Saskia Skogh prisas för bästa examensarbete i hållbart samhällsbyggande 2026
Saskia Skogh tilldelas priset för bästa examensarbete i hållbart samhällsbyggande 2026. I sitt examensarbete vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) undersöker hon hur laserskanning kan användas för att synliggöra stadens träd redan i ett tidigt skede av planeringen – och ge dem en starkare position när framtidens städer utvecklas.
Examensarbetet ”Making Trees Visible – Legislation, Policy and LiDAR in Spatial Planning” tar sin utgångspunkt i en högaktuell fråga för samhällsbyggnadssektorn: hur befintliga träd kan kartläggas, värderas och bevaras när städer växer och konkurrensen om marken ökar.
– Jag är förstås jätteglad över att ha vunnit Samhällsbyggarnas pris. Extra roligt blir det eftersom jag är engagerad i ämnet. Hur vi hanterar våra befintliga träd i staden är en viktig fråga för hela branschen, säger Saskia Skogh.
Gör träden synliga i planeringen
I dagens planeringsunderlag representeras träd ofta som punkter på en karta, medan exempelvis byggnader och vägar redovisas utifrån sin faktiska storlek. I sitt examensarbete har Saskia undersökt om LiDAR, en teknik för laserskanning, kan användas för att ge en mer rättvisande bild av trädens verkliga utbredning.
Med hjälp av laserdata kan trädkronornas storlek kartläggas och kopplas till bland annat stamdiameter, som används för att bedöma om ett träd är särskilt skyddsvärt. Studien undersöker om sådan punktmolnsdata, tillsammans med riktlinjer för att bevara stora och gamla träd, kan stärka argumenten för naturbaserad stadsbyggnad redan i planeringens tidiga skeden.
Metoden har testats praktiskt i Helsingborgs kommun och resultaten visar att även en förhållandevis enkel segmenteringsalgoritm kan uppnå en träffsäkerhet på 84 procent – jämförbart med betydligt mer resurskrävande maskininlärningsmetoder.
Tekniken löser inte hela problemet
Samtidigt visar examensarbetet att bättre data bara är en del av lösningen. Även om LiDAR kan ge planerare mer detaljerad information om var träden står och hur stora de är, finns det andra intressen som påverkar vilka träd som slutligen bevaras.
– Den viktigaste insikten är att den tekniska lösningen bara löser en del av problemet. LiDAR kan visa var träd står och hur stora de är, men träd avverkas oftast för att de konkurrerar med en byggplans beräknade vinst – inte bara för att data saknas, säger Saskia.
Tekniken har dessutom sina begränsningar. Algoritmerna bygger på antaganden om hur träd vanligtvis ser ut, och mycket av underlaget kommer från plantageskog. Det kan göra det svårare att identifiera exempelvis vilda och flerstammiga träd korrekt.
– Det krävs fortfarande någon som kan träden, matematiken och var matematiken sannolikt har fel. Annars riskerar man att lita blint på ett verktyg som fungerar bäst just på de träd som är minst hotade.
Vill se träd som en del av stadens infrastruktur
Saskia hoppas att den här typen av data i framtiden kan bli en självklar del av planeringsunderlaget och bidra till att befintliga träd får en tydligare roll redan från början av stadsutvecklingsprocessen.
– Jag hoppas att den här typen av data kan bli en självklar del av planeringsunderlaget, så att träd värderas som den infrastruktur de faktiskt är. Men förändring kräver mer än bra data – planerare kan inte göra det själva. Kommuner, privata aktörer och politiker måste dela synen på vilken stad vi vill bygga.
Förhoppningen är att examensarbetet både ska bidra med en praktiskt användbar metod och väcka en bredare diskussion om vilken roll befintliga träd ska ha när städer utvecklas.
– Min förhoppning är att arbeten som det här kan visa hur viktiga våra befintliga träd är för en hållbar framtid.
Juryns motivering
”En välskriven uppsats som systematiskt belyser en problematik som blir aktuell när EU naturrestaureringsförordning träder i kraft. Förordningen ställer krav på att trädens utbredning kartläggs redan i planeringsstadiet. Tillgängliga metoder har inte varit hanterbara och författaren har tagit sig an frågan och utvecklat en metod som testats praktiskt i Helsingborgs kommun.
Resultaten har tydligt nyhetsvärde och kan utnyttjas av både offentliga och privata aktörer. Uppsatsen har pedagogiskt illustrerats med foton och figurer som beskriver tillvägagångssätt och resultat.
Juryn bedömer att examensarbetet lyfter fram en intressant och aktuell fråga. Författaren presenterar också en systematik för att hantera frågan i praktiken. Ämnet presenteras på ett intressant och lättläst sätt, utifrån komplexa förutsättningar.
Uppsatsen är en bra grund för Samhällsbyggarnas fortsatta bidrag till en hållbar utveckling. Saskia Skogh, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), är en värdig mottagare av Bästa examensarbete inom hållbart samhällsbyggande med sitt examensarbete Making Trees Visible – Legislation, Policy and LiDAR in Spatial Planning.”
Per Fladvad, Olof Hulthén och Mats Textes Stiftelse – Structorstiftelsen står för prissumman på 50 000 kronor. Vinnaren utses av Samhällsbyggarnas sektion för hållbar utveckling och priset delas ut under Samhällsbyggnadsdagarna den 12–13 oktober på A-house Hagastaden i Stockholm.
Jury 2026
Olle Hansson
Agneta Persson
Lars Pellmark
Karin Hermansson
Agnieszka Zalejska-Jonsson
Erik Dotzauer
Eric Båve
