elanvändningen reduceras med drygt 1500 kWh/år om elen styrs till en timme per dygn, en enkel beteendeförändring. Omvärldsstudie av Bebo En studie av Energimyndighetens nätverk för energieffektiva flerbostadshus (Bebo) med fokus på hyresbostäder visar att hyresgästerna strävar mot att minska sin energianvändning och att de anser sig ha en tillräcklig kunskap för att bibehålla en låg användning, även om de inte har något större intresse av energifrågor. Resultatet indikerar att det inte främst är ökad kunskap som behövs för att hyresgäster ska minska sin energianvändning, utan snarare tydliga incitament och återkoppling om hur just det enskilda hushållets energianvändning ser ut. En viktig aspekt som visualiseringen verkar kunna bidra med är att omsätta incitament, kunskap och engagemang i handling. Studien av Bebo visade också att de boende efterfrågar mer information om ny utrustning, speciellt när det handlar om ny teknik. Boende kan också ha höga förväntningar på ett nytt, energieffektivt hem i fråga om värmekomfort. Många av de boende beskrev potentialen för energieffektiviserings som en bonus för hushållsekonomin och miljön. Studien visar också att det finns ett behov av att förbättra kunskapsöverföringen till de boende genom att ge information anpassad efter målgruppen genom att använda mindre renodlat tekniska beskrivningar och i stället använda exempelvis appar eller videoinstruktioner. Elprisstöd för hushållsel – rätt väg att gå? Var elprisstödet ekonomiskt hållbar ur ett beteendeperspektiv? I sin nuvarande form riskerade den att minska hushållens motivation och beteende med att hushålla med el, även om elåterbäring var ett välkommet bidrag. På sikt kan nuvarande utformning av elprisstöd bidra till både elbrist med högre elpriser och riskerar samtidigt att öka på inflationen. Det andra elprisstödet som betalades ut i juni 2023, skapade snarare falska förväntningar på att staten åter kommer att gå in och kompensera om situationen med extremt höga elpriser uppstår igen. Följden kan bli att det inte är någon idé att vara mer effektiv i sin elanvändning. I stället borde eventuellt stöd vara tydligare och generellt behovsprövat. Slutsatser Att den boendes beteende kan förändras visar den goda acceptansen till källsortering av hushållssopor. Jämfört med länderna i övriga EU producerar svenskarna mindre sopor per person, i genomsnitt 449 kg jämfört med 502 kg för den genomsnittliga EU-medborgaren. Ur energisynpunkt är det nödvändigt att genomföra inreglering av värme- och ventilationssystemen i både befintliga- och nya flerbostadshus med mätbar drift- och energiuppföljning för att kunna verifiera och dokumentera funktionen hos installationssystemet. Att ”tvingas” att sova med öppet fönster för att svalhålla sovrummet under uppvärmningssäsongen kan vara ett tecken på brister av inregleringen av värme. Att installera tillräcklig med mätutrustning är nödvändig för att underlätta felsökning. För att få bra och acceptabla inomhustemperaturer utan att värmebehovet blir högre är det viktigt med en bättre sammankoppling mellan de boendes beteende, byggnaden och dess styrsystem. Människor väljer det som är enklast och ger minst motstånd. Vill man få boende att frivilligt byta ett beteende mot ett annat, måste det nya kännas enklare än det gamla. Eftersom andelen lägenheter i flerbostadshus i Sverige är drygt 2,5 miljoner skulle ändrat brukarbeteende väsentligt kunna bidra till både en minskad boendekostnad utan komfortsänkning och totalt sett en lägre energianvändning i Sverige. 1) Primärenergitalet utgår från levererad energi till byggnaden där varje energibärare till exempel fjärrvärme har en viktningsfaktor enligt byggreglerna. När primärenergitalet beräknas multipliceras energin för varje energibärare med respektive teoretiska viktningsfaktor. Johnny Kellner Energi- och klimatstrategTidigare verksam hos Sweco, JM och Veidekke Referenser [1] ER 2007:4, Hushållens energianvändning och styrmedelsstrategier. [2] Bebo 2022, Hyresgästers beteende och dess påverkan på energianvändningen. [3] E2B2, Beteende och värmebehov i bostäder. [4] Bygg & Teknik, Att ändra beteende hos bostadskonsumenter är inte självklart och enkelt. [5] Den samhällsekonomiska potentialen från energieffektivisering i byggnader, Anthesis rapport: 2021:06. [6] Brukarrelaterad energianvändning i flerbostadshus, EGI-2016 KTH.

Hur ska en brygga som är lös egendom hanteras vid bildande av gemensamhetsanläggningen? Foto: Jonathan Pettersson/Pexels MÖD F 4847-21 En brygga som var lös egendom ägdes av ägarna till två angränsande bostadsfastigheter. Ägaren av den ena bostadsfastigheten ansökte om bildande av gemensamhetsanläggning för bryggan. Bryggan ligger på en tredje fastighet som inte var delägare av bryggan och skulle heller inte vara delägare i gemensamhetsanläggningen. Ägaren av den andra bostadsfastigheten motsatte sig bildande av gemensamhetsanläggning. Lantmäteriet, LM, Mark- och miljödomstolen, MMD, och Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, sade alla ja till gemensamhetsanläggningen.  Den intressanta frågan är: Hur ska en brygga som är lös egendom hanteras vid bildande av gemensamhetsanläggningen?  Lös egendom Enligt jordabalken JB 2:1, andra stycket, kan en brygga som ligger utanför den egna fastigheten vara fastighetstillbehör till den egna fastigheten om det finns ett servitut (inkluderat gemensamhetsanläggning). Genom att bilda gemensamhetsanläggning i det nu aktuella fallet blir bryggan automatiskt fastighetstillbehör till de båda bostadsfastigheterna (eftersom det är samma ägare till bryggan och delägarna/bostadsfastigheterna JB 2:4). I lantmäteriförrättningen kan förrättningslantmätaren hantera att bryggan är lös egendom genom att besluta om en utförandetid enligt anläggningslagen AL 24 § 7 p. Utförandetiden kan sättas mycket kort i det aktuella fallet eftersom bryggan enligt JB 2:1, andra stycket, automatiskt blir fastighetstillbehör så snart förrättningen vinner laga kraft.  Bryggan ägdes av ägarna till två angränsande bostadsfastigheter. Ägaren av den ena bostadsfastigheten ansökte om bildande av gemensamhetsanläggning för bryggan. Ägaren av den andra bostadsfastigheten motsatte sig bildande av gemensamhetsanläggning. Utförandet avser lös egendom Lantmäterimyndigheten anger att bryggan var lös egendom men beslutade som om bryggan vore fastighetstillbehör till den fastighet där den ligger. MÖD fastnar i frågan om gemensamhetsanläggning kan inrättas i lös egendom, vilket de anser att den kan. En fråga som alltså inte behövde ställas i det aktuella fallet. Gemensamhetsanläggningens bildande avser inte lös egendom, utan det är utförandet som avser lös egendom. Det finns två vanliga typfall gällande lös egendom vid utförandet av en gemensamhetsanläggning:  Automatiskt blir fastighetstillbehör (som i det aktuella fallet).   Kräver avtal för att bli fastighetstillbehör (en överlåtelse) Inget av typfallen måste avse bildande av gemensamhetsanläggning i lös egendom, utan den frågan hanteras lämpligast vid utförandet. Sammanblandning Om bryggan inte blir fastighetstillbehör inom utförandetiden, i typfall 2, faller beslutet (gemensamhetsanläggningen upphör att gälla). Alternativet att medvetet bilda gemensamhetsanläggning i lös egendom som inte blir (1) eller kan bli (2) fastighets­tillbehör till delägarna bör undvikas helt. Även om det är möjligt är det mycket svårt att se ett scenario där det vore en rimlig lösning. Det aktuella rättsfallet är alltså en sammanblandning av två olika saker som resulterar i en fråga där svaret blir ja på en fråga som inte borde behöva ställas. Tipset är att ta sig an lös egendom från rätt håll, besluta om utförandetid vid typfall 1 och 2. I andra fall med lös egendom, bilda inte gemensamhetsanläggning! MÖD lämnade ventil (att domen får överklagas till Högsta domstolen, HD) och domen har överklagats. Beslutsdatum var 20 juni 2023. Fredrik Warnquist Universitetsadjunkt fastighetsvetenskap, Lunds tekniska högskola, LTH   — Foto på brygga: Jonathan Pettersson/Pexels

Samhällsbyggarna presenterar stolt att Iterio ansluter sig till  Samhällsbyggarna & Co , vårt partnerskapsprogram. & Co med Samhällsbyggarna är & Co med hela branschen!   Om Iterio " Iterio är konsulter inom samhällsplanering och samhällsbyggnad. Vi hjälper stora och små kunder i projektens alla skeden, från planering till genomförande. Vi erbjuder kunniga medarbetare inom projektledning, digital projekthantering, geoteknik, miljö, vattenbyggnad, trafik och ITS.   Vi hjälper dig att skapa effektivitet och struktur i bygg- och anläggningsprocessen. Vi ger kunden trygghet och god ekonomi genom att leverera konsulttjänster baserade på spetskompetens och gedigen erfarenhet."   Samhällsbyggarna & Co Ett partnerskap med oss möjliggör inte bara vår verksamhet, det fungerar också som en katalysator för positiv förändring inom samhällsbyggnadssektorn. Tillsammans arbetar vi med att forma framtidens samhälle med fokus på innovativa lösningar och hållbar utveckling. Anslut er till Samhällsbyggarna & Co idag och ta del av en unik möjlighet att vara en drivkraft bakom samhällsförbättringar samt dra nytta av fördelarna med partnerskapet.   Vill du och ditt företag eller organisation veta mer om Samhällsbyggarna & Co?  Läs mer och kontakta oss!

Torsdagen den 18 januari 2024 samlades ett trettiotal intresserade deltagare hos WSP vid Globen (Stockholm) för att diskutera avloppsvatten – ett ämne som visade sig ha lika många infallsvinklar som det fanns åhörare i rummet. Syftet med mötet, som arrangerades av Sektionen för hållbar utveckling inom Samhällsbyggarna, var att diskutera hur vi bäst tillvaratar energiinnehållet i avloppsvatten – en aktuell fråga med såväl tekniska aspekter som juridiska och ekonomiska.    Från 2050 ska alla byggnader vara nollenergibyggnader, och då blir det viktigt att förebygga varje energiförlust på byggnadsnivå. Därför är det intressant för fastighetsägare att installera avloppsvärmeväxlare. Men om det nu blir vanligt med sådana lokala lösningar – vad händer nedströms? Ett kallare vatten kommer att nå avloppsreningsverket, där processerna är utformade för en viss temperatur. Tidigare har det krävts anmälan och tillståndsansökan för att få utvinna värme ur avloppsvatten, men nu finns förslag på nya riktlinjer i ABVA som gör det svårt för VA-huvudmännen att stoppa sådana lösningar.    Medverkande talare företrädde olika delar i kedjan: reningsverken, fastighetsägarna samt leverantörer av tekniklösningar för värmeväxling av avloppsvatten.  Jonas Grundestam, process- och utvecklingschef vid Käppalaförbundet Rikard Silverfur, chef Utveckling & Hållbarhet vid Fastighetsägarna Jakob Skarin, Head of Analysis & Calculation Systems vid konsultföretaget Ecoclime Stefan Åström, miljöekonom och VD på konsultföretaget Anthesis   Alla talare fick en stund för att spegla de skiftande bilderna av ämnet. Därpå följde en livlig diskussion där både talare och åhörare deltog under ledning av moderatorn Agneta Persson, Anthesis, medlem i sektionen för hållbar utveckling.    Några punkter från diskussionerna: Värmeåtervinning får inte ställa till mer skada eller kostnader än vad det bidrar med. Om anmälningsplikten försvinner får reningsverken en ohållbar planeringssituation. Fastighetsägaren borde kunna ta betalt för att leverera uppvärmt vatten till reningsverket. Ni säger värmeutvinning, men vi säger att det är återvinning av fastighetens egen värme. Finns det lagstöd för att neka tillstånd? Det finns en vinst i att ta hand om värmen nära källan, det minskar överföringsförlusterna och ger en högvärdigare värme Var drar vi systemgränsen för byggnadens energianvändning? Ska det spela någon roll om värmepumpen står inne i byggnaden eller utanför? Det här handlar om spelteori – när varje aktör jobbar för att tillvarata sina egna intressen kan det skapa en sämre lösning sett på totalen.   Sektionen för hållbar utveckling riktar ett varmt tack till alla medverkande. Ett särskilt tack till WSP som bjöd på en förstklassig frukost.   Ett mer omfattande referat kommer att publiceras senare på  Sektionen för hållbar utveckling .   Text: Karin Hermansson Sektionen för hållbar utveckling

Särskilt värdefulla data för samhället ska vara tillgängliga som öppna data. Det har EU-kommissionen nu beslutat. Tidigare avgiftsbelagda data som kartor, adressdata, och flygbilder blir öppna och kostnadsfria. – Beslutet är efterlängtat, vi har länge arbetat för att vår data ska vara fri och tillgänglig för så många som möjligt. När Lantmäteriets geografiska information blir fritt tillgänglig blir det billigare, enklare och effektivare att utveckla framtidens samhälle, säger Susanne Ås Sivborg, generaldirektör på Lantmäteriet.   EU-kommissionens beslut gäller ett tillägg till Öppna Data-direktivet som innebär att datamängder som är särskilt värdefulla för samhället ska tillhandahållas utan avgift och helst som öppna data.   Bland Lantmäteriet idag avgiftsbelagda information, och som i framtiden blir öppna data, finns adress- och byggnadsdata, information om fastighetsgränser, höjddata, flygfoton, hydrografi och kartor.   – Dagens avgifter hindrar många från att använda Lantmäteriets geografiska information. Med öppna data blir insteget för att skapa olika tjänster på geografiska data enklare, säger Susanne Ås Sivborg.   Några exempel på nytta Räddningstjänst och blåljuspersonal får tillgång till uppdaterad adress- och kartinformation, vilket kan rädda liv. Som exempel har många frivilliga organisationer idag inte tillgång till aktuella kartor. Processerna för bygg- och samhällsplanering kan förenklas och snabbas på rejält. Öppna data kan även ge medborgare mer insyn i mark -och fastighetsförhållanden, samt bidra till färre skador vid exempelvis grävarbeten. De areella näringarna, som skogs- och jordbruksnäringen samt även renskötseln kan få bättre förutsättningar för mer effektiv och hållbar verksamhet. EU:s medlemsländer har i huvudsak 16 månader på sig att implementera beslutet. Samhällsnyttan av fria offentliga data har värderats till 10-21 miljarder kronor per år.

Samhällsbyggarna jobbar nu med remisser från Regeringen, Trafikverket och Boverket. Nu söker vi dig med särskilda kunskaper i dessa ämnen som vill vara med och mejsla fram föreningens remissvar.   Remisser: Ordning och reda – förstärkt och tillförlitlig byggkontroll (SOU 2023:70) Deadline 26 april   Trafikverkets Inriktningsunderlag inför infrastrukturplaneringen för perioden 2026—2037, rapport 2024:003. Deadline 15 april   Boverkets förslag till föreskrifter om regionplan Deadline 12 april   Om du är intresserad av att medverka – tveka inte att höra av dig till  joanna.messmer@samhallsbyggarna.org

Samhällsbyggnadsdagarna är ett unikt tillfälle att fördjupa din kunskap och nätverka inom samhällsbyggnadssektorn. Save the date - 9-10 oktober 2024!   Tillsammans med ledande experter, beslutsfattare, investerare och andra nyckelpersoner från Sverige och världen har du chansen att vara med i årets viktigaste samling för alla som bygger, förvaltar och utvecklar samhället.    Under SB-dagarna får du ta del av ett gediget program, nätverka, dela idéer och lära av varandra för att tillsammans forma framtiden för våra samhällen. SB-dagarna är hela branschens mötesplats - av branschen för branschen.   Årets SB-dagar kommer hålla till på Cirkeln  i ABF-huset på Sveavägen 41 i Stockholm. Programmet kommer, precis som föregående år, innefatta tre olika spår vilket gör att det finns något för alla.    För dig som inte har möjlighet att delta på plats kommer alla programpunkter att spelas in och du har då möjlighet att köpa en digital biljett.   Håll utkik för mer information! Till dess, save the date för 9-10 oktober.   Har du förslag på intressanta talare eller har andra frågor kring SB-dagarna? Kontakta Mikaela Johnson , projektledare SB-dagarna.

Ardian Miftari och Jonas Clarin skriver om hur vakanta kontor kan konverteras till bostäder som ett komplement till nyproduktion av bostäder. Foto: Tomi Knuutila/Creative Commons CC BY 2.0 DEED Vakansgraderna på kontorsmarknaden har ökat. Samtidigt råder en bostadsbrist som anstränger bostadsmarknaden och behovet av bostäder tillgodoses inte. Konvertering av vakanta kontor till bostäder kan vara ett komplement till bostadsbyggandet. Trots incitament är detta alternativ inte alltid självklart för fastighetsägare. Alternativet om konvertering undersöks i examensarbetet Hur kan kontor bli hem? Konvertering av kontorslokaler till bostäder ur ett fastighetsägarperspektiv som har gjorts Lunds tekniska högskola. Examensarbetet kartlägger, ur ett fastighetsägarperspektiv, möjligheterna och utmaningarna vid konvertering av kontor till bostäder i Sverige. Vidare har frågan om hur aktörer löst utmaningarna och vad som kan förbättra förutsättningarna för konverteringar behandlats. Arbetet riktar sig till den som är intresserad av konvertering av kontor till bostäder, oavsett om man planerar förvärva ett kontor, redan äger ett eller är involverad i ett konverteringsprojekt. Vakans och utmaningar med konverteringar Kontorsmarknaden i Stockholm, Göteborg och Malmö har genomgått förändringar de senaste åren, med ökande vakansgrader. Bakom denna utveckling är anställdas förändrade preferenser efter covid 19-pandemin. Hyresgäster fokuserar på optimering av sina ytor för att kostnadsbespara. Den ökande vakansen i kontorsbyggnader får konsekvenser för ekonomin, miljön och det sociala, inklusive påverkan på miljöutsläpp och energiförbrukning. Konvertering av kontor till bostäder, vilket inte bara minskar vakansen utan också bidrar till hållbarhet och cirkulär ekonomi, är ett möjligt alternativ. Hög vakansnivå är avgörande för att överväga konvertering. Trots centrala lägen kan projekt stöta på hinder som klagomål på störningar och logistiska utmaningar. En annan aspekt är att hållbarhet prioriteras efter avkastning. Långa planprocessledtider, krav på parkering och stränga byggregler utgör betydande utmaningar, särskilt för äldre byggnader med kulturhistoriskt värde och bevarandekrav. Miljöfarligt byggmaterial är en risk, men hanteras i projektkalkylen. Nybyggnation i samband med konvertering kan förbättra genomförbarheten, och erfarenhet är avgörande för att lösa utmaningar. Framgångsfaktorer Fastighetsbolag som framgångsrikt har genomfört konverteringsprojekt i Sverige har visat på en förmåga att dra nytta av tidigare erfarenheter och kunskap för att lösa utmaningar. Dessa företag har insett vikten av att göra precisa kostnadsbedömningar och tidigt identifiera potentiella problem och oförutsägbara kostnader som kan uppstå under projektets gång. För att uppfylla olika byggnadskrav har företagen på innovativa och kreativa sätt funnit lämpliga åtgärder, och de tar ofta initiativ till förhandlingar med kommunen. Företagen lyckas få avsteg från specifika krav genom att tydligt motivera varför en alternativ lösning är mer lämplig och bör tillåtas. För att underlätta fler konverteringar föreslås en anpassning av byggnadsregelverket som idag likställer konvertering med nybyggnation, effektivisering av planprocessen och införandet av miljöcertifieringar som belönar konverteringsprojekt. Samarbete mellan branschaktörer och spridning av kunskap om konverteringsprojekt är viktigt för att främja resurseffektivt byggande. Genom att förstå och hantera dessa möjligheter och utmaningar kan fastighetsägare i Sverige skapa en mer hållbar och effektiv användning av sina fastigheter. Text: Jonas Clarin och Ardian Miftari Läs hela examensarbetet: Hur kan kontor bli hem? Konvertering av kontorslokaler till bostäder ur ett fastighetsägarperspektiv Om författarna: Jonas Clarin  Utbildning: Civilingenjör i lantmäteri (specialisering fastighetsekonomi), Lunds tekniska högskola Jobb: Biträdande affärsansvarig, Vasakronan Stockholm Ardian Miftari  Utbildning: Civilingenjör i lantmäteri (specialisering fastighetsekonomi), Lunds tekniska högskola Jobb: Data & Transaction Manager (Occupieravdelningen), CBRE Denmark Foto: Tomi Knuutila/Creative Commons CC BY 2.0 DEED

Erika Hedgren är Årets samhällsbyggare 2023. Foto: Simon Eliasson Nästan 10 000 tillsvidareanställda. 84 miljarder kronor i årliga anslag. Och en inköpsvolym på drygt 60 miljarder. Trafikverket har kanske inte rykte om sig att vara en dynamisk hubb för nytänkande och omställning. Men det är något som innovationsstrategen Erika Hedgren på jättemyndigheten tror att den kan bli. – För första gången har vi med innovation via affärerna som en del i inriktningsunderlaget till den kommande nationella planen, säger hon. Nu har hon tilldelats utmärkelsen Årets samhällsbyggare. Det hela handlar om ett paradigmskifte – med nya sätt att tänka och jobba på – som utmanar, vrider och vänder på hur och varför vi ställer frågor och hur vi hanterar svar. Alltså, att vi måste organisera oss för innovation om vi vill lösa de enorma problem samhället och världen står inför – både när det gäller att hushålla med ekonomi och naturresurser. För Erika Hedgren, som verkar inom inköp på Trafikverket, har frågan om vilken roll upphandlingar kan ta för att bidra till att lösa många av samtidens och framtidens utmaningar blivit central. Därför blir själva begreppet upphandling allt för snävt. – Jag vill hellre prata om affärer, offentliga affärer och offentliga verksamheters efterfrågan i stället för upphandling. Många förknippar upphandling bara till själva upphandlingsprocessen, det vill säga från det att vi annonserar en upphandling till det att vi tecknar kontrakt, säger hon. – Men det här handlar om att vi använder hela vår affärsvolym, inköpsvolym, liksom hur vi använder vår efterfrågan mer strategiskt för att driva på näringslivet för att nå våra mål. Den viktig del i rollen är att hitta nya kopplingar mellan olika delar och personer inom myndigheten. Foto: Simon Eliasson Osäkra beställare Erika utbildade sig till civilingenjör inom industriell ekonomi. Men det var en ”insäljande professor” som lockade över henne till samhällsbyggnad, berättar hon. – Jag hade inte haft någonting med samhällsbyggnad att göra tidigare. Det forskningsprojektet som bidrog till omvändelsen handlade om industriellt byggande av flerbostadshus i flera våningar med trästomme, vilket hade många fördelar jämfört med sådant byggande som var legio i branschen i stort. – Det var någonting som var ganska nytt då, 2006. Som beställare fanns det en väldig osäkerhet kring detta just för att det var nytt. Främjande eller hämmande effekt Tanken var att hon skulle räkna på livscykelkostnader för att reducera osäkerheter om förvaltningsskedet för dessa flerbostadshus – och det var också detta som var fokus för finansiärerna Träcentrum norr och Interreg nord (Energy Efficiency in Buildings, IEEB). Men ju mer data hon samlade in, ju mer hon beräknade, ju fler intervjuer hon gjorde, desto mer insåg hon att det inte var där osäkerheterna låg, egentligen . – När någonting är nytt så passar det liksom inte in i rutiner och beslutsprocesser, och inte ens i tolkningarna hos de som ska fatta besluten. Man tolkar ju det nya utifrån de referensramar man redan har, alltså det gamla. Beställarsidan, i det här fallet fastighetsägare, kan alltså antingen ha en främjande eller hämmande effekt när det gäller innovationer. Det som var särskilt intressant för Erika Hedgren var vilken roll det offentliga kunde spela för att driva på den omställningen. Visst ska skattefinansierade verksamheter hushålla med medlen – men lever inte under samma ekonomiska krav och ska verka för att nå vissa samhälleliga mål, klimatmålen inte minst. – Och då blev det ju mycket mer spännande för mig. Jag menar, jag disputerade för tio år sedan, men redan då talade vi om hållbarhetsmål och omställning. Samhällsbyggnadssektorn har ju en sådan stor påverkan på livet, hur vi lever och hur vi kan leva och hur vi kan verka. Det var kanske inte det som drev mig till sektorn, men det är det som får mig att stanna kvar. Foto: Simon Eliasson Vilka är då de stora förändringar på området som du har sett under de tio åren på Trafikverket och sedan du doktorerade? – Det är väl medvetenheten om att ständiga förbättringar inte kommer att lösa ut våra utmaningar och göra att vi når alla målen. Kvalitet, kvalitetsutveckling och kvalitetsstyrning är viktigt, absolut. Men vi står i ett läge där de utmanande målen vi har ställer helt nya krav på vår förmåga att kunna tänka om, tänka nytt och faktiskt börja ifrågasätta gamla sanningar och gamla referensramar. Vi kanske behöver nya verktyg och nya logiker? Hur omsätter du allt detta i ditt jobb på Trafikverket? – En del handlar om att skapa en medvetenhet och kunskap hos Trafikverkets beslutsfattare som kan bidra till att skapa nya strukturer: tänka nytt, göra nytt. Största delen av arbetet är med Trafikverkets forskning och innovation, FOI, och mer specifikt detta med utvecklingen av förmågan att driva innovation i rollen som beställare. Men jobbet är så mycket mer än så – det kan handla om mycket mindre sammanhang, att koppla samman personer i olika delar inom och utanför organisationen. På Trafikverket har Erika varit i drygt tio år. Och i över åtta år har hon jobbat med det hon gör i dag. Trafikverket är med sin formidabla tyngd en spelare som kan, och kanske också måste, ställa om för att klara omställningen. – Transportinfrastrukturen är en ordentlig bov idag, så där krävs det ett helt annat beslutsfattande. Vi kan behöva omvärdera ganska mycket. Till målen om ekonomi, framkomlighet, tillgänglighet och robusthet har minskad klimatpåverkan tillkommit och blivit allt viktigare. ”Vi använder marknaderna som verktyg för att utveckla den innovation vi behöver för att nå våra och samhällets mål. Vi har inte så mycket tid att spela på, vi behöver accelerera.” Hur skulle du beskriva hur Trafikverket jobbar med detta i dag? – Vi har ju ett brett uppdrag. Trafikverket har planeringsansvaret för alla transportslag, säger hon och nämner de transportpolitiska målen som i sin övergripande formulering är att ”säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet”. – Men sen har vi det här huret: hur infrastrukturhållningen, alltså byggandet, driften och underhåll av vägar, järnväg eller hela transporter också ska utvecklas och ställa om till exempel klimatneutralt. Och utan påverkan på djur och natur, hälsa och miljö. Och det fokuset har ju ändrats. Tidigare har det legat ganska ensidigt på kortsiktiga kostnadseffektiviseringar av huret, alltså ökad produktivitet. Men det är ju inte enda målet i dag. Vi har en komplex målflora av flera faktiskt motstridiga mål som myndigheten behöver hantera. Men den allra största delen av detta arbete gör inte myndigheten självt, utan köper varor, tjänster och entreprenader av utförare av olika slag via offentliga affärer. Inköpsvolymen ligger på omkring 75 procent av den totala verksamhetsvolymen. 2022 landade det på omkring 61 miljarder kronor. – Det är ju drygt en procent av Sveriges BNP. Så vi har stor potential att nyttja vår efterfrågan till att bli marknads- och innovationsdrivande. Vi ska både anskaffa något och tillgodose ett behov – det må vara pennor eller andra varor eller tjänster – konsulttjänster eller entreprenader eller vad det nu vara. – Men affärerna ska också driva på utvecklingen. Vi ska nyttja marknadsmekanismerna för att driva på utvecklingen mot samhällets mål, målstyrd innovation som vi kallar det. Positiva risker Mycket handlar om synen på risker och möjligheter. – I riskhanteringen fokuserar vi väldigt mycket Men vi fokuserar inte på de positiva riskerna, det vill säga risken för att inget bra händer. Men det finns riktigt goda exempel. Erika Hedgren nämner en pågående innovationsupphandling om automatiserad mätning av järnvägsanläggningen. ”Ständiga förbättringar kommer inte göra att vi når alla mål. Vi behöver kanske nya verktyg och nya logiker?” I förstudien står det: ”Syftet är att digitalisera tillståndsbaserat underhåll inom järnväg för att minska trafikstörningar genom ökad kunskap om effektsamband relaterade till anläggningens degradering och underhållsåtgärder. Det huvudsakliga målet är att genom förbättrad produktivitet och driftsäkerhet minska trafikstörningar orsakade av anläggningens tillstånd samt dess underhåll. Det uppnås genom att reducera det trafikstörande avhjälpande underhållet och förbättra det förebyggande underhållet.” – Den tycker jag är lite av ett flaggskepp där Trafikverket faktiskt är en modig beställare och använder för oss helt nya verktyg och affären som utvecklingsverktyg. – Det är nog den kortaste kravspecen som vi har gått ut med någonsin, helt enkelt formade för att ge ramen, men inte hindra en flora av lösningar. Vi vill inte köpa en specifik produkt, typ en sensor. Vi vill köpa informationstjänster och det kan ju finnas något annat som ensamt eller tillsammans med en sensor är mycket bättre – det vet ju inte vi på förhand. Risk att bygga monopolister Nytt är också att det i förarbetet har skett en bred marknadsdialog, även med utländska aktörer. Själva upphandlingsprocessen genomfördes i flera steg och med så kallad dialogbaserad upphandlingsprocess. Fyra leverantörer är kontrakterade i den fortsatta processen, som är uppdelad i tre etapper. I den första etappen fick aktörerna vidareutveckla testa och verifiera sina förslag på lösningar. I etapp två demonstreras och valideras resultaten och metoderna vidareutvecklas. Etapp tre är själva köpet av informationstjänst – eller informationstjänst er . För det är inte nödvändigtvis bara en aktör som landar affären: – Det här kontraktet låser inte fast oss i att vi ska köpa av en leverantör. Deras information kanske kompletterar varandra eller beroende av varandra. – Just det där med att kontraktera mer än en aktör i affären för utveckling och leverans skapar en marknad med konkurrens. Och det är också jätteviktigt för oss: fungerande marknadsmekanismer bygger ju på att det finns konkurrens, att det inte är en monopolsituation. För det kan vara en risk med innovation, att man bygger monopolister. En farhåga som jag har hört nämnas är att företag är rädda för att just deras teknik röjs och kopieras. Hur ser du på det? – Vi är en offentlig verksamhet så det är såklart en juridisk fråga som behöver hanteras. Men vi har alla möjligheter att se till att företagshemligheter beläggs med sekretess, sådant kan vi reglera genom kontrakt. Hur tycker du att Trafikverket har utvecklats under de åren du har jobbat med det här? Har det blivit en kulturförändring inom myndigheten? – Det håller i alla fall på att bli det. Sedan är det ju alltid så att förändringar i stora organisationer – oavsett om de är offentliga eller privata – kräver sin uthållighet. Vi är väldigt bra på riskminimering och vi är väldigt bra på kvalitetssäkring: vi har ju processer och rutiner och arbetssätt och allt. Men för innovation är det inlåsande. Och att göra prognoser utifrån hur det har varit hittills kan slå fel för det bygger inte framtidens samhälle. – Men på det stora hela tar vi nu steg och inser att det här med att bygga innovationsförmåga är viktigt. – Vi börjar också tala om hur vi kan koppla ihop fyrstegsprincipen och Trafikverkets efterfrågan till att tänka om och tänka nytt – att få till fler steg ett- och två-åtgärder, alltså ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen, exemplevis genom digitala lösningar istället för fysiska åtgärder. Ett sådant exempel är arbetet med de omkring 3 500 oskyddade plankorsningar på järnvägen, där det händer att människor förolyckas. Att bygga om eller bygga nytt på alla dessa skulle bli oerhört kostsamt och ta mycket lång tid – 75 år. Efter en upphandling blev det bolaget Digital tvilling AB som utvecklade en helt digital lösning, en app där trafikanter, exempelvis gående, cyklister och bilister, blir uppmärksammade på ankommande tåg om man befinner sig i närheten av en sådan oskyddad plankorsning. – Sedan är ett kvarstående hinder EU:s regelverk: det går i dag inte att kräva att tågen ska ha GPS-sändare installerade. Nu har du jobbat på Trafikverket i omkring tio år. Var befinner sig myndigheten tio år in i framtiden? – Jag hoppas att vi har byggt en organisation för innovation, att det är en del av vårt DNA. Vi använder marknaderna som verktyg för att utveckla den innovation vi behöver för att nå våra och samhällets mål. Vi har inte så mycket tid att spela på, vi behöver accelerera. – Det är ju därför jag gör det jag gör, jag vill ju bidra till samhällsutvecklingen. Det bidraget gör Erika Hedgren också som forskare. I fjol blev hon adjungerad professor på Luleå tekniska universitet. – Frågan kom faktiskt från Byggherrarna. De hade identifierat att byggherrerollen behöver förstärkas både i forskning och i utbildningarna. På fritiden vistas Erika Hedgren gärna ute i naturen och ”gör fysiska saker” – en kontrast till jobbets fokus på intellektuell verksamhet. Foto: Simon Eliasson Hur ser du själv på din uppgift och roll på LTU? – Jag ser väl mig som en brygga mellan forskning, utbildning och praktik. Dels att praktiken skapar frågor till forskningen. Men det handlar också om att få ut mer forskning till praktik och tillämpning ute i verksamheterna, säger hon. Dessutom vill hon vara en förebild för andra kvinnor i sektorn och akademin. Handledning, möten med studenter, kollegor och input från forskning ser till att Erika inte blir allt för bekväm i sin roll, att vässa de kritiska frågorna. För ett som är säkert är att saker och ting förändras hela tiden, och då handlar det om att vara öppen för förändringen för att kunna möta den på bästa sätt. För att bli för bekväm och ingrodd kan i sig utgöra ett hinder för förändring. – Jag inser att jag har varit åtta år i samma roll i Trafikverket, och i samma organisation i tio år. Då kommer ju tanken: ”Borde jag kanske flytta på mig?” För ju längre man är och verkar i ett sammanhang desto mindre ser man. Det finns ju inga bättre än nyanställda som kan ställa frågor som utmanar gamla sanningar. En sådan sanning som hon utmanar är det projektfokus som finns i branschen. – Vi genomför alla delar i flödet genom olika affärer, egentligen. Vi genomför drift- och underhållsentreprenaden som ett projekt. Och ett investeringsprojekt består egentligen av flera olika affärer. Och vad säger då att ett projekt börjar och ett projekt slutar? Jag får uppfattningen att du har stark inneboende nyfikenhet. Stämmer det? – Så är det ju absolut. Och det är kanske därför jag jobbar med det här. Och som adjungerad professor får jag ju vara den här länken och bryggan till ny kunskap. Och får stilla din nyfikenhet lite grann, kanske? – Absolut, det är ju kompetensutveckling för mig också. Hur präglar allt detta vi har pratat om ditt sätt att angripa vardagsproblem? –Det är ju så mycket mer energikrävande att tänka nytt än att tänka gammalt, så på fritiden uppskattar jag att inte behöva använda hjärnan. Hur gör du det? – Det handlar om sådant som att vara ute i naturen, att göra mer fysiska saker. Men också att inte ifrågasätta så mycket, exempelvis när jag går och handlar mat. Då är det ju ganska enkelt om man tar samma yoghurt som man alltid har valt. Om vi hoppar tillbaka till tiden innan du hamnade där du hamnade – som strateg på Trafikverket, forskare och adjungerad professor. Hur skulle du tänka kring det då? – Det är lite dubbelt. Jag har ju alltid varit väldigt nyfiken. Och jag får ju inse att jag tycker om att utmana det vedertagna. Men jag hade ganska dåligt självförtroende under hela min uppväxt och var väldigt blyg. – Jag har alltid varit bra på att skriva och jag har alltid haft jättebra betyg i svenska och så där. Men det har alltid varit ångestladdat, och har alltid haft en extrem prestationsångest när det gäller att skriva. Att skriva var det jag tänkte att en doktorand gjorde. Och då sade jag till mig själv: ”Det finns väl inget bättre arbete då för mig, för då kommer jag aldrig mer vara nervös för att skriva.” Jag har alltid utmanat mig själv på det sättet. Just detta är kanske den viktigaste egenskapen för att möjliggöra innovation – som människa, organisation och samhälle: att våga utmana, inte minst där det är som jobbigast. Text: Fredrik Hielscher Foto: Simon Eliasson Erika Hedgren Ålder: 44 år. Utbildning: Civilingenjör industriell ekonomi och teknologie doktor i träbyggnad. Jobb: Innovationsstrateg inom inköp på Trafikverket och adjungerad professor vid Luleå tekniska universitet. Intressen: Stugliv och skogspromenader på sommaren, utförsåkning i fjällen på vintern, och så självklart att umgås med familj och vänner. Erika Hedgren, Årets samhällsbyggare med skulpturen S-kronan. Foto: Simon Eliasson Årets samhällsbyggare Tilldelas en yrkesverksam person som har gjort betydande insatser för samhällsbyggandet och samhällsbyggare. Priset delades ut under SB-dagarna som i år hölls i 7A i Stockholm 5–6 oktober. Vinnaren tilldelas skulpturen S-kronan av Carl-Gustaf Ekberg. – Det är fantastiskt roligt att få en utmärkelse för ett arbete som engagerar mig och som jag brinner för. – Det ger mig än mer energi och kraft att fortsätta arbetet för innovation och omställning i samhällsbyggnadssektorn.

SEPREF’s annual seminar on future trends in commercial real estate: The year ahead 2024. The property market faces a number of challenges, including higher maintenance costs, a higher interest rate environment and structural changes in the use of commercial space. The seminar will discuss the expectations of the year ahead as well as the risks to income going forward.   Moderator: Jon Lekander, Steering group member, SEPREF   An outlook for the Nordic Markets focusing on managing income risk. Matthew Richardson, CEO Income Analytics.   Results from the SEPREF consensus forecast survey, Q1 2024. What is the status of the property market, and what to expect for the coming year. Karin Witalis, Steering group member, SEPREF. This seminar was recorded on February 13, 2024.   SEPREF  is the section for Real Estate Market Analysis within the non-profit organisation Samhällsbyggarna.

Samhällsbyggarna presenterar stolt att Licab ansluter sig till  Samhällsbyggarna & Co , vårt partnerskapsprogram. & Co med Samhällsbyggarna är & Co med hela branschen! Om Licab " Licab är ett litet, familjärt bolag med stora kompetensresurser. Vi erbjuder nischad spetskompetens för projekt inom infrastruktur, industri och samhälle.   Licab jobbar nära kunden och har alltid projektets bästa för ögonen. Vi är kända för förmågan att förstå kundens utmaningar och vad de egentligen behöver. Det är en förutsättning för att kunna lösa uppdrag lite bättre."   Samhällsbyggarna & Co Ett partnerskap med oss möjliggör inte bara vår verksamhet, det fungerar också som en katalysator för positiv förändring inom samhällsbyggnadssektorn. Tillsammans arbetar vi med att forma framtidens samhälle med fokus på innovativa lösningar och hållbar utveckling. Anslut er till Samhällsbyggarna & Co idag och ta del av en unik möjlighet att vara en drivkraft bakom samhällsförbättringar samt dra nytta av fördelarna med partnerskapet.   Vill du och ditt företag eller organisation veta mer om Samhällsbyggarna & Co?  Läs mer och kontakta oss!

Nu lanseras en ny kampanj med målet att väcka ungas intresse för geodatabranschen. Bakom initiativet står branschorganisationen Geoforum Sverige och Lantmäteriet tillsammans med en mängd aktörer i branschen. Geodata, det vill säga data kopplade till ett geografiskt läge, är en förutsättning för hållbar samhällsutveckling och används idag inom allt från stadsplanering, utveckling av infrastruktur, skogsbruk till klimatanpassning. Men i dag är det svårt att rekrytera personer med rätt kompetens inom geodata och behovet förväntas öka i takt med digitaliseringen av samhället. En ny satsning ska göra att fler unga får upp ögonen för vad geodata är och väljer en utbildning, och i förlängningen ett yrke, inom området. Sofi Almqvist, vd Geoforum Sverige. Foto: Samuel Steén/Spoon – Vi har ett stort behov av att attrahera fler till geodatabranschen. Med den här kampanjen vill vi testa nya vägar att nå ut till unga så att fler förstår vad geodata är och vilka viktiga och spännande yrken som finns i vår bransch. Utan geodata kan vi inte bygga ett smart och hållbart samhälle, säger Sofi Almqvist, vd på Geoforum Sverige. Med budskapet ”Sluta gissa om framtiden – svaret finns i geodata” lyfter kampanjen exempel på hur viktigt geodata är för samhällets utveckling. Kampanjen vänder sig till ungdomar på framför allt gymnasienivå och består av filmer som visas i sociala medier, främst på TikTok och Snapchat. Samtidigt lanseras också en helt ny webbplats med information om utbildningar och yrken i branschen. Studenter och yrkesverksamma från flera lärosäten, myndigheter, kommuner och företag medverkar. Patrik André, ordförande Geoforum Sverige och digitaliseringsstrateg på Skogsstyrelsen. Foto: Skogsstyrelsen/Sara Landstedt – Vi vill stärka bilden av branschen och öka kännedomen bland unga. Vi behöver bli bättre på att berätta om vilka spännande yrken det finns och hur centralt geodata är i samhället. Geodata används i allt från att förutse översvämningar och skred till att utveckla nya tjänster för konsumenter och företag. Det här ökar våra möjligheter att rekrytera till en bransch som är i tillväxt, säger Susanne Ås Sivborg, generaldirektör på Lantmäteriet. Kampanjen lanserades 1 februari. Se filmerna på https://valjgeodata.se Om initiativet Bakom initiativet står branschorganisationen Geoforum Sverige och Lantmäteriet tillsammans med många aktörer i branschen. Satsningen drivs som ett projekt inom det strategiska innovationsprogrammet Smart Built Environment. Representanter från dessa organisationer medverkar i projektet: Sveriges geologiska undersökning (SGU), Sjöfartsverket, Skogsstyrelsen, Trafikverket, Research Institutes of Sweden (RISE), Lunds universitet, Högskolan i Gävle, Karlstad universitet, Högskolan Väst, Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Högskolan Kristianstad, Kristianstads kommun, Kalmar kommun, Luleå kommun, Haninge kommun, Katrineholm kommun, Esri och Tyréns.